Plan B 4.0 – att rädda civilisationen -Lester Brown

Plan B 4.0 – att rädda civilisationen

Människan står inför en större utmaning än vi antagligen någonsin tidigare upplevt. Den 8:e maj 2010 cyklade Elisabeth och jag till det Globala gymnasiet – Hornsgatan 93, på Södermalm, för att lyssna på Lester Brown.

Om Lester R Brown [1]

Vem är då denne Lester Brown? Jo, han är en av de verkligt internationellt tunga namnen inom miljö och klimatfrågor. På plats i det Globala gymnasiet på Södermalm, köpte jag boken Plan B 4.0, rädda civilisationen! Jag fick den även signerad och det kändes stort. Få människor har haft så stort inflytande på miljö- och klimatdebatten som denne man. Lester Browns styrka är att han inte enbart fokuserar på klimatfrågan, utan sätter in klimatfrågan i ett helhetsperspektiv.

På hemsidan www.earthpolicy.org kan vi gratis ladda ner den engelska versionen. Vill vi istället ladda ner den svenska versionen hittar vi den på www.svenskaplanb.se.

På baksidan av boken kan vi läsa följande:

”Om Nobels fredspris år 2007 givits till en tredje mottagare hade den självklara kandidaten varit Lester Brown.”

Edward O Wilsson, professor vid Harward med biologisk mångfald som specialitet.

”… En ögonöppnare till och med för dem som är mycket insatta i dessa frågor.”

D R Joseph Romm, redaktör på Climate Progress.

Lester R. Brown framstår som en experternas expert, ändå skriver han så att komplicerade sammanhang blir tillgängliga för alla som är engagerade i framtidsfrågor.

”Brown skiljer sig alltså från många röster i klimatdebatten genom att inte ensidigt fokusera på den globala uppvärmningen… Här finns inte en enda svepande generalisering…”

Nils Aage Larsson, Göteborgs-Posten om Plan B 3.0.

”… På en imponerande vetenskaplig grund presenterar Lester Brown utmaningarna rakt på sak och visar oss vägen till möjliga lösningar på klimatkrisen. ”

P D Smith, The Guardian, om Plan B 3.0.

Lester R. Brown pekar ut de trender som helt säkert kommer att forma planetens framtid. Några är så akut farliga att vi måste göra allt för att bryta dem. Andra så hoppingivande att vi bör satsa helhjärtat på att förstärka dem. Så blir detta en bok som ser realistiskt på våra stora möjligheter att rädda civilisationen, och förverkliga mera hållbara och rättvisa förhållanden.

Ekologen, agronomen, ekonomen Lester Brown är hedersdoktor vid 24 universitet och leder Earth Policy Institute, en oberoende forskningsorganisation i Washington. Han är hedersprofessor vid den kinesiska vetenskapsakademin och har översatts till mer än 40 språk. Bland hans utmärkelser finns FNs miljöpris och WWFs guldmedalj. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin tilldelade honom Borgströmspriset för att han ”inspirerat miljonstals människor över hela världen genom sina globala framtidsvisioner och sin beskrivning av vägen till en ekologisk ekonomi som kan rädda vår utsatta planet och vår hotade civilisation. ”[2]

Lester Brown har verkat många år inom miljö- och klimatdebatten. Att över huvud taget ha funderingar om vår framtida globala värld, utan att spana in vad Lester Brown har att säga, hade varit lite slarvigt.

För ungefär 30 år sedan bidrog Lester Brown till att utveckla begreppet ekologiskt hållbar utveckling, vilket han har använt i sin utformning av ekoekonomin. Han grundade och ledde World Watch Institute under dess första 26 år. Under sin långa karriär, som startade med tomatodling, har Lester Brown författat eller varit medförfattare till många böcker och blivit utnämnd till hedersdoktor 24 gånger. Hans böcker har översatts till över 40 språk.[3]

Att koppla ihop ekologi och ekonomi är det banbrytande arbete Lester Brown ägnat sig åt i över 30 år. Han skisserar i boken vad som behöver göras. Om inte ekonomi och ekologi hålls ihop blir det två debatter som inte håller ihop. Då kommer vår civilisation att sannolikt gå över styr.

