Epoken Juholt

Håkan Juholt besöker Gamla Stan

Den 1:a mars 2011 besöker Håkan Juholt Gamla Stan. Jag tar mig en promenad från Södermalm till Själagårdsgatan 13 för att lyssna på honom. Det är socialdemokraterna i Gamla Stan som är arrangör. Soppa serverades till självkostnadspris 50 kr. I priset ingår smörgåsar, kaffe och pepparkakor. Måltiden börjar serveras redan klockan 18.00. Vi sitter grupperade runt ett antal bord och inmundigar soppa och samtalar och väntar på att själva programmet ska inledas klockan 19.00. En dam tycker att Håkan skulle passa bra som partisekreterare. Det hade han varit tidigare och det gjorde han bra, tyckte hon. Hon såg Carin Jämtin som den naturliga partiledarkandidaten. Det som låg henne i fatet var att S gjort ett extra svagt val 2010 i Stockholm. Carin Jämtin var en av galjonsfigurerna i Stockholm och har svårt att inte personligen bli kopplad till motgången. I valrörelsen presenterades ett ”Butlerförslag” som inte var så lyckat. Carin Jämtin var en av de personer som förknippas med detta utspel. Men trots dessa negativa faktorer såg damen i Gamla Stan att Carin skulle göra sig bra som partiledare. En annan kvinna höll med och sa att vi behöver en kvinnlig partiledare efter Mona.

En herre började tala om Håkan Juholt. Han sa att han inte visste så mycket om honom. Men sysslar han inte med försvarsfrågor? En annan herre tycke att soppan smakade mycket bra. Han brukar gå på de här tillställningarna på tisdagarna. Det är bra kulturprogram och så får man något varmt i magen också till ett bra pris. Han var tacksam för arrangörerna som ställde upp alldeles ideellt och arrangerade de här tisdagarna. Gamla stans socialdemokratiska förenings öppna tisdagsträffar är ett exempel på att det fortfarande finns liv den svenska folkrörelsetraditionen. Under hösten 2010 och våren 2011 besökte jag ett antal välbesökta kulturaktiviteter på Själagårdsgatan.

18.45 bröt Ingmar Ingevik in och hälsar oss alla välkomna. Han är ordförande i Gamla Stans, socialdemokratiska förening och är en riktig eldsjäl. Gamla stans S-förening ansvarar för valborgsfirandet på Riddarholmen och har ett 30 tal möten öppna för alla varje år. Ingmars programpunkt presenteras som ”öppen mikrofon”. Han gav oss lite allmän information om aktuella frågor och frågade om det var någon i publiken som hade något som vi ville säga. Några, som antagligen var från styrelsen, informerade om aktuella lokala frågor om Gamla Stan. Klockan hade blivit 19.00 och Ingmar Ingevik hälsade Håkan Juholt välkommen. Håkan visade sig vara en rolig man med mustaschen som pricken över i:et. Jag är stolt över att arbeta i ett parti som heter ”Socialdemokraterna”, sa han med patos. ”Social” ”demokrati” är något av det bästa vi har att erbjuda medborgarna.

Han målar upp bristerna i dagens välfärd, som alliansen har rustat ner. Vi håller på att gå tillbaka till ett gammalt samhälle, där de som är på solsidan får det allt bättre och de som är på samhällets skuggsida får det allt sämre. Vi börjar få tillbaka det gamla Fattigsverige, där barnen till människor som kommer från samhällets skuggsida får det allt sämre. Hur kan vi då tala om att alla ska ha lika startmöjlighet i livet? Håkan är en mycket skicklig talare. Han anknyter till ett mycket populärt program i TV under våren. Alla lever inte på solsidan, där de mest högsta inkomsterna fått de största skattesänkningarna. När det regnar ska vi hålla ett paraply ovanför de som har det svårt. Det är att ta ett socialt ansvar som det anstår ett parti som i sitt namn har ordet social, sa Håkan med inlevelse.

