Ett nytt paradigm

Under många år har det på olika ställen i världen diskuterats behovet av ett nytt paradigm.

Vad innebär ett paradigm? Tomas Kuhn myntade begreppet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Paradigm . Jag använder här begreppet i vidast möjliga betydelse och på en hög generell nivå. Det rådande paradigmet gör att vi ser verkligheten genom ett prisma präglat av de grundläggande motiven för paradigmet bevarande. Härigenom ser vi hela vår omvärld utifrån det prisma. Det vi uppfattar som ”objektiva sanningar” är sanna så länge de betraktas inom det regelverk och det prisma som kännetecknar det dominerande paradigmet. Går vi utanför dessa ramar framtonar andra verklighetsbilder och andra sanningar.

Är det en ny syn på människan som behövs? Erich Fromm ser jag som en av 1900-talets stora tänkare. Han såg som sin uppgift att förena Marx med Freud och psykoanalysen. Vad kan Erich Fromm ha att bidra med för att formulera ett nytt paradigm. http://sv.wikipedia.org/wiki/Erich_Fromm

I boken ”To have or to be” med undertiteln ”A new blueprint for mankind” tar han upp två personlighetstyper.

Ha-människan strävar hela tiden efter att få mer. Kapitalistiska samhällen av alla dess former har tillväxt som den huvudsakliga drivkraften och skapar Ha-människor. Samma sak gäller alla de stater som kallar sig socialdemokratiska, socialistiska eller kommunistiska. Tillväxten och Ha-mentaliteten är den ”gudomliga” kraft som driver samhällen framåt i hela världen idag.

Den andra typen, Vara-människor, ser till varandets väsen och ser att livet har ett eget värde i sig själv. Människan och naturen är mer än bara något som köpt och säljs på en marknad. Vi är medskapare i en ständigt dynamisk process. Vi lever med naturen och inser att jorden inte har oändliga resurser.

På bokens baksida läser vi följande:

‘ As always, Erich Fromm speaks with wisdom, compassion, learning and insight into the problems of individuals trapped in a social world that is needlessly cruel and hostile. (Noam Chomsky).

“To HAVE or to BE? is both comprehensive analysis of crises of modern civilization and a unique detailed program for social and psychological revolution to save or threatened planet.”

Den gavs ut 1976. Vi kan väl konstatera att han var en bit före sin tid och hade fångat upp många strömningar i tiden inte minst från Romklubbens rapport vars anda vilar över boken  Se vidare: http://sv.wikipedia.org/wiki/Romklubben  och detta: http://wijkman.se/wijkman-ny-ordforande-i-romklubben/.

 Vi måste förändra hela vår bild av vad som är meningen med livet. Vad gör oss framgångsrika inför oss själva?  Den som har mest pengar på banken när vi lämnar jordelivet vinner. Med en sådan attityd är vi alla medskapare till vårt nuvarande paradigm.

Vårt gamla paradigm, som så totalt behärskar vårt tanksätt, måste uppdateras på ett radikalt sätt. Synen på människan som en vara som kan köpas och säljas på en marknad, som vilken vara som helst känns onekligen lite 1700-talsaktig. Med samma synsätt gör vårt gamla ekonomiska system som är en så viktig del av dagens paradigm, ingen eller liten moralisk skillnad på vad det för saker som marknadsförs och säljs. Vapen, narkotika och trafficking bidrar till vårt BNP begrepp på samma sätt som läkemedel, hälsovård och hälsosam mat. Det enda kriteriet är att pengarna ska synas i våra räkenskaper.

Här behöver vi medskapa en ny syn på människan.  Hur vill vi att den nya synen på människan ska vara?

Ett kännetecken på nytt paradigm är att det finns och lever sida vid sida, med det gamla dominerande paradigmet. Förändringen från det gamla till det nya sker dels gradvis och dels kan det ske i ”kvantsprång”. Under resans gång förändras vår syn på det gamla paradigmet och behovet av ett nytt framstår som allt mer uppenbart.