Plan A och Plan B

Plan A är business as usual. Om vi fortsätter som nu kommer det att gå mindre bra för vår civilisation. Fortsätter vi som nu är hela vår civilisation hotad. I Lester Browns tidigare bok Plan B 3.0 uppdrag rädda jorden! ägnade han stor kraft åt att beskriva den nuvarande situationen världen befinner sig i. Det är den nuvarande situationen som Lester Brown kallar plan A.

Han talar om marknadens gigantiska haveri. Där hänvisar han till Nicholas Stern – tidigare chefsekonom på Världsbanken – som påvisade att marknaden inte inbegriper klimatförändringarna i kostnaderna för förbränning av fossila bränslen. Sternrapporten som anses som en banbrytande undersökning kom i slutet av 2006.

Kostnaden menar Stern skulle mätas i tusentals miljarder dollar. Skillnaden är enorm mellan de fossila bränslenas marknadspriser och de priser som också inbegriper samhällets kostnader för miljön.. ….

Marknaden är på många sätt en otrolig institution. Den fördelar resurser med en effektivitet som ingen central planeringsenhet kan nå upp till och den balanserar utan svårighet tillgång och efterfrågan. Men marknaden har några fundamentala svagheter. Den inbegriper inte varornas indirekta tillverkningskostnader i priserna. Den värdesätter inte naturens tjänster på rätt sätt. Och den respekterar inte trösklarna för hållbar avkastning i naturliga system. Den sätter dessutom kortsiktighet före långsiktighet, och visar inte mycket hänsyn till framtida generationer.

Ett av de tydligaste exemplen på detta gigantiska marknadshaveri kan iakttas i USA, där bensinpriset på en bensinstation i mitten av år 2007 var 0.80 dollar/liter. Men detta pris täcker bara utgifterna för att upptäcka oljan, pumpa upp den till ytan, raffinera den till bensin och distribuera bensinen till bensinstationerna. Den bortser från kostnaderna för att klimatet förändras, från de svällande militärutgifterna för att tillförsäkra USA olja i det politiskt instabila Mellanöstern, från sjukvårdskostnaderna för att behandla dem som fått sjukdomar i andningsorganen av att andas förorenad luft och från kostnader för skattesubventioner till oljeindustrin (till exempel bidragen som kompenserar ägaren till oljekälla för att oljan så småningom kommer att ta slut). [4]

Den utmaning som världens stater står inför är att ändra skattesystemet så att priserna på produkterna bättre avspeglar samhällets totala kostnader. Genom att beskatta dessa varor och istället ge skattesänkningar på inkomster kan den priset närma sig den faktiska samhällskostnaden. Det här är en av grundbultarna i Plan B, en grön skatteväxling.

Kollapsade stater och N11 länder

Lester Brown talade redan i sin förra bok, Plan B 3,0- rädda jorden, om kollapsade stater. Med kollapsade stater menar han de stater som inte klarar att upprätta en rättsstat. I brist på statliga resurser tar privata ligor över rättsskipningen. Kollapsade stater kännetecknas av att de inte längre håller ihop ekonomiskt, socialt och/eller ekologiskt.

Tabellen avser de värst drabbade kollapsade staterna 2008

  1. Somalia 114,7
  2. Zimbabwe 114,0
  3. Sudan 112,4
  4. Tchad 112,2
  5. Demokratiska Republiken Kongo 108,7
  6. Irak 108,6
  7. Afghanistan 108,2
  8. Centralafrikanska republiken 105,4
  9. Guinea 104,6
  10. Pakistan 104,1
  11. Elfenbenskusten 102,5
  12. Haiti 101,8
  13. Burma/Myanmar 101,5
  14. Kenya 101,4
  15. Nigeria 99,8
  16. Etiopien 98,9
  17. Nordkorea 98,3
  18. Jemen 98,1
  19. Bangladesh 98,1
  20. Östtimor 97,2[5]

N11 Länderna

 

Efter Brasilien, Ryssland, Indien och Kina bedömer Goldman Sachs[6] att ett nytt gäng tillväxtnationer ska träda fram.

I Wikipedia läser vi:

The Next Eleven (or N-11) are eleven countries—Bangladesh, Egypt, Indonesia, Iran, Mexico, Nigeria, Pakistan, Philippines, South Korea, Turkey and Vietnam—identified by Goldman Sachs investment bank as having a high potential of becoming, along with the BRICs, the world’s largest economies in the 21st century. The bank chose these states, all with promising outlooks for investment and future growth, on December 12, 2005.