Han spelar an på en sträng som publiken ville höra. Applåderna är högre de jag varit med om tidigare på Själagårdsgatan.  Han fortsatte sin berättelse med att tala om att Vin & Sprit numer ägs av Finska staten. Så nu är det den finländska staten som höstar in pengar när vi tar oss en Skåne, konstaterade han med glimten i ögat. Skåne har blivit en finsk nubbe. Sedan tar han upp flera exempel på att privatiseringar inte har varit så lyckosamma. I skolan har vi fått betygsinflation, medan studieresultaten försämrats. Inom vården och omsorgen kommer riskkapitalbolag in och försämrar kvalitén i verksamheten och som en extra gratifikation lägger de sin verksamhet i skatteparadis så att de inte behöver betala skatt. Som medborgare har vi heller ingen insyn i dessa företag. Det är inte det här vi menar med demokrati, så han med glöd och emfas.

Jag hade sällskap med Håkan Juholt på väg till tunnelbanan. Han berättade om att han varit ute och hälsat på S-föreningar runt om i landet och sa att det är välfärdsfrågorna medlemmarna brinner för. Vi får inte bli ett parti som är som moderaterna, nästan. Då behövs vi inte längre. Det finns ju redan ett Folkparti. Vi måste tala om att vi är socialdemokrater. Han berättade också att han tyckte att det var konstigt att det inte är fler som är ute och besöker partiföreningar ute i landet. Det tycktes bara vara han och Lena Sommarstad som gjort sig besväret. Lena Sommarstad blev på hösten 2011 ordförande i S- kvinnoförbund.

Efter samtalet med Håkan Juholt började jag förstå att han inte bara varit ute och talat om partiets politik. Han hade drivit en egen partiledarkampanj och som det skulle visa sig en framgångsrik sådan. Jag fick en känsla att jag gick i Gamla Stan och talade med den nya partiledaren i det Socialdemokratiska partiet.

Partiledarkandidaten

Någon vecka efter hans framträdande i Gamla Stan står det klart att han är Berit Andnors och valberedningens kandidat till partiledarposten. Den bild som målas upp av honom är att han är, rolig, folklig, skjuter från höften och han gillar Elvis. Han hade även spelat in en hemmagjord politisk reklamfilm på Yuotube. Här ger Håkan prov på sin humoristiska ådra. [1]  Filmen ska handla om miljödriven tillväxt, men exemplen är många på hur det trasslade till sig för Håkan. Han verkar gå hem hos partiets medlemmar på gräsrotsnivå.  Han är en riktig Socialdemokrat. Han har turnerat runt från Ystad till Haparanda och talat politik med människor. Aftonbladets Katrine Kielos ger även en annan bild av honom:

Juholts syn på socialdemokratin är enkel: ”Solidaritet skapar tillväxt som ska användas till välfärd. Krångligare än så är det inte” och det är det naturligtvis visst. Men Juholt har också rätt. Socialdemokratin har ett vinnande koncept: hur svårt kan det vara?

Samtidigt – och det är väl det som är problemet – kan man inte trots alla Juholts år i rikspolitiken komma på en enda politisk idé som han har drivit. Men han är omtyckt – kanske hänger det ihop. [2]

Navigation i den politiska skolan tycks vara att inte driva några frågor, då blir man populär. Dagens politiker verkar mera att efterlikna Hasse Alfredssons Pastor Jansson. Han var modern och hade inga bestämda åsikter om någonting. Men på mötet i Gamla Stan hade Håkan Juholt mycket bestämda åsikter. Nu ville han profilera sig.

Extra partikongress på Clarion Hotell i Stockholm

På den extra partikongressen 25 – 27 mars 2011 valdes Håkan Juholt enhälligt till ordförande i det Socialdemokratiska partiet. Händelsen gick av stapeln Clarion Hotell i Stockholm i närheten av Centralstationen.  Temat för kongressen var Tillväxt och Välfärd. Jag var där två av dagarna och var hemma och tittade på SvT Play den tredje. Det var en på många sätt intressant upplevelse. Avgående partiordföranden Mona Sahlin och andra höll bra tal på kongressen. Valet av Carin Jämtin partisekreterare kom i skymundan för Håkan Juholts strålglans.

