Jag har arbetat med verksamhetsutveckling under mer än 20 år av mitt liv. Med hjälp av processtänkande har målsättningen varit att på olika sätt hitta förbättringar. Ständiga förbättringar har varit ledstjärnan. Jag har varit anställd på Folksam och Swedbank. Nu är jag avtalspensionär sedan 1 år tillbaka.
På konferenser, kurser och seminariet har vi som arbetat med verksamhetsutveckling träffats för att utbyta erfarenheter. På så sätt har jag fått redan på hur, ABB, Ericsson, Telia/Sonera Astra/Zeneca och andra större företag arbetar med verksamhetsförbättringar. Den gemensamma sektorn har också varit med i erfarenhetsutbytet.
Hela konceptet med processkartläggning och förändring kommer från början processindustrin. Under sent 1980-tal började samma tänkande användas inom den privata tjänstesektorn och inom motsvarande arbetsuppgifter inom offentlig förvaltning.
Företagen har villigt delat med sig av sina erfarenheter, utan att se detta som affärshemligheter. Ibland har jag förundrats över det. Istället har vi sett det som en vinna-vinna situation. Alla tjänar på att lära sig av andras goda exempel.
Det vi idag får höra om den privatiserade verksamheten inom vård, skola och omsorg är de dåliga exemplen. När Carema, Attendo, Kosmo och John Bauer missköter sig skapar det mediala rubriker. De flesta privata företag fungerar bra, de oseriösa ska avslöjas och sorteras bort, brukar det heta. Det är väl gott och väl så.
Men vad händer med de goda exemplen? Det skulle vara intressant att få höra om vinstdrivande företag som visar sin kreativitet och förändringsvilja inom vård, skola och omsorg, just på grund av att vinsten finns med som incitamentdrivande, för att förbättra kvalitén för konsumenten. Varför får vi inte höra om sådana exempel? Är det journalisternas fel? Tror journalister att det bara är de negativa exemplen som allmänheten är intresserad av?
Genom att lyfta fram de goda exemplen finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte så att de goda exemplen även kommer andra till del, inte bara inom just den skolan eller det företaget. Då skulle vi även kunna jämföra ideella organisationer, offentligt drivna och vinstdrivna verksamheter och se på vilket sätt verksamheten totalt sett kan utvecklas så att konsumenterna gynnas och ägarna – skattebetalarna – får ut maximalt av våra pengar.
På vilket sätt har vårdcentraler, apotek, förskolor och äldreboenden blivit bättre på Södermalm. Finns det någon som har positiva exempel? Har den offentligt drivna verksamheterna blivit ”vassare” i och att de blivit konkurrensutsatta? Vad är er erfarenhet? Skulle det inte vara skönt att kunna presentera lite goda exempel som motvikt mot allt elände?