Den här rapporten skapade en livlig debatt om välfärden och privatiseringen. Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?
http://www.sns.se/forlag/konkurrensens-konsekvenser-vad-hander-med-svensk-valfard
I DN skrev Laura Hartman,docent i nationalekonomi, forskningschef SNS:
http://www.dn.se/debatt/privatiseringar-i-valfarden-har-inte-okat-effektiviteten
Hon avgick kort efter att rapporten publicerades på grund av att hon kände att det var svårt att bedriva oberoende forskning på SNS. Efter att hon avgått började tvingades SNS VD att avgå. http://www.dn.se/ekonomi/sns-vd-avgar
SNS har haft ett nytt seminarium om: Från välfärdsstat till välfärdssamhälle, fördjupade studier.
Riskkapitalet i välfärden
http://www.sns.se/artikel/fran-valfardsstat-till-valfardssamhalle-fordjupade-studier.
På KFS-bloggen läser vi:
”SNS seminarium Riskkapitalet i välfärden den 29 mars 2012 var så fullsatt att det fanns väntelista och folk som fick se seminariet på en TV-skärm utanför själva salen. Högaktuella frågeställningar togs upp: Nytt kapital och mer kreativitet i välfärden? Eller kortsiktighet och orimliga marginaler i offentligt finansierade skolor och äldreboenden? Hur ser riskkapitalisternas affärsmodell ut? Vad kan de tillföra den svenska välfärdssektorn i form av nya sätt att utforma verksamheten? Vilken roll spelar riskkapitalföretagens avkastningskrav, skuldsättning och investeringshorisont för hur verksamheten drivs? ”
”Seminariets bästa publikfråga stod affärsjuristen och styrelseproffset (bl.a. i H&M) Sussi Kvart för. Hon frågade hur det kunde komma sig att riskkapitalbolagens ägare inte förstått att Sverige värderingsmässigt, i mångt och mycket, är ett egalitärt samhälle. Sussi exemplifierade med att de flesta människor tjänar mellan 20 000 – 40 000 kronor i månaden och att de enorma ersättningarna till riskkapitalbolagens ägare, samt att de betalar litet eller ingen skatt på dessa, helt enkelt ses som oacceptabla. Sussi trodde att riskkapitalbolag kan använda sina pengar på ett aldrig så effektivt sätt (nya investeringar i vård, etc.), men så länge som folk uppfattar att riskkapitalisterna ”skor sig” på skattebetalarnas bekostnad spelar det ingen roll vilka effektivitetsvinster som uppstår i de delar av välfärdssektorn där riskkapitalägda bolag är utförare. Hur kunde ägarna till riskkapitalbolagen vara så samhällspolitiskt tondöva och inte förstå hur vanliga människor tänker? Dessvärre kom det inget bra svar från panelen på detta.”
Läs vidare:
http://www.kfs.net/omkfs/blog/default.asp
Se också:
Carema tung last för riskkapitalet:
http://www.e24.se/business/carema-tung-last-for-riskkapitalet_3358711.e24
Pingback: Socialdemokratins dubbla roller | Globaliseringen 3.0
Pingback: S och folkrörelsernas roll: igår – idag – imorgon | Globaliseringen 3.0