Håkan höll ett lysande tal på kongressen. Det mesta han sa gick att känna igen ifrån talet i Gamla Stan. Social Demokrati, med en konstpaus mellan orden, det är Håkan Juholt signum. Hans öppning var lite speciell i förhållande till talat i Gamla Stan. Han lyfte helt oväntat fram kulturens roll i samhället. Kulturen som allt mer blivit en handelsvara där det gäller att hitta sponsorer som stöttar verksamheten fick plötsligt en helt annan innebörd. Håkan lyfte fram sitt eget djupa intresse för kulturen och det gick uppenbarligen hem hos publiken. Han lovade kongressdeltagarna: ”I won’t back down”.  Tom Petty /Jonny Cashlåten blev symbolen för Håkan Juholts kämpaglöd. Kanske känner ni låten med Tom Petty istället. Han vävde ihop talet med kultur, välfärdspolitiken som drabbats av misslyckade privatiseringar och landade på barnfattigdomen. Det här ska vi ändra på, sa han segervisst. Efter en bit in i talet släppte han manus och talade fritt ur hjärtat. Även om det vars en inövad gest, så gav det ett mycket proffsigt och kul intryck. När han till slut avslutade ville inte applåderna sluta. Håkan hade lyckats med att tända rörelsen, åtminstone de delegater som var där.

Han verkade ha ett mycket starkt förtroende hos de breda leden i partiet. Men räcker det? Ett parti som vill representera fyrtio procent, helst mer, kan inte forma sin världsbild enbart utifrån vad de numer få aktiva medlemmarna tycker. S måste vara bredare en så. Håkan Juholt måste gå hem bland de grupper som lämnat partiet till förmån för Moderaterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna hade mycket svagt förtroende på ekonomiområdet och som jobbskapare. Här var det främst Moderaterna som vann över tidigare S-sympatisörer. På välfärdsområdet hade S ett starkare stöd för sin politik. Så utföll valanalysen. Men när valet stod mellan ekonomi och jobben eller välfärden så röstade väljarna på moderaterna. Hur ska S kontra på det? Är Juholt rätt person att ändra på detta, för S, så dystra faktum?  Miljöpartiet tar väljare från S i storstadsområdena. Samma fråga kan ställas igen. Är Juholt rätt person att tackla Åsa Romson och Gustav Fridolin?

Men nu var det klackarna i taket. Håkan Juholt valdes utan gnissel till ordförande för Socialdemokraterna. Det var en välregisserad föreställning, något som S är bra på. Av de tidigare konflikterna och schismerna mellan olika grupperingar märktes ingenting. Enaren hade kommit och skulle föra S till det förlovade landet. Mannen med mustaschen gav ett halvt löfte att den skulle kunna åka av om det blev en valseger 2014.  Efter två nesliga valförluster var S ett parti i kris. Nu gällde det att gräva ner stridsyxorna och jobba som ett team, för att komma tillbaka igen. Nu gäller det att glömma bort det som har varit och bara se framåt. Det gäller inom idrottens världs och det borde väl även gälla inom politiken. Om Hammarby förlorat två matcher i rad, då går det inte att bara deppa för förlusterna. Vänd blad och se framåt, skulle kungen ha sagt.

Många inom S hade varit involverade i olika kriskommissioner. Vad skulle hända med dessa? En välvillig själ stod på podiet och talade om mordkommissionen. Hon tyckte att ordet var lite tungt, så hon hade bestämt sig för att korta ner det till KK. Framme på scenen fanns en storbildskärm, där vi på åhörarläktaren och kongressdeltagarna kunde följa bloggarnas synpunkter. Plötsligt bröt det ut ett stort skratt. På skärmen dyker det upp en bloggare som säger.

–          KK kan ni väl inte kalla den för, det betyder ju knullkompis.

Föredragshållaren såg inte vad som skrevs på skärmen. Inte ont anande fortsatte hon med sin förkortning, till åhörarnas stora munterhet. Vad som skulle hända med KK blev jag inte klok på. Skulle den fortsätta i en ny tappning eller var S-krisen över nu? Jag kommer att återkomma till detta längre fram i boken.  För Håkan Juholt går vägen till tillväxt genom välfärd.

Många kongressdelegater var inne på samma linje. Välfärden i fokus, skapas jobb och god ekonomi. Nu var det ett samlat parti som gick en ljusnande framtid till mötes. Det var nog många som kände så efter den extra partikongressen. Hoppet hade kommit åter hos den hårt sargade rörelsen. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg gisslades av flertalet talare. I övrigt fick vi höra hur dåligt alliansregeringen skött landet. Efter valsegern 2014 skulle Socialdemokraterna ägna sig åt att återuppbygga skola, vård och omsorg liksom all annan välfärd som den borgerliga alliansen rivit ner. Om tillväxt talades det inte så mycket, om man bortser ifrån att det från många framhölls att tillväxt inte fick innefatta sämre anställningsförhållanden och sämre omställningsskydd.

