En Facebookvän skrev följande: ”Blandekonomi går inte att kombinera med kapitalism. Jag menar att det också är en ”logisk groda”. Än en gång ”kapitalism är ett ekonomiskt system inom vilket kapital och produktionsfaktorer, ÄGS OCH PLANERAS AV PRIVATA AKTÖRER. Blandekonomi är ett ekonomiskt system med relativt hög skatt och en stor OFFENTLIG SEKTOR”
Men här gör du en ”logisk groda”. Blandekonomin är kapitalism. Blandekonomin har aldrig hotat det kapitalistiska systemet. Tvärtom. Det var en variant av kapitalism som näringslivet efterfrågade på 50-60-70 talen. Sen kom det grus i maskineriet. Företagen hade helt enkelt behov av arbetskraft. Dessutom välutbildad sådan. Så kom utbildningsreformer fram bekostade av skattemedel.
Nu är läget mycket förändrat och S söker med ljus och lyckta för att hitta ett nytt kontrakt med näringslivet.
Blandekonomin behövdes för att bygga ut dagis så att fler kvinnor kunde komma in på arbetsmarknaden, eftersom såväl företag som den offentliga sektorn behövde arbetskraft. Företagen behövde arbetskraft – miljonprogrammet realiserades för att människor skulle ha någonstans att bo. Det var en förutsättning för att utveckla näringslivet.
När du går igenom vad som har hänt de senaste 50-60 åren kommer du att se – att blandekonomin inte på något sätt har haft för avsikt att skapa något nytt system skiljt från kapitalismen. Det är bara en modifiering, en modifiering som var mycket gynnsam för näringslivet (kapitalet). Det har även varit bra för många människor. Kvinnans frigörelse vårt välstånd växte.
Blandekonomin har aldrig varit något eget system. Det är ett sätt att modifiera kapitalismen på kapitalismens villkor. Även företag har behov av en offentligen sektor. De prioriteringar som görs inom den offentliga sektorn görs med näringslivets stora inflytande.
Om S skulle prioritera inom den gemensamma sektorn mot näringslivets intentioner, då skulle det bli liv i luckan. Då skulle näringslivet tala om vem som egentligen bestämmer i samhället! Det S kan göra liksom fackföreningarna är att dämpa de mest negativa konsekvenserna av kapitalets negativa inverkan.
Men det har ändå skapat ett Sverige som tillhör det minst dåliga samhällen vi känner till.
Globaliseringen 3.0 