I investerarvärlden har det länge varit ett känt faktum att tillväxten främst beräknas att hamna utanför västvärlden.  Efter Bric-länderna, Kina, Indien, Brasilien och Ryssland kommer The Next Eleven (or N-11):

Bangladesh, Egypt, Indonesia, Iran, Mexico, Nigeria, Pakistan, Philippines, South Korea, Turkey and Vietnam.  Det är den inflytelse investeringsbanken Goldman som har identifierat dessa 11. Kriterierna är makroekonomisk stabilitet, politisk mognad, öppenhet för handel och investeringar och kvalitén i utbildningen. Den här analysen gjordes 2005.  [7]

Det är intressant att se att flera av de stater som Lester Brown beskriver som kollapsande, uppfattar istället Goldman Sachs som extra löftesrika. Hur kan de komma till så olika slutsatser?

Jag skulle inte vilja investera mina pengar i många av de länder som Goldman Sachs rekommenderar, sa en av de personer jag intervjuat som arbetar med makroanalys. Han såg motsvarande problem som Lester Brown beskriver ovan. Han såg stora olikheter i N 11 ländernas tillstånd. Skillnaderna mellan Sydkorea och exempelvis Pakistan är enorma. Att klumpa ihop stater med så olika förutsättningar i samma grupp som lovande investeringsobjekt förstod han inte vitsen med. Flera av de intervjuade har varit synnerligen ifrågasättande till hur Goldman Sachs kommit fram till att dessa N11 fått en sådan upphöjdhet av Goldman Sachs. Orsaken tycks vara att Goldman Sachs helt fokuserar på möjligheterna och tycks tonat ner riskerna. Goldman Sachs ser till att en stor och ung befolkning ger stor potential för ökad konsumtion. En ung växande befolkning ger även en stor arbetskraftspotential. Att staterna börjar från en mycket låg nivå gör även att tillväxtpotentialen är mycket stor. Båda dessa effekter sammantagna ger möjlighet till kraftig tillväxt, som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien genomgått under ett antal år. Men länder som Pakistan, Bangladesh, Nigeria och México har mycket stora utmaningar innan de kan uppfattas som så löftesrika.

I México håller de olika knarkkartellerna på att få en allt starkare dominans över samhället. Media är satt under stark press, där kartellerna vill kontrollera vad som skrivs om dem. Även myndigheterna är extremt infiltrerade av narkotikamaffian, ibland händer det att polisen kommer in på redaktionerna och talar om vad som inte får skrivas i tidningarna. [8] Om inte México får bukt med maffiaväldet kommer landet att allt mer destabiliseras. Det skapar ingen bra jordmån för en långsiktig och uthållig tillväxt.

Men det finns ljustecken. Lester Brown visar på att omställningen från kol, olja och naturgas redan är i full gång. Istället kommer de förnyelsebara källorna.

Kärnkraften är också på tillbakagång. Globalt sett minskade faktiskt elproduktionen från kärnkraft år 2008, medan vindkraften produktionskapacitet ökade med 27000 megawatt- tillräckligt för att svara mot förbrukningen i 8 miljoner hushåll i USA. Världen förändras i snabb takt. [9]

I ett diagram över världens energiproduktion från förnyelsebara källor år 2008.

Siffror inom parentes anger 2008, gigawatt el. Siffror till höger Plan B för 2020.

Elproduktionskapacitet:

Vind (121)  3000

Solceller på tak (13) 1400

Solcellskraftverk (2) 100

Solvärmekraftverk (0) 200

Geometrisk energi (10) 200

Biomassa (52) 200

Vattenkraft (945) 1350

Summa: (1143) 6450 + 5307.

Värmeproduktionskapacitet: gigawatt värme.