Många som jag talade med tyckte att valet av Håkan Juholt var ett bra val som partiordförande för Socialdemokraterna. Han är en mycket bra folktalare, i klass med Olof Palme eller åtminstone Göran Persson. Han talar fritt ur hjärtat och kommer nog att gå hem hos folk som inte engagerar sig annat än tillfälligt i politiken. Med sådana förmågor kan han mycket väl vinna 2014 års val. För många aktiva socialdemokrater verkar just det vara det övergripande målet, att vinna valet 2014. Det gäller att förpacka politiken så att den ska bli säljbar på väljarmarknaden. Vad som döljer sig bakom de populära slagorden verkar däremot vara mindre viktigt. Försäljning är det viktigaste, innehållet en viktigt andrahandsfaktor.

Göran Greider, Peter Wolodarski och Kjell Olof Feldt på kongressen

Göran Greider och Peter Wolodarski var TV-kommentatorer efter den extra partikongressen, när S valde Håkan Juholt till ny partiordförande. Då var Göran Greider euforisk av lycka. Han var inte ensam: http://vilhelminasossarna.bloggo.nu/Extra-partikongressen-25-273-1/.

Peter Wolodarski konstaterade i intervjun att Håkan Juholt hållit en mycket engagerat anförande, men nu gäller att skapa en politik för att nå upp till alla löften som Håkan Juholt tal har väckt hos många socialdemokrater. Det finns en risk att han skapar orealistiska förhoppningar om vad S kan åstadkomma. Då kommer det istället att skapa stor besvikelse lite längre fram.

Jag råkade gå förbi Kjell Olof Feldt som var inbjuden som gäst tillsammans med ett antal andra av det gamla gardet. Han stod och talade med någon som jag inte kommer ihåg vem. Men jag kommer ihåg vad han sa: Hur har han (Håkan Juholt) tänkt sig att finansiera alla dessa förslag, hörde jag Kjell Olof Feldt säga. Min första ryggmärgsreaktion var: Vilken glädjedödare. Kunde inte även Kjell Olof Feldt instämma i den entusiastiska kören. Nu var partiet laddat. Nu var vi på gång. Nu var det nytändning som gällde och entusiasmen verkade gränslös på den extrakongressen, 25 mars t o m 27 mars 2011.

Men jag kunde inte släppa Kjell Olof Feldts påpekande. Jag har under mina senaste 25 år i yrkeslivet sysslat med ekonomi i olika former och vet att det inte räcker med att vilja, även om det är en viktig första förutsättning. Det gäller även att få fram resurser för alla de förändringsidéer vi har. Utan resurser blir det ingenting av våra djärva planer och idéer, oavsett hur behjärtansvärda de än är. Den som inga pengar har hen får gå med rumpan bar.

Kjell Olof Feldts ord dök upp i mitt medvetande gång på gång under de kommande veckorna efter kongressen. Långt senare på våren började Kjell Olof Feldt dyka upp i mina drömmar under sömnen. Hela tiden fanns det ett varningens ord med. Hur ska S kunna hitta finansiering för alla de löften som Håkan Juholt gav?

Efter yran på kongressen

Efter det att Juholt valdes så har den information vi fått om Håkan Juholts agerande varit så där. Redan i talet på den extrakongressen sa han att fackföreningsrörelsen skulle göra gemensam sak med S i pensionsfrågan.  Eftersom fackföreningsrörelsen är partipolitiskt obunden var det ett mindre väl valt uttalande.  Fackföreningsrörelsen dementerade även att det fanns några sådana planer. Några dagar efter att han blev vald framkom det att hans kulbo dömts för bedrägeri, något som han inte talat om för valberedningen. I Libyenfrågan var han tämligen svävande.  Försvarsfrågor har varit Håkans specialitet under många år, då krävs att han har en tydlig uppfattning i den frågan.

