Näringslivet och välfärdssektorn, del 2 – en udda affärsmodell

Svenskt Näringsliv och företagsklimatet

Jag arbetar med ett projekt som jag kallar Globaliseringen 3.0. Det är en framtidsspaning fram till 2025. Mitt perspektiv igår – idag och imorgon. Genom att gå bakåt i tiden och fånga trender och megatrender söker jag skapa olika scenarios om en framtid vi egentligen bara vet en sak om. Vi vet att vi ingenting vet.

Förra sommaren 2011 intervjuade jag Maria Sunér Fleming (ansvarig Energi- och Klimatpolitik, Svenskt Näringsliv). Vårt samt handlade av naturliga skäl om miljö – och klimatfrågor i ett framtidsperspektiv. Som avslutning på vårt samtal fick jag en bok av henne skriven av Stefan Fölster och Johan Kreicberg (red). Bokens uppfordande titel är ”Framtiden väntar inte. Om världen och Sveriges välstånd.” Ekerlinds förlag.

När jag sedan intervjuade Stefan Fölster (chefsekonom Svenskt Näringsliv) använde vi boken för att tala om framtiden. Svenskt Näringsliv 2025. Budskapet i boken är glasklart. Sverige måste förbättra  företagsklimatet för att se till att företag stannar i Sverige och att vi kan då också kan locka till oss företag från andra länder. Ett innovativt svenskt näringsliv är en förutsättning för vår välfärd och för att framtiden kan målas i ljusa färger.

För att innovationerna ska vara lönsamma krävs en anpassning av skattesatser till Europanivå. Främst gäller det skatter som belastar investeringar i företagen, till exempel kapitalinkomstskatt. Det slår författarna fast på sidan 134.

Globaliseringens logik innebär investeringar sker på de platser på jorden där den riskjusterade avkastningen är som mest gynnsam för ägarnas riskkapital. Om vi i Sverige ger skattemässiga konkurrensnackdelar till företagande kommer investeringarna att göras på andra ställen på jorden. Så är de globala spelreglerna.

Det finns inget EU-land som satsar mer än Sverige på FoU. Men utfallet på satsningarna är relativt svagt, konstaterar författarna sid 25. Slutsatsen är övertydlig se till att skattesatserna för företagen anpassas till Europanivå. Så uppnår vi ett mer företagsvänligt klimat. Välfärden är som bekant inte självfinansierad. För att vi ska ha råd med välfärd måste vi ha ett väl fungerande näringsliv. Det är svårt att inta en avvikande uppfattning än den Fölster/Kreicberg för fram.

Vitsen med vinsten

Min uppfattning om ”vinst i välfärden” är att den är tämligen underligt ställd. Under mina år inom bank, kapitalförvaltning och försäkring har jag producerat ett antal investeringskalkyler. Det har då handlat om allt från inköp av IT-system till lönsamheten i att satsa på en ny fond.

Beställarorganisationen gör en investeringskalkyl för att exempelvis lägga ut en del av verksamheten på entreprenad. En förutsättning för att lägga ut delar av verksamheten hos underleverantörer är att det är lönsamt för beställaren.

Huvudskälet till outsourcing var från början att det större företaget ville fokusera på kärnverksamheten och låta specialiserade underleverantörer gå in och ta över den verksamhet som inte ansågs vara just dess kärnverksamhet.

Detta gäller naturligtvis även idag. Det kan vara en mycket god affär för ägarna att lägga ut en del av verksamheten på entreprenad och därigenom kunna koncentrera sig på kärnverksamheten. Att lägga ut kärnverksamheten på entreprenad och låta underleverantören få hela avkastningen och dessutom ge bort rationaliseringsvinsterna  som finns genom produktivitetsförbättringar till underleverantörer är fullständigt otänkbart.

Om SEB eller Swedbank skulle bestämma sig för att lägga ut in- och utlåning – kärnverksamheten – på entreprenad och låta underentreprenören stå för hela avkastningen skulle det leda till KK på en gång.

Bankvärlden har under de senaste 20 åren lyckats med en enastående effektivisering av verksamheten. Genom bankomatfunktionen gör kunderna det arbete som det tidigare behövdes en hel del personal för att göra. Samma sak gäller med webbaserade lösningar som gör att kunderna själva betalar sina räkningar.  Båda dessa åtgärder har skapat ökad tillgänglighet för kund och ökad avkastning till ägarna.

För  att bygga de tekniska lösningarna har såväl egen personal som externa konsulter varit med. Själva utvecklingsarbetet är en investeringskostnad som sedan ska hämtas hem med en i förväg prognostiserad pay-off tid. När investeringen väl är betald kommer de gyllene åren för ägarna.

Ingen ägare skulle gå med på en så fullständigt stollig idé som att lägga ut effektiviseringsmöjligheter på entreprenad och låta underleverantörerna stå för produktivitetsvinsterna. Men det är just det som händer när ägarna är skattebetalarna och underleverantörerna erbjuds att ta hem hela produktivitetshöjningen i själva kärnverksamheten.