Solfångare på tak (120) 1100

Geometriska energi (100) 500

Biomassa (250) 350

Summa: (470)  1950 + 1480. [10]

Globalt sett skulle Plan B innebära att den el som produceras med olja skulle minska med 90 procent 2020. Det skulle mer än väl kompenseras med el från förnybara källor. Inom transportsektorn skulle man minska användningen av fossila bränslen med 70 procent, genom att övergå till eldrivna bilar och energisnåla hybridbilar. Övergång till eldrivna tåg istället för diesel. Många hus skulle kunna fungera med el över hela linjen – värmen kylan och belysningen – allt skulle kunna drivas med förnybar el. [11]

Global satsning och urtidsmänniskan

För att återställa vår planet behöver världssamfundet årligen satsa 187 miljarder dollar. I boken redogör Lester Brown för hur han kommit fram till dessa siffror.

Grundläggande sociala mål:

Allmän grundläggande utbildning (10). Avskaffande av analfabetism bland vuxna (4). Skollunchprogram för i de 44 fattigaste länderna (6). Mödra – och barnavårdsinsatser i de 44 fattigaste länderna (4). Reproduktiv hälsa och familjeplanering (17). Allmän grundläggande hälsovård (33). Åtgärder mot bristen på kondomer (3). Summa 77 miljarder dollar.

Trädplantering för att minska översvämning och för att bevara jordlagren, (6). Trädfällning för att binda koloxid (17). Skydd av matjorden på odlade arealer (24). Återställande av betesmarkerna (9). Återställande av fiskbestånden (13). Skydd för den biologiska mångfalden (31). Stabilisering av grundvatten (10). Summa 110 miljarder dollar. [12]

Lester Brown pekar på att om vi bara tog en tämligen liten del av de medel som vi använder till militär upprustning, så skulle vi klara att möta miljö – och klimathotet. Det är ju de verkliga hoten mot vår civilisation. Bara Irakkriget kan ha kostat 3 biljoner (3 000 000 000 000) dollar om vi tar hänsyn till de totala kostnaderna, exempelvis den livslånga vård som behövs för hemvändande krigsveteraner med hjärnskador eller fördärvad psykisk hälsa.

Militärutgifter 2008, i miljarder dollar:

USA (607), Kina (85), Frankrike (66), Storbritannien (65), Ryssland (59), Tyskland (47), Japan (46), Italien (41), Saudiarabien (38), Indien (41), alla andra (380). Sammanlagt använder världens samlade nationer 1464 miljarder dollar till militära ändamål. Plan B har istället budgeterat för 187 miljarder dollar. [13]

Tyvärr tycks utvecklingen istället gå i motsatt riktning. I SvD läser vi att världens militära utgifter fortsätter att öka. Statistiken kommer från SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

10 174 460 000 000 kr. Det är det belopp som världens samlade militära utgifter 2010.

Trots finanskris och trots en våg av kraftig upprustning ända sedan 2000, så fortsatte militärutgifterna att öka under 2010. Ökningen var 1.3 procent. Ökningen sker med andra ord från en redan mycket hög nivå.

I kronor räknat kan nästan hela ökningen förklaras av USA, som trots ekonomisk åtstramning på andra områden fortsätter att satsa på militären. När tvillingtornen på Manhattan föll samman 2001 använde landet 3.1 procent av sin bruttonationalprodukt till militära utgifter. Förra året var andelen 4.8 procent. Det är den högsta för något land där det finns tillgänglig statistik, utanför mellersta östern. USA står ensam för 43 procent av världens samlade militära utgifter.  [14]

Topplistan över militärutgifter 2010 toppas solklart av USA. 698 miljarder dollar spenderar USA på militärutgifter. Kina ligger 2:a med 119 miljarder dollar. Sedan hittar vi en klunga med länder: Storbritannien 60, Frankrike 59, Ryssland 59, Japan 54, Saudiarabien 45, Tyskland 45, Indien 41 och Italien 37 miljarder dollar.

Ser vi till den procentuella ökningen ligger Sydamerika i topp trots att de flesta staterna där saknar militära hot. I artikeln framgår att Brasilien vill bli en militär makt att räkna med. Även Afrika rustar upp. Angola, Algeriet, Marocko och Nigeria är de som främst rustar bland de afrikanska länderna.

Glädjande nog så rustar Europa ned, sett som ett genomsnitt. Den globala finanskrisen och budgetproblemen i flera europeiska länder gör att militärutgifterna i snitt minskade med 2.8 procent.