Idag inser allt fler av oss att vårt nuvarande paradigm inte längre är hållbart. Hela vår civilisations framtida öde står på spel. Ett nytt paradigm måste ha som målbild att rädda civilisationen. Ett nytt paradigm kommer att förändra hela vår världsbild.

När jag var liten så fanns det en tidning som Sparbanken gav ut. Tidningen hette ”Spara och Slösa. ” Spara och Slösa var två tjejer som symboliserade olika aspekter av oss.  Spara var alltid vinnare på sin långsiktighet, Slösa fick omedelbar behovstillfredsställelse, men förlorade i det långa loppet. Sedan dess har det gått många år och Slösa har varit på modet. Men nu måste det ske en förändring. En grundbult i det nya paradigmet är långsiktighet och sparsamhet på alla livets yttre områden. Vi inser lätt att vår ändliga planet inte räcker för att tillfredsställa Slösa.

Men Slösa kan få sina behov tillfredsställda på annat sätt.  I den inre världen – den själsliga – finns inga begränsningar. I den inre kreativa sfären kan Slösa få fritt spelrum. Här kan hon utveckla sina konstnärliga förmågor och talanger. Hon kan även få mer tid att utveckla och fördjupa relationer med andra människor.  Hon behöver tid för sig själv med att reflektera och kontemplera.  Vi behöver inre samling och yttre aktivitet på samma sätt som vi behöver in -och utandning. Ensamhet och att vara tillsammans kompletterar varandra.

Förändringen måste starta inom varje människa. En ny syn på vad som är viktigt i livet är en förutsättning för att det nya paradigmet ska få fäste.  Ett samhälle består av individer. I en demokrati har vi de politiker vi förtjänar. Ju mer det nya sparsamma paradigmet efterfrågas desto mer kommer politiker att anpassa sig efter våra krav.  Dessa politiker kommer att vara även annan typ än idag. De kommer i högre utsträckning vara som statsmän eller bättre ”statshen” än som kortsiktiga politiker som bara har siktet inne på nästa val. Att vara kortsiktig kommer helt enkelt inte att bli efterfrågat. Därför kommer politiker anpassa sig till det nya paradigmet och se långsiktigt på sina gärningar .

Det nya sparsamma och långsiktiga paradigmet kommer även att påverka näringslivet. Ju fler som börjar sjunga den sparsammes lov, desto fler företag kommer att anpassa sig till denna melodi.

I samverkan mellan allmänhet, politiker och näringsliv kommer produktionen att styras över till nyttig och hälsobringande konsumtion i alla dess former.

Under rådande förhållanden med hotande ”peak everything” på agendan, framstår det alltmer som självklart att spara, och inte slösa, har framtiden för sig.

Marknadsmekanismerna bäddas in i en övergripande plan för att åstadkomma en långsiktigt hållbart värld. Det gäller såväl ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Ett alternativt paradigm skapar ett annat mått på ekonomisk nytta som utgår från andra sidor av människan. Människans behov av umgänge med varandra och i samverkan med naturen kommer att värdesättas och prägla de nya samhällen som influeras av det nya paradigmet.

BNP-begreppet, som vi använder idag, kommer med stor sannolikhet att framstå som ett mystiskt mått på välstånd som har sett sitt bäst före datum för många år sedan. Marknaden självreglerande kraft kommer att uppfattas som något religiöst som en majoritet av ledande personer trodde på fram till 2008. Oändlig tillväxt på en ändlig planet kommer att uppfattas som rena vidskepelsen.