Den stora smällen kom när det blev känt att hans kulbo under flera år bott gratis på skattebetalarnas bekostnad.  En förundersökning påbörjades men lades ner. Han hade inte gjort något juridiskt fel. Men var det moralist rimligt? När S presenterade skuggbudgeten visade det sig att den inte var tillräckligt förankrad i rörelsen. A-kassan en kärnfråga för S, hade behandlats på ett oklart sätt. Hur mycket skulle satsas på att återställa A-kassan? Vad stod Håkan Juholt i denna fråga? Håkans stab hade stöttat Ilmar Reepalu (S) i Malmö som ville göra det möjligt att skapa temporärt medborgarskap för att ha möjlighet att utvisa kriminella ungdomar utan svenskt medborgarskap. Håkan gick sedan ut och talade om att han inte alls har den uppfattningen, men tycker att det är viktigt att det är högt i tak och respekterar olika åsikter. Ilmar Reepalu tog upp en svår fråga. Hur ska vi ställa oss till en ökad kriminalitet, där utländska grupper och personer är involverade? Istället för att debattera sakfrågan, tonades hela frågan ner.

En dag i början av sommaren 2011 Tommy Waidelich och promenad i vinterträdgården med en vän

Den första juni 2011 var jag i Gamla Stan och hade ett spännande samtal med en Tommy Waidelich, ekonomisk talesman för socialdemokraterna. Eftersom han då var ny på sin post var det extra spännande att höra vad han hade att säga. Waidelich menade att samverkan mellan politik, fackföreningar, näringsliv och akademin måste förbättras, för att öka Sveriges internationella konkurrenskraft. Alliansregeringen har beröringsskräck för näringslivet. Det är en politik som vi måste ändra på, menade han. Det finns stora behov av investeringar inte minst i bostäder och järnvägar. Vi måste se till att vi inte får uppleva en vinter till där järnvägen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Ungdomar tvingas bo kvar hemma på grund av att det inte finns tillräckligt med små hyresbostäder för dem. Många har heller inte råd att köpa bostadsrätter. Samhället måste aktivt styra investeringarna mot dessa och andra viktiga behov som marknaden inte på egen hand klarar av att tillgodose. Satsningar på infrastruktur skapar också nya jobb och det är en förutsättning för att vi ska klara av att upprätthålla välfärden i Sverige. Dessutom måste ungdomsarbetslösheten komma ner till en acceptabel nivå. Här är det viktigt att förbättra utbildningen. Vi måste bryta trenden att så många unga går ut grundskolan med ofullständiga betyg och kunskaper. Lärartätheten måste öka för att förbättra kvalitén i undervisningen. Lika viktigt är det att det ska finnas en andra chans. Många unga är skoltrötta och är inte motiverade i skolan. Då är det viktigt att det ska finnas möjlighet att komplettera studierna längre fram, när motivationen återkommit.

Det återkommande livslånga lärandet är viktigt för att arbetsmarknaden är mer dynamisk och föränderlig nu än den varit tidigare. Unga människor idag får räkna med att sadla om och byta arbete och inriktning flera gånger under deras yrkeskarriär. Komvux, universitet och högskolor samt folkhögskolor måste få resurser för att ge människor möjlighet till att ställa om sig i en föränderlig värld. Kunskapssamhället kommer att ställa allt större krav på utbildning och att människor har förmåga att förändra sig. Vi måste se till att samhället har de resurser som behövs för att människor ska kunna ställa om sina liv och hitta nya sysselsättningar i en föränderlig värld.

Om globaliseringen 3.0, 15 år framåt, kan vi naturligtvis inte veta så mycket om idag. Men vi kan se trender och försöka anpassa oss efter dessa. Tommy Waidelich höll med mig om att det är viktigt för politiker att ha ett perspektiv som pekar längre fram än bara till nästa val. Satsar inte Sverige tillräckligt på infrastruktur och utbildning, kommer Sverige att tappa konkurrenskraft och vi kommer att få svårt att behålla och förbättra vår välfärd. En annan viktig fråga för framtiden är hur vi hanterar en omställning till ett hållbart samhälle. Bostäder och järnvägen är två delar, men det kommer att behövas så mycket mer. Vad detta skulle vara kommer socialdemokraterna att återkomma till i höst.  Något ytterligare jobbskatteavdrag såg inte Tommy Waidelich att vi har råd med. Pengarna behövs för investeringar för framtiden.

