Vitsen med vinsten

Under rubriken ”Vinsten i välfärden” träffades en intresserad skara i Åsö Gymnasiums Aula igår, onsdagen den 18 april 2012 kl 18.00-19.30.

Frågorna som belystes var:

”Kan vinstdrivande företag bidra till utvecklingen i skolan, vården och omsorgen?

Eller bör vinstintresse förbjudas i välfärden? Hur ska regleringarna se ut? ”

Panelen bestod av:

Anne-Marie Lindgren, medarbetare i Arbetarrörelsens tankesmedja

Robert Noord, oppositionsråd för Socialdemokraterna i Haninge

Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi och författare till rapporten Konkurrensens konsekvenser.

Joel Malmqvist, ordförande i Södersossar, ledde mötet.

Det var en bra sammasatt panel som representerar olika infallsvinklar på välfärden. Jag ska i detta inlägg koncentrera mig på Anne-Marie Lindgren och Robert Noords inlägg.

Ann-Marie Lindgren har funderat privata inslag inom den offentliga sektorn sedan 1985. Anne-Maries kloka synpunkter kan man läsa om på arbetarrörelsens tankesmedjas hemsida. Exempelvis här: http://a-smedjan.se/?p=1651. I veckans analys kommenterar hon även skillnaden mellan Stockholm och Göteborg:

”Jag noterade detta när jag gjorde min studie av skillnaderna mellan de kommunala budgetarna i Stockholm (borgerligt styrt) och Göteborg (rödgrönt). Stockholmsbudgeten skriver mycket om valfrihet, i meningen val mellan olika (privata) producenter. Göteborgsbudgeten nämner knappast ens ordet men innehåller ett stort antal förslag, som ger fler människor möjlighet att få det som de själva bäst behöver – och som ökar deras makt över det egna livet. ”

Valfrihet behöver med andra ord inte nödvändigtvis betyda att olika privata utförare ska utföra jobbet. När hon väger för och nackdelar med privata utförare ser hon att nackdelarna väger över.

”– Min personliga uppfattning, efter att ha grävt i de här frågorna i åtskilliga år, är att fördelarna med vinstuttag i välfärdssektorn är små, och knappast uppväger de problem som samtidigt uppstår, skriver Anne-Marie Lindgren i VECKANS ANALYS.”

Hon skriver vidare:

” Moderaterna har genomgående sett på både valfrihet och privatiseringar ur producentens utgångspunkt, dvs. intressena hos privata aktörer. Och så har man satt likhetstecken mellan dessa intressen och medborgarnas möjlighet att få tillgång till ett bredare utbud av välfärdstjänster. Till lägre kostnader och högre kvalitet, dessutom.

När det visar sig att detta likhetstecken inte finns, uppstår förvirring. Men den instinktiva reaktionen blir att försvara de privata producentintressena – inte att fråga sig om kritiken mot de former privatiseringarna tagit sig faktiskt är berättigad och vilka brister som måste rättas till, om medborgarintressena ska tillgodoses.

För det är ju den enda rimliga utgångspunkten för frågan om hur den skattefinansierade välfärdsektorn ska organiseras: På vilket sätt tillgodoser man bäst de olika krav som från medborgarna ställer? Dit hör den egna möjligheten att välja, men också frågan om klok hushållning med skattepengarna. Och dit hör frågan om de mer övergripande mål som välfärdssystemen också ska tillgodose, som exempelvis alla barns rätt till bra utbildning.

Villkoren för privata producenter att driva verksamhet inom välfärdssektorn ska naturligtvis utformas med utgångspunkt i detta. Det gäller även frågan om vinstuttaget. Om systemen verkligen blir bättre och att vi får något som inte går att få på annat sätt, visst, då är det ett argument för vinstuttag. Om vinstintresset däremot inte tillför några extra kvaliteter, eller om det skapar ett antal problem med snedvriden fördelning av resurser, hårdare utnyttjande av personal eller försummat underhåll – varför ska vi då tillåta vinster? ”

Frågan är synnerligen berättigad. Vinsten eller avkastningen är de självklara och berättigade incitamenten för entreprenören. Det går självklart inte bedriva affärsmässig verksamhet utan att generera avkastning. Alternativet är ren välgörenhet. Vinstmotivet är självklart helt legitimt för entreprenören.

Orsaken till att hela frågan om vinst i välfärden är så komplex är att det finns flera olika intressenter. Entreprenören är en av dem. Men som Anne-Marie konstaterar finns det även ett samhällsintresse:

” Min personliga uppfattning, efter att ha grävt i de här frågorna i åtskilliga år, är att fördelarna med vinstuttag i välfärdssektorn är små, och knappast uppväger de problem som samtidigt uppstår. En del av de problemen beror av ett aningslöst regelverk och felaktiga ekonomiska incitament. Det går att rätta till.