När tillräckligt många människor på vår gemensamma glob börjar vakna upp och inse att vi lever på en ändlig planet, men vi, i vår civilisation, lever som om vi har flera planeter att tillgå. Då kan det ske en förändring, Vi måste vi inse att det här tankesättet inte håller. Det är inte långsiktigt hållbart. När denna insikt börja växa i vårt gemensamma kollektiva medvetande och bäras fram av allt fler människor, så kan det plötsligt uppstå en ”tipping point”.  Det innebär att det gradvisa uppvaknandet plötsligt uppnår en punkt, när medvetandet ökar dramatiskt, som ett ”kvantsprång”, hos snabbt växande grupper människor på vår glob. Då är det läge för att det nya paradigmet ska ta över ledartröjan från det gamla. Men för att detta ska ske måste det nya paradigmet ha börjat ta form. Och framtiden lever redan idag.

Jorden vi ärvde brukar några av oss säga. Jorden är enbart till låns säger andra. Vi måste se till att jordens resurser används på ett hållbart sätt för att efterkommande generationer också ska få glädje av den. Då måste vi börja tänka i nya banor. Ett hållbart samhälle som även har förmåga att återskapa sig själv är nödvändiga komponenter i det nya paradigmet. Vi måste inse att naturens resurser är ändliga. När de till slut är borta finns det inte längre någon möjlighet för en civilisation att finnas på jorden.

Medveten om detta skapar en sammanhållning bland alla de som känner som sin uppgift att rädda vår gemensamma civilisation och vara medskapare till det nya framväxande långsiktigt hållbara paradigmet.

Vi måste inse att vi alla hör ihop och tillsammans skapar en mänsklighet. ”We are one” var slagorden i årets (2013) Eurovision song contest. Utan den djupa insikten blir det svårt att utrota krig och extrema klassklyftor.  Mänskligheten är också helt beroende av andra arter och naturrikedomar som finns på jorden. Vi är alla ETT med den planet som håller oss vid liv.

Det går inte att kompromissa med naturen brukar Anders Wijkman säga. http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Wijkman

I affärsvärlden och inom politiken går det att förhandla sig fram till en kompromisslösning. Det går inte med naturen. Är det slut på resurser så är det slut. Det finns ingen smart kompromiss. Denna självklara insikt kommer att prägla det nya paradigmet.

För att paradigmet ska kunna förverkligas krävs att det sker överföring av resurser från de människor som har idag har pengar i överflöd till gemensamma för nödvändiga framtidsinvesteringar. Denna överföring kan ske på en rad olika sätt. Ett mer jämlikt samhälle blir inom det nya paradigmet en önskan hos att bredare grupp människor.

Jämlikhet och och ekologisk hållbarhet passar som hand i handsken. Se boken Jämlikhetsanden Wilkinson/Picket, Karneval förlag. I kapitel 14 behandlas jämlikhet och hållbarhet. Jämlikhet är även något som ALLA i ett samhället tjänar på. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185703400

Visionerna om arbetstidsförkortning och en bra balans mellan arbete och fritid har nu bland de tongivande partierna bytts ut mot att skapa flera arbetade timmar.

”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt vore vi sinnessjuka.

Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dans, måla, sjunga – Ja vad ni vill Frihet!”

Men det var då det. Det var på Ernst Wigforss tid finansminister 1925-26 och 1934-49.

Socialdemokraterna har under årens lopp tillkämpat människor kortare arbetstid mot en envist kämpande höger.

Socialdemokraterna gick 1968 till val på bland annat ett starkt försvar, ökat inflytande för de anställda samt arbetstidsförkortning.  Då fick S egen majoritet.http://sv.wikipedia.org/wiki/Andrakammarvalet_i_Sverige_1968  Det var uppenbarligen en populär politik. S fick egen majoritet i riksdagen.

Nu år 2013 är det jobb, jobb, jobb som gäller. Någon arbetstidsförkortning är det inte tal om. Nu gäller det istället att arbeta så många timmar som möjligt för att ha råd med välfärden. Denna högerpolitik har nu även blivit socialdemokraternas. Tiderna förändras.