Samuel Perlo-Freeman, chef för Sipris projekt för militära utgifter säger:

Europa är en fredlig del av världen med en fungerande säkerhetsstruktur. Flera av de hot som ändå finns, som klimatförändringar och terrorism, är inte militära hot.  [15]

Överlevnadsinstinkten borde ligga djup hos människan. Men de faror som idag människan står inför, är inte de faror som våra tidiga förfäder levde under hotet av. Kampen för överlevnaden var då akut här och nu. Plötsligt dök det upp ett anfallande djur. Då gällde det bokstavligen att vinna matchen eller försvinna som föda och bli historia. De hotbilder som människan idag har att brottas med är av en helt annan natur. Då kan vi inte använda vår urtidsmänniskas reflexhandlingar för att lösa våra problem. Ändå är det just urtidsmänniskan som tycks vara så framträdande i dagens värld. Människan känner sig med all rätt otrygg. Då rustar vi för krig. Med militär styrka ska vi få bukt med hoten. Men miljö – och klimathotet löser vi inte med militär rustning. Det går inte att förhandla med naturen säger Anders Wijkman klokt. Men människan tror uppenbarligen, att vi med vapenmakt ska kunna vinna fajten mot naturen. Ser man på den globala upprustningen och våra nuvarande satsningar för att rädda civilisationen och extrapolerar dessa 15 år framåt är det onekligen lätt att hålla sig för skratt. Om vi bara använde en bråkdel av de pengar vi använder till militär upprustning och istället satsade på att rädda vår civilisation skulle oddsen öka dramatiskt.

Usama Bin Laden är dödad. I Aftonbladet läser vi att priset för USA:s krig mot terrorn har kostat 1160 000 000 000 dollar. Omräknat till dagens valutakurs blir det 7273 200 000 000 kr. 7273 miljarder kronor är mer än Sveriges BNP, värdet av varor och tjänster under ett år. För att få grepp om dessa ofattbara siffror exemplifierar Aftonbladet: Pengarna skulle räckt till att varje svensk skulle få 771883 kr person, vi skulle kunna ha byggt 501 sjukhus eller 389 Öresundsbroar för dessa pengar. [16]

I den här notan ligger även att människan har tagit kål på Saddam Hussein och kostnaderna i Irak. I USA jublar befolkningen: Öga för öga tand för tand. Fredspristagaren Barck Obama har stärkt sina möjligheter att bli återvald som president.  USA har visat att ”Yes we can”. Men har jakten på Usama Bin Laden och Saddam Hussein verkligen varit den bästa prioriteringen för att rädda vår civilisation? Tänk om bara en del av dessa pengar lagts på fattigdomsbekämpning för att bromsa den galopperande befolkningsökningen. Med fattigdomsbekämpningen skulle även fattiga människors ilska mot väst mildras och grogrunden för terrorism mildras. Blir världen verkligen en tryggare plats för att två symbolpersoner dödas? Våld föder våld. Våld föder revansch.

Uppvaknandets stund

Plan B visar på tre modeller för förändring från Plan A. Den ena är Pearl Harbormodellen, den andra är Berlinmursmodellen och den tredje är tårtbottsmodellen.

Det överraskade japanska attacken på Pearl Harbor den 7 december 1941 förändrade amerikanens sätt att se på kriget. Om de hade tillfrågats den 6 december om landet skulle gå med i andra världskriget, hade troligen 95 procent sagt nej. Den 8 december har antagligen 95 procent svarat ja. Svagheten med Pearl Harbor modellen är att om vi väntar med förändring till dess en akut situation uppkommer, kan det vara för sent. Om vi frågar forskarna om ett tänkbart Pearl Harbor scenario väljer de ofta ut risken att istäcket på Västantarkis bryts ner. En sådan sönderbrytning skulle kunna leda till en höjning av havsnivån med 60-100 cm på bara några år. Efter en Pearl Harbor katastrof som att Västantarkis skulle brytas sönder, kan det vara för sent att göra något åt resten av Antarktis eller Grönlands ismassor som också smälter i allt snabbare takt. Då kommer katastroferna att bli så omfattande att det kan vara svårt för vår civilisation att ta oss samman och rädda det som räddas kan.