Men även så kvarstår problemet att vinstsyftet påverkar ett antal beslut om lokalisering, om inriktning av verksamheten, om sättet att arbeta som inte självklart stämmer med de samhälleliga målen. Det är, exempelvis, svårt att hindra att privat sjukvård blir kostnadsdrivande, helt enkelt därför att det då ligger i producentens intresse att få folk att besöka läkare oftare. ”

Det är helt enkelt inte självklart att entreprenörens intresse stämmer med samhällsintresset.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Den andra uppfattningen inom S representerades av Robert Noord, oppositionsråd för Socialdemokraterna i Haninge. Skillnaden i inställning mellan Robert, Svenskt Näringsliv och alliansen inställning är svår att se. Men där kanske jag kan få hjälp av någon som bättre känner till hans uppfattning. Det han framförde under kvällen stämmer mycket väl med det man kan läsa på Svenskt Näringslivs hemsida.   Driftsformen är inte avgörande. Det är effekten som räknas. Det är kvalitén som är det viktiga.

Det här synsättet värnar konsumenten. För oss som konsumenter spelar driftsformen ingen roll. Det är kvalitén på den tjänst som vi efterfrågar som är helt avgörande. Valfriheten, att kunna välja mellan olika driftsformer är den avgörande fördelen för konsumenten. Men som Anne-Marie Lindgren konstaterar så finns det flera olika sätt att hantera valfriheten, se Göteborgsmodellen. Dessutom måste samhällsintresset värnas, inte bara konsumenternas.

Efter en hel serie med skandaler, där Attendo Care och Carema har fått mest uppmärksamhet inser vi att även konsumenten drabbas av oseriösa utövare. Men det finns många fler exempel. Här följer ett axplock:

http://www.sydsvenskan.se/sverige/assistans-en-guldgruva

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-skam-att-gora-vinst-pa-de-mest-utsatta_6979571.svd

https://rogerdahl.wordpress.com/2012/02/10/varldens-basta-skitskola-vinstmaskinerna/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/sannalundell/article14205551.ab

http://www.dagensarena.se/innehall/intervju/aleris-vd-vi-fick-inte-all-information/

http://a-smedjan.se/?p=2083

https://rogerdahl.wordpress.com/2012/03/28/st-gorans-sjukhus/

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/friskolorna-foersaemrar-skolresultaten-1978#no-vote

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/friskolorna-foersaemrar-skolresultaten-1978#no-vote

Efter alla skandaler är det inte konstigt att det finns svagt folkligt stöd för privatiseringarna med stora internationella drakar som har avkastningen som övergripande mål:   http://www.svd.se/naringsliv/svagt-folkligt-stod-for-privatiseringar_6948383.svd

http://www.svd.se/nyheter/stockholm/66-procent-nej-anda-kan-bostader-saljas_6951579.svd

Det här är ändå bara ett axplock av de missförhållanden vi kan läsa om i tidningarna. Vad drar då beslutsfattare för slutsatser att alla dessa marknadsmisslyckanden? Alla dessa exempel är undantagen som bekräftar regeln och regeln säger att systemet är i grunden bra. Det är bara synd att det kommit in några få oseriösa entreprenörer som förstör ett i grunden så bra system.

Istället för att börja ifrågasätta om vi verkligen är på väg åt rätt håll drar Robert Noord och många med honom istället slutsatsen att det gäller att förbättra kontrollapparaten. Vi måste hitta så distinkta kvalitetsmått att de går att följa upp. Vi måste förbättra avtalshanteringen och kontrollapparaten. Svenskt Näringsliv är av samma uppfattning. Skärp kontrollen. Men när utvärdering är gjord är skadan redan skedd. Det går inte att göra ogjort att eleverna fått en usel utbildning eller att äldre blivit vanvårdade. Dessutom kan det ta lång tid att bli av med den oseriösa entreprenören.

Man behöver inte vara professor i ekonomi för att inse att en i avtal detaljreglerad verksamhet inte på något sätt är gratis. De ökade kostnader för hela avtalsprocessen och dess kontrollapparat. Lägger man sedan till reklamkostnader, kostnader för höga löner till topmanagement samt extremt hög avkastning är det lätt att föreställa sig att pengarna kunde användas på ett bättre sätt. Alternativt kan pengarna användas till exempelvis mer personal i vård skola och omsorg. Man skulle även kunna använda pengarna till vidareutbildning av personal och ge dem högre löner. Då skulle man verkligen höja kvalitén i verksamheten.

De stora företag som har blandat sig i upphandlingarna i vård skola och omsorg är sällan experter på verksamheten. Däremot har de råd att skaffa experter – oftast jurister – på offerhantering. Det ligger i företagens intresse att skapa offerter som ser bra ut på ytan och att sedan hitta kryphål i avtalen för att upprätthålla den höga avkastningen. (10-35%) väsentligt högre än i andra branscher. I praktiken slår de stora drakarna ut de små idealistiska elsjälarna, inte på grund av leverans av kvalité i verksamheten, utan på grund av skicklighet i juridik och finansiella transaktioner. Utvecklingen går i rask takt mot en oligopolsituation, som verkligen inte gynnar den fria konkurrensen, som skulle vara så välgörande för att utveckla verksamheten.