Om H& M eller Ikea skulle bestämma sig för att lägga ut kärnverksamheten på entreprenad och låta hela den vinstbärande affären gå till underleverantören skulle självklart samma sak inträffa. Men hela upplägget är så orimligt att det överhuvud taget aldrig diskuteras. Det är en ickefråga.

Av någon underlig anledning är det just det som händer inom välfärdssektorn. Skattebetalarna – ägarna – står för risken och underleverantörerna står för avkastningen. Hur har man överhuvud taget kommit på en så lysande konstruktion?

Nu kan vi naturligtvis säga att jämförelsen haltar. Det finns inga affärsvinster i välfärdssektorn för ägarna – skattebetalarna. Välfärdssektorn är bara kostnader som ägarna vill hålla nere.
Välfärdssektorn har dessutom visat sig vara mer riskabel för riskkapitalisterna än vad som tidigare varit den konventionella visdomen. Idag finns det såväl politiska risker som överkapacitet inom utbildningen som orosmoln.

Det vanliga sättet inom näringslivet att hantera för höga kostnader är att åstadkomma produktivitetsförbättringar och därigenom få ner kostnaderna.

Det alternativa sättet för att öka avkastningen inom näringslivet är att ta nya marknadsandelar och öka volymerna. Den vägen finns inte för ägarna – skattebetarna. Ökade volymer i vård, skola och omsorg innebär ökade kostnader för ägarna – skattebetalarna.

Däremot finns den möjligheten för underleverantörerna. Genom att ta marknadsandelar och öka volymerna kan John Bauer, Kunskapsskolan, Carema och Attendo mha stordriftsfördelar ta nya marknadsandelar och därigenom öka sin avkastning. Underleverantörerna kan också genom att öka produktiviteten möjliggöra ökad avkastning för underleverantörens ägare.

Ägarna – skattebetalarna – går miste om produktivitetsökningen. Vilka ägare inom näringslivet skulle vilja ställa upp med riskvilligt kapital under sådana premisser?

Ägarna – skattebetalarna – dräneras därmed på de vinster som produktivitetsökningen medför. Det enda rimliga affärsupplägget är självklart att ägarna använda verksamhetsutvecklare effektivisera verksamheten.  Här kan naturligtvis specialiserade privata aktörer komma in och bistå ägarna – skattebetalarna. Avkastningen av produktivitetsvinsterna går sedan tillbaks till ägarna – skattebetarna. Denna avkastning kan då användas till sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt kapitalskatt, sänkta momssatser som skulle ha en mycket gynnsam effekt på svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Det är denna konkurrenskraft som Stefan Fölster och jag är överens om måste förbättras för att svenskt näringsliv bättre ska klara av den globala konkurrensen. Instämmer med det Stefan Fölster mfl skriver i boken ”Framtiden väntar inte. Om världen och Sveriges välstånd”.

Svenskt näringslivet behöver även en väl fungerande social och teknisk infrastruktur för att kunna fungera. Här behövs det satsningar på välfärdsrektorn, infrastruktur samt FoU. Genom att dränera skattebetalarna på kapital minskar möjligheterna till näringslivsstimulans.

Tanken har varit att genom att konkurrensutsätta välfärdstjänster så skulle det kunna leda till kostnadsbesparingar, vilket skulle gynna ägarna – skattebetalarna.

I  SNS- rapporten ”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?”  konstaterades att så inte var fallet. http://www.sns.se/forlag/konkurrensens-konsekvenser-vad-hander-med-svensk-valfard

I DN läser vi:

”Ny forskarrapport i dag: Privata alternativ och konkurrensutsättning inom välfärdssektorn har inte blivit den mirakelmedicin som många hoppades på. För första gången har nu en grupp av Sveriges ledande välfärdsforskare studerat följderna av de senaste 20 årens privatiseringspolitik. Förhoppningarna var stora från början: Byråkratin skulle minska, liksom de effektivitetsproblem som plågade den offentligt tillhandahållna välfärden. Vidare skulle kvaliteten och demokratin stärkas tack vare ökad valfrihet för medborgarna. Vår övergripande slutsats är att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. Vi kan inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna har infriats, skriver SNS forskningschef Laura Hartman. ”

http://www.dn.se/debatt/privatiseringar-i-valfarden-har-inte-okat-effektiviteten

Om inte effektiviseringsvinsterna har infriats är det istället rena förlustaffären för skattebetalarna. Den avkastningen som underentreprenörerna tar ur leder inte till avsedd effekt. Det blir då istället en ren kostnad för ägarna – skattebetalarna.

Hur kan Svenskt Näringsliv ta ställning för en del av näringslivet som så uppenbart det stora flertalet näringsidkare förlorar på?

Det fullkomligt orimliga affärsupplägget innebär just att andra delar av näringslivet går miste om affärsstimulerande reformer som minskade kostnader för alla övriga företag.

Slutsats: De investerare som nu börjar inse att man inte längre sitter på guldägg i välfärdssektorn med god riskjusterad avkastning kommer naturligtvis att med alla tänkbara medel försöka lobba för att inte göra miljardförluster.

Men det kända begreppet kreativ förstörelse- som Joseph Schumpeter – vidareutvecklade gäller inom näringslivet. Det borde även gälla välfärdssektorn.

.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s