SNS-rapport . Referens grupp

Finansiering och referensgrupp
Till projektet har knutits en referensgrupp som bidragit med kunskap, tid och finansiellt stöd. Följande företag och organisationer har medverkat: Blomsterfonden, Grant Thornton, Investor AB, KFS Företagarservice AB, Praktikertjänst AB, SEB Trygg Liv, Sveriges Kommuner och Landsting, Statskontoret och Tillväxtverket.
Ordförande i referensgruppen har varit Carola Lemne, vd för Praktikertjänst AB.

Källa SNS hemsida:

Utlåtande från referensgruppen till Konkurrensens konsekvenser

I den debatt som har följt i spåren av SNS rapport ”Konkurrensens konsekvenser” har flera debattörer ställt frågor kring referensgruppens roll och det faktum att referensgruppen inte skrev något utlåtande kring rapporten, något som är vanligt men inte obligatoriskt att referensgrupper inom SNS projekt gör. Vi ser därför att det kan vara på sin plats att berätta lite om referensgruppens arbete och de observationer vi gjort, i förhoppningen att det kan bli ett bidrag till det fortsatta arbetet.

SNS arbetar i sina projekt med referensgrupper som ska ge synpunkter på, men som varken styr, granskar eller kvalitetssäkrar innehållet i forskarnas rapporter. Forskarna svarar själva för det de skrivit. Det är en viktig och grundläggande princip för SNS arbete, för bibehållen vetenskaplig integritet, och för att rapporterna inte skall uppfattas som beställningsverk.

Referensgruppens uppgift är utifrån detta att vara bollplank för forskarna och forsknings­ledaren, kunna ge råd och tips om alternativa informationskällor, diskutera tolkning av empiriska data, osv.

Att referensgruppen valde att inte skriva ett utlåtande skall inte ses som vare sig avståndstagande från eller godkännande av alla i rapporten ingående delar. Utifrån referensgruppens perspektiv var den övergripande slutsatsen i arbetet med rapporten att det fanns väsentligt mindre publicerad och relevant forskning kring dessa frågor än man skulle ha hoppats, och att resultaten av den forskning som redovisades varken bevisar eller motbevisar effektivitetsvinster vid konkurrensutsättning och i valfrihetsreformer.

I debatten har dock denna avsaknad av konklusiva forskningsresultat av vissa aktörer framförts som att forskningen bevisar att privatisering och konkurrens ”inte fungerar” – något vi bestämt vänder oss emot och inte heller anser har stöd i rapporten.

En konklusion från arbetet i referensgruppen är istället att detta är ett angeläget område som förtjänar fördjupad forskning. Vi anser också problemområdena framgent skulle må väl av en tydligare strukturering kring de frågor som behöver belysas. Det finns ett flertal olika aspekter som behöver studeras var för sig och i kombination. En aspekt är konkurrensens effekter i sig – dvs. den centrala frågan om system med flera utförare är bättre än ett system med (i Sveriges fall offentligt) monopol. En annan viktig aspekt är ersättningssystemens effekter, och en tredje är att utifrån dessa två aspekter värdera hur olika aktörer lyckas jämfört med varandra. I nuvarande forskning som den refererades i rapporten är de frågorna ofta sammanvävda eller, som i fallet med ersättningssystemens effekter, inte belysta alls.

Ett annat område som inte behandlades i rapporten är utvärderingar av om valfriheten i sig är en välfärdsvinst. Det var bland annat medborgarnas vilja till valfrihet som drev fram denna ändring i välfärdspolitiken. Genomförandet, särskilt under krisåren på 1990-talet, kom därtill att få fokus på att försöka spara resurser genom att konkurrensutsätta vissa verksamheter men det är viktigt att utvärderingar behandlar båda dessa aspekter. De tänkbara positiva effekterna av sådan valfrihet, till exempel på nöjdheten med samhällsservicen, vilja att betala skatt, etc. är ett område som förtjänar att belysas. Ett närliggande område till detta är utvärdering av kundnöjdhet som ett värde i sig. Denna aspekt får endast begränsat utrymme i rapporten. Detta kan hänga samman med att den forskning som refereras ofta inte ser valfrihet som ett mål i sig, eller tillmäter kundnöjdhet ett stort egenvärde.

Referensgruppen vill avslutningsvis konstatera att det är anmärkningsvärt att så pass stora samhällsförändringar har genomförts utan samtidig utveckling av system vad gäller att följa upp vad som händer när produktionen av vissa välfärdstjänster konkurrensutsätts. Den stora förtjänsten med denna SNS-rapport är att den sätter fingret på dessa brister i tillsyn och systematisk utvärdering av alla producenter, privata såväl som offentliga.

Carola Lemne
Pär Ekengren
Mats  Kinnwall
Jens Magnusson
Johan Röhss
Ulf Thörnevik
Anna Thoursie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s