Den evidensbaserade forskningen brukar vara ledstjärnan för hur vi styr samhället i andra sammanhang. Men när det gäller privatiseringen tycks inte den regeln gälla. Här kommer starka kapitalintressen in i bilden:

När SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) släppte sin rapport: Konkurrensens konsekvenser, vad händer med svensk välfärd? uppstod en livlig debatt:  

http://www.dn.se/debatt/privatiseringar-i-valfarden-har-inte-okat-effektiviteten

http://www.sns.se/forlag/konkurrensens-konsekvenser-vad-hander-med-svensk-valfard

https://rogerdahl.wordpress.com/2012/04/03/sns-och-valfarden/

Trots att rapporten var mycket försiktigt skriven reagerade Svenskt Näringsliv mycket starkt.

Under rubriken ”Bo Rothstein: Forskare har varnat för vinstdriven vård” läser vi följande.

” Det är lätt att låta ett privat företag bygga ett vårdhem men svårare att låta ett vinstdrivet företag bedriva vården, skriver Bo Rothstein”.

Han har svårt att förstå varför det blev så stor uppståndelse just nu. Problemen med vinst i välfärden har varit känt länge. Bo Rothstein avslutar artikeln:

Logiken i detta är att det är helt i sin ordning att ha privata vinstdrivande företag som bygger ett äldrevårdshem, men att detta är betydligt mera problematiskt när det gäller att bedriva själva vården just därför att det är så svårt att specificera kontrakten om hur vården faktiskt ska gå till och också svårt att faktiskt skapa konkurrens eftersom de som behöver vård inte enkelt kan flyttas mellan olika vårdgivare.
Dessa forskningsresultat har i Sverige sedan de publicerades getts en stor spridning i böcker och artiklar. Det går således inte att hävda att man nu är överraskad av de problem som uppstått i vinstdrivande vårdföretag.
Valfrihet kan ha stora fördelar ur ett kvalitets- och integritetsperspektiv, men kan åstadkommas utan att man har några vinstdrivande företag. Dels kan man ha valfrihet mellan olika offentliga producenter. Dels kan man ha olika typer av privata organisationer som inte är vinstdrivande, till exempel ideella föreningar och stiftelser.
Vad gäller utbildning finns det skäl att peka på att världens mest respekterade utbildningsinstitutioner – de privata spetsuniversiteten i USA samt universiteten i Oxford och Cambridge, aldrig har varit vinstdrivande och aldrig har delat ut pengar till några ägare.

Bo Rothstein, professor i stats- vetenskap vid Göteborgs universitet ”

Läs vidare: http://www.expressen.se/debatt/bo-rothstein-forskare-har-varnat-for-vinstdriven-vard/

Det finns uppenbarligen alternativ till dagens modell. Svenskt Näringsliv som självklart försvarar sina klienter brukar kontra med att fråga: Ska vi gå tillbaka till den gamla monopolmodellen?

Nej det är varken möjligt eller önskvärt. Anne-Marie Lindgren pekar på Göteborgsmodellen. Bo Rotstein pekar på alternativ, se ovan. Åke Sandberg pekar ut samma färdriktning.

http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/carema-gate-bor-vara-slutet-for-vinst-i-varden

http://www.newsmill.se/artikel/2012/04/17/vinsten-med-r-tt-v-rden-i-v-rden

Hans Dahlberg, tidigare vd Folksam, Finn Löfquist, tidigare. avd. dir. Socialstyrelsen lyfter fram det kooperativa alternativet:

http://www.dagensarena.se/debatt/dahlberg-lofquist-kooperativ-och-stiftelser-bor-ersatta-vinstmaximerande-bolag-inom-valfarden/

En kombination av dessa modeller borde kunna vara en rimlig plattform för att bygga upp en modern Socialdemokratisk välfärdspolitik.

När vi funderar på vinsten i välfärden är det viktigt att ha med i beräkningen att den Svenska modellen – med mycket hög avkastning till stora företag – sticker ut i internationell jämförelse. Varför är det så viktigt att Sverige ska behålla ett system som uppenbarligen har så stora biverkningar?

Ulf Öfverberg (FP) landstingspolitiker skriver intressant in en artikel om vinst i välfärdsföretag. ”Socialdemokraternas nja i vinstfrågan minskar valfriheten” http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/17/socialdemokraternas-nja-i-vinstfr-gan-minskar-valfriheten

Jag avslutar med en ytterligare forskningsresultat:

http://www.newsmill.se/artikel/2012/02/22/forskning-visar-att-vinstkrav-f-rs-mrar-och-f-rdyrar-v-rden

Annonser

2 thoughts on “Vitsen med vinsten

    • Tack för sist. Kul att ta en öl.

      Kul om du har nytta av sammanställningen. Dessutom symboliserar Anne-Marie Lindgren, medarbetare i Arbetarrörelsens tankesmedja, och Robert Noord, oppositionsråd för Socialdemokraterna i Haninge, tydligt två mycket olika ståndpunkter inom S.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s