I svallvågorna efter finanskrisen 2009 måste finansmarknaderna på något sett regleras och styras. Den akuta finanskrisen har nu tonat av, men har istället spillt över på nationalstaterna.  I Europa har vi fått en klyfta mellan nord och syd. Nord har klarat att repa sig från den finansiella krisen hittills. Syd har mycket stora svårigheter. Det har skapats en stor klyfta inom EU. Men i en globaliserad värld kan Sverige inte klara sig på egen hand. Ekonomin hänger ihop och vi är alla beroende av varandra för en ekonomi i balans och en hållbar tillväxt. Om Grekland inte skulle klara sina ekonomiska svårigheter, utan tvingas att ställa in sina betalningar, drabbar det inte minst tyska och franska banker. Då kommer hela det finansiella systemet i Europa och i världen att återigen drabbas att en akut kris. Tommy Waidelich såg också att som läget har utvecklat sig så är det bra att vi inte är med i eurosamarbetet. Han trodde inte att det kommer att bli aktuellt inom överskådlig framtid att ompröva beslutet med en ny omröstning.

För att stabilisera det finansiella systemet har det gjorts för lite hittills. Basel III syftar till att stärka bankernas kapitaltäckning och göra det finansiella systemet mer robust. Motsvarande solvensregler finns för försäkringsbolag. Det är nödvändiga åtgärder. Men frågan är om de vidtagna åtgärderna räcker. Tommy Waidelich ser att de överstatliga globala institutionerna måste få vidgade befogenheter för att motverka den finansiella marknadens svängningar.

Vi talade bland annat om Tobinskatten, en skatt på finansiella transaktioner. Bland politiker inom EU finns det många som ser en skatt på transaktioner som ett sätt för EU att dämpa de finansiella flödena och också ge möjlighet för EU att få in pengar till gemensamma projekt. Waidelich såg behov av att EU ska gå före och skapa stabilisering av de finansiella marknaderna. Han höll sig avvaktande till att EU skulle införa en Tobinskatt på egen hand. Risken är då att det finansiella kapitalet tar andra vägar, något som skulle göra andra finansiella centra utanför Europa lyckliga, men som kommer att drabba EU negativt. Mer om Tobinskatten kan du läsa under rubriken ”Kritik mot globaliseringen” i detta Kapitel. EU borde istället vara pådrivande om globala regelverk för den globala finansmarknaden. Alla de beslut som åstadkoms idag och några år framåt kommer att bidra till att skapa globaliseringen 3.0, 15 år framåt. Men han påpekade att S inte var färdig med sin analys ännu. Vi får vänta till i höst. När väl hösten kom visade det sig att det inte var några astronomiska skillnader mellan alliansens budget och socialdemokraternas skuggbudget.

Jag frågade även Tommy Waidelich om det inte fanns en risk att Håkan Juholt skapat en alltför stor förväntan på reformer och förbättringar vid Håkans installationstal på den extra partikongressen på våren 2011. Se vidare ”Förspel till och den extra partikongressen 2011.”

Tommy Waidelich svarade elegant på min fråga. Det finns alltid en risk med att gå ut med visionära utspel att människor tror att reformerna ska gå att genomföra på en gång. Det kan skapa besvikelse när det sedan kommer till den skuggbudget som han nu höll på att arbeta med och som skulle presenteras på hösten 2011. Men det gäller att vara tydlig med kortsiktiga och långsiktiga mål.

Så här i efterhand kan vi väl konstatera att det var här det brast i den socialdemokratiska politiken. Det är inte fel att ha visionerna klara för sig och veta åt vilket håll vi ska gå. Men det måste tydligt kommuniceras ut vilka som är de kostsiktiga målen och vilka som är långsiktiga. När sedan skuggbudgeten presenterades år på hösten 2011 blev gapet mellan Håkan Juholts retorik och de faktiska förslag som fanns i skuggbudgeten helt enkelt för stort. Detta ledde till att det skapades en förtroendeklyfta mellan Håkan Juholts ord och den faktiska politik som S kunde erbjuda.

Det går naturligtvis att lägga hela skuldbördan på Håkan Juholt och Tommy Waidelich. Men båda var ju nya och saknade erfarenhet av det praktiska ledarskapet av ett så stort parti som det socialdemokratiska. I ledningen fanns även ett antal mycket rutinerade personer som borde ha kunnat fungera som mentorer för de två nya aktörerna. Lag spelet fungerade helt enkelt inte så bra.