I det nya paradigmet ingår att hitta en lagom balans mellan arbete och fritid. När yttre lyx inte längre uppfattas som högsta statussymbolen leder detta även till ett nytt beteende hos alla människor oavsett vi befinner oss på Jakobs stege.  På arbetsplatserna ska högsta möjliga frihet finnas för varje människa att bestämma över sitt arbete och utveckla sina talanger. Genom arbete skapar vi friheten att upptäcka att det finns andra värden här i livet än att bara arbeta.

Det är skönt att se att det finns unga som reagerar sunt idag. Ännu lever humanismen:http://annaardin.wordpress.com/2013/01/24/det-ar-sa-dumt-att-jag-bara-vill-grata/

och

http://tidenmagasin.se/tidenbloggen/arbete-som-enda-syfte-ar-en-farlig-vag/

Se även fack ”Trade Unions in the Green Economy:

http://tandf.msgfocus.com/q/11xqeTCMcE6Evcst/wv

Mitt inlägg i Södersossarna 24/1 2013: 

S ledning agerar för att försöka framstå som trovärdiga. Men att upprepa mantrat jobb, jobb jobb för att verka trovärdig biter nog inte längden. Det gäller inte bara att försöka framstå som trovärdiga. Långsiktig trovärdighet skapas med trovärdig politik.

Att kämpa på för att vara mer trovärdig på moderaterna planhalva lär inte ledan till någon nämnvärd förändring av samhället. Mer privat konsumtion till alla biter inte länge om vi vill vara med och dra vårt strå till stacken för att skapa en långsiktig hållbar civilisation.

För att skapa en alternativt hållbar politik ekonomiskt, socialt och ekologiskt måste S börja styra utvecklingen och inte agera släpankare åt M.

När världsbanken går ut och talar om att vi styr mot 4 graders global uppvärmning är det nog många medvetna inom medelklassen som är villig att offra en del av sin konsumtionsökning – se jobbskatteavdrag – för att istället användas till att bygga de gröna folkhemmen/ grön ekonomi och skapa mer stabila sociala och ekonomiska förutsättningar.

Jämlikhetsandens budskap att jämlikhet är bra för alla – rik som fattig – borde vara en självklar del i den moderna och framtidsinriktade socialdemokratins paroller inför valen 2014 och 2018.

Att jämlikhet och hållbarhet också hänger ihop argumenterar Wilkenson/Pickett starkt för i kapital 15, 221 ff.

En politik som ska vara trovärdig måste även vara långsiktigt hållbar. Då duger det inte att ängsligt snegla på senaste opinionsmätningen och försöka anpassa politiken efter vad den ha att säga.

Det är på så vis vi kan vinna den medvetna delen av medelklassen. De omedvetna kommer inte rösta på oss ändå. De kommer att föredra ett ytterligare jobbskatteavdrag framför de förslag som S lägger.

Min mamma har under många år kallat S för Socialmoderaterna. Kanske borde vi byta namn. M med lite sociala inslag. Högerpolitik med vissa socialdemokratiska karaktäristika. Här står vi nu. Några unga inom S tycker att det verkar lite konstigt. Vad vill egentligen S? Vi lite äldre som var med när 6 timmarsdagen var het funderar nog ibland var den tog vägen.

Men tiderna har förändrats. Det går inte att bara se bakåt i tiden, även om det är nyttigt att då och då slänga en blick i backspegeln. Nu gäller det också att blicka framåt  mot den nya sköna värld som det anstår ett framtidsparti. Någon frågar lite undrande:  Vad har S att säga om framtiden? Vilka visioner finns inom rörelsen? Svaret kommer från ryggmärgen:

Jo jobb, jobb, jobb. Arbeta så många timmar som möjligt för att rädda välfärden, och inte minst för att vinna valet 2014.

Alternativet är givetvis att formulera en långsiktigt hållbar politik, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som håller över flera valperioder. Med en sådan politik  kommer S successivt att återfå det förtroende som tappats under år av en släpankartillvaro till M. Tiden är kort, men än finns det tid att agera.

Annons