Under rubriken: Seko Posten: ”Facket kan inte blunda för den nya politiska kartan” skriver Alf Mellström, ordförande Seko Posten:
”Ett särskilt tydligt exempel på att LO måste våga gå sin egen väg är frågan hur vinster i välfärden ska regleras. Trots LO-kongressens tydliga ställningstagande mot vinster i välfärden såg vi med förvåning att LO:s ordförande i egenskap av ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, har ställt sig bakom partiets hållning i frågan. Detta sätter frågetecken kring LO:s självständighet till S, och riskerar att urholka förtroendet för LO om organisationen uppfattas som en filial till partiet.”
Frågan tycks vara berättigad. Det håller på att hända saker inom LO:
” I valet 2010 röstade drygt 55 procent av LO-förbundens medlemmar på Socialdemokraterna. Detta var en historiskt låg siffra. Stödet för Socialdemokraterna bland arbetstagare som är organiserade i ett LO-förbund har historiskt sett varit väldigt högt.
Det finns säkert många förklaringar till varför stödet sjunkit. Individualismens snabba framfart där en god privatekonomi är viktigare än omtanken om andra kan vara en förklaring. En annan att kontrasten mellan exempelvis Moderaterna och Socialdemokraterna minskat. Det har säkert för många, även inom LO-gruppen, varit enklare att rösta på ett moderat parti som tonat ned systemskiftesretoriken. Listan kan göras lång på anledningar till att det ser ut som det gör. ”
Hur S kommer att hantera organisationen av välfärden kan få mycket stora konsekvenser för ett vidare fackligt politiskt samarbete mellan S och LO-facken.
Globaliseringen 3.0 