Många gånger under min skrivarresa har jag frågat mig varför jag gav mig i kast med författandet. Jag är en social själ och tycker om att umgås med människor. Författande är en sysselsättning för ensamvargen. Är det verkligen det här jag helst av allt vill göra, nu när jag kan välja och vraka mellan olika spännande aktiviteter? Svaret jag hör inombords är att, ja det är det här du ska syssla med. Ensamheten ger möjlighet att reflektera. Jag har haft upplägget klart för mig länge, att intervjua olika människor och väva ihop en berättelse om Globaliseringen 3.0, 15 år framåt i tiden.

Att samtala med människor om framtidsfrågor har varit mycket spännande. I ett jäktat vardagsliv, har vi nog oftast inte tid att fundera så mycket på vad som ska hända på ett års sikt, mycket mindre än vad som ska hända om 15 år. Genomgående har de intervjuade visat ett engagemang och intresse för framtiden och funderat på ämnesområdet innan vi träffats för ett samtal. Det har gjort samtalen mycket intressanta och stimulerande. Det har även inneburit att författandets ensamhet, har kunnat kombineras med samtal med människor med olika bakgrund och erfarenhet.

Efter samtalet med Tommy Waidelich åker jag och hälsar på en vän i Axelsberg. Vi promenerar längs Mälarens Strand och går i riktning mot Aspudden. Det är en strålande vacker dag när vi går genom ett mycket välskött koloniområde och möts av en himmelsk doft av syren och kaprifol. Till slut kommer vi fram till målet för vår vandring, vinterträdgården. Här kan man äta en god kladdkaka eller hallonpaj med vispgrädde. Kommer detta natursköna område finnas kvar 2025, eller har det blivit bostäder i detta gudabenådade område. Stockholm är verkligen en underbar sommarstad. Efter att ha suttit och filosoferat om livets förgänglighet en lång stund går vi tillbaka samma väg. Det finns även möjlighet att bada, men det var bara några ungdomar som stod och tvekade att hoppa i. Det behövs mer sol och värme innan Mälaren är badbar får oss normalbadare. För alla er som ännu inte upptäckt detta paradis, vinterträdgården, har ni fortfarande något att se fram mot. Vi avslutar en skön dag med lite argentinsk tango, varvat med att gå ut på hennes balkong och njuta av en underbar utsikt utöver Mälaren, och se de många små segelbåtarna och några turistbåtar fara förbi.

Tunnelbanestationen är Axelsberg.

När jag ser så vackra platser grips jag även av ett stänk av vemod. Undrar hur många sådana platser som får vara kvar om år 2025. Då beräknas Storstockholm härbergera ett Oslo minst 400. 000 personer ska flytta hit och trängas med oss övriga i en stad som redan borde vara färdigbyggd. De grön – och strövområden som finns borde behållas och fler skapas. Istället kommer det med all säkerhet  att bli tvärtom när flyttlassen i en strid ström tränger in i Stockholm.

Om krisen Jens Orback, Jytte Guteland och Ardalan Shekarabi

I SVT 1:s morgonsoffa den 20 januari 2012, sitter 3 socialdemokrater och samtalar om krisen i S och Håkan Juholts ställning. Jens Orback, generalsekreterare i Olof Palme institutet, Jytte Guteland, avgående förbundsordförande i SSU och Ardalan Shekarabi, en av nyckelpersonerna i S-kriskommission. 

Kriskommissionen har bestått av de bägge ordförandena Anna Johansson och Ardalan Shekarabi samt Kajsa Borgnäs, Morgan Johansson och Johan Persson. [3]

Jens Orback ansåg att Håkan Juholt är en skicklig politiker, men är inte säker på att det räcker i det läge som nu uppstått. Jens som varit engagerad i idrottsrörelsen gör en jämförelse. Han gör en jämförelse mellan en lagledare där och Håkan Juholts position. En lagledare vill gärna vara med och lotsa laget till en positiv position. Sedan kan man tänka sig att avgå. Det är inte lätt för Håkan att nu avgå när läget är som sämst.

Jytte och Ardalan efterlyste båda att partiet ska göra något av det omfattande arbete som lades ner på kriskommisionen. Nu har fokus kommit på partiledaren. Men S måste hitta en politik för att tackla de utmaningar som vi nu står inför.

Annonser

2 thoughts on “Epoken Juholt

  1. Hej Roger!
    Jag lyssnade till Håkan Juholt när han höll ett tal i parkleken i Västertorp, sommaren 2011.Det var massor med folk som lyssnade, det rådde en folkparkstämning. Juholt var en duktig talare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s