Tendens – stress i arbetslivet – tillit eller kontroll

Programmet tendens i SR P1 tar upp stressen i arbetslivet.

Det är januari. Kalendern är införskaffad.  Ett nytt arbetsår väntar. För många innebär det ännu mer effektiviseringar och ännu mindre tid.
Hur påverkas vi, inte minst anställda inom vården, av den ökade kontrollen på jobbet?
I Tendens och Barnen den här veckan berättar vuxna och barn om hur de förhåller sig till det alltmer uppskruvade tempot i samhället.
Var går gränsen?

Svaret är enkelt, gränsen har redan i många fall överskridits.

I SR P1:s Tendens behandlades kronisk stress.

” Sture Eriksson är överläkare i geriatrik vid Umeå Universitetssjukhus och forskar om stress bland vårdpersonal, speciellt om sjuksköterskornas arbetssituation.
Han ser med oro på utvecklingen där allt mer tonvikt läggs på registrering, dokumentation och vårdprogram.
– Ju mer kontroll som läggs på personalen desto mindre tilltro får de till sin egen förmåga. Och det i sin tur leder till ökad stress och att kreativiteten kvävs, säger Sture Eriksson.

Gunilla Strandberg var tidigare sjuksköterska men är nu professor i omvårdnad. Hon menar att ”samvetsstressen” är stor bland vårdpersonalen, ett begrepp som hennes arbetsgrupp myntat.
I en av studierna har både vårdpersonal som blivit utbrända och som är långtidsfriska intervjuats.
– Det fanns en tydlig skillnad i inställningen till arbetsinsatsen, säger Gunilla. De som var utbrända kände sig ofta otillräckliga och bar med sig arbetet hem, medan de som var långtidsfriska kände att de gjort ett bra arbete utifrån de förutsättningar som fanns.”

Av kommentarerna till programmet framkom att samma dokumentationsbehov skapar stress hos lärare. Tillit eller kontroll. Kontrollen går ut över det löpande arbetet med elever och patienter. För inte blir det personalförstärkningar för att hantera kontrollapparaten lokalt. Däremot kommer det sannolikt att behövas mer personer centralt för att bearbeta materialet och kostnaderna ökar. Effekten blir att rationaliseringskraven ökar än mer bland vårdpersonal och lärare, vilket i sin tur drabbar både personal och de som behöver bra vård och utbildning.

SR P1 nyheter 26 januari 2012, avslöjades att privat äldrevård har 10 procent mindre lönekostnader än de kommunala motsvarigheterna. Det är däremot inte klart om kvalitén är lägre eller om de privata vårdformerna är mer effektiva. Här borde mer forskning sättas in. På vilka sätt kan de privata klara av att ha likvärdig kvalitet. Det vi sett när det gäller Carema och Attendo har inte resultatet blivit så lysande. Det är mycket svårt att tänka sig att rationalisera inom den här verksamheten utan att det går ut över personal,  vårdbehövande och elever.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s