När Berlinmuren revs i november 1989, var det en konsekvens av en grundläggenade social förändring som startade i Sovjetunionen och spred sig till Östeuropa. Händelsen var oväntad. CIA (Central Intelligence Agency) hade i januari 1989 ingen aning om att en omvälvande historisk händelse stod för dörren. Ingenstans kan man på 1980-talet hitta statsvetenskapliga rapporter som talar om att Östeuropa stod inför en politisk revolution. Många sociala förändringar inträffar vid en omslagspunkt, när vissa avgörande trösklar överskrids. När väl omslagspunkten är överskriden så börjar händelserna accelerera. Att den tidigare så starka militära sovjetiska förtryckarmakten i Moskva skulle rasa ihop som ett korthus, var verkligen en högoddsare. Att sedan den ena östeuropeiska diktaturstaten efter den andra ramlade samman var mer en naturlig konsekvens av den första händelsen, sovjetstatens sammanbrott.

Ett annat exempel på Berlinmuren- scenariot är den allmänna inställningen till rökning. Under 1980 och 1990-talet kom det ett antal rapporter, som dokumenterade den ena negativa effekten efter den andra.  Därför nådde rökningen sin toppnotering på 1970-talet och är nu i en starkt fallande trend.  Idag har vi en helt annan inställning till rökning och till passiv rökning. [17]

Det som händer i norra Afrika och mellersta östern var lika oväntat som när Sovjetstaten brakade samman. I botten till konflikten ligger ett pyrande missnöje bland befolkningen. Rätt som det är passeras en omslagspunkt och då sker allt mycket snabbt och den ena händelsen ger upphov till den andra. Ökade vetepriser och möjligheten att använda av sociala medier var två utlösande faktor till upproren.

Många hade hoppats på att klimatkonferensen i Köpenhamn skulle kunna bli en sådan omställningspunkt.  Besvikelsen blev stor, men det är nu nödvändigt att öka på ansträngningarna. Tiden rinner iväg och det hastar. Det är ingen idé att sitta och vänta på att något ska hända. Nu gäller det att agera. Det som kännetecknar berlinmurmodellen är att gräsrotsorganisationen inte har med sig de styrande i landet. En NGO (non-governmental organization[18] kan fånga upp gräsrötternas vilja men utan att ha de styrande med sig har det visat sig att resultaten och förändringarna blir begränsade.

Det tredje modellen tårtbottensmodellen. Den kännetecknas av ett förändringstryck från gräsrotsnivån sammanfaller med att ledande politiker. Om Barack Obamas agerande sammanfaller med NGO:s intentioner uppstår en starkare framåtriktad förändringsrörelse i riktning mot ett hållbart samhälle.

Vad du och jag kan göra?

Vad säger Lester Brown om våra möjligheter att göra något åt situationen?

En av de frågor man oftast ställer mig är: ”Vad kan jag göra?” Människor väntar sig vanligtvis att jag ska svara med något om livsstilsförändring, pappersinsamling eller glödlampsbyten. De är alla väsentliga insatser: men det räcker inte alls. Vi måste ge en ny struktur åt hela vår globala ekonomi, och det måste ske snabbt. Det bästa du kan göra är att bli politiskt aktiv och arbeta för de förändringar som krävs. Att rädda civilisationen är ingen soffliggarsport. [19]

Det gäller skapa en ny struktur åt hela vår globala ekonomi. Men hur gör vi det? Vad kan du och jag göra för att rädda vår civilisation? Våra politiker verkar mest upptagna med att hitta en politik för att vinna nästa val. I valet 2010 var det inte Lester Browns frågor om att rädda civilisationen, som politikerna och media fokuserade på. Tillväxt, jobb och plånboksfrågor dominerade istället debatten.  Orsaken var väl att politikerna inte bedömde dessa frågor som tillräckligt viktiga och utslagsgivande för att vinna valet med. Men vad hjälper det om politikerna vinner val när vår civilisation är hotad i märgen?

Hur ska vi kunna ändra på den agendan? Nu är det tillväxten för att skapa jobb som är den helt avgörande debatten i media. Anders Borg måste skapa 1250 jobb om dagen kan man läsa i SvD. Men vilken typ av jobb är det som skapas? Leder dessa jobb till att vi börjar bygga på en ny hållbar struktur för vår globala ekonomi? Dessa frågor ställs alltför sällan. Borde vi inte få med statistik om var jobben skapas och hur det påverkar omställningen till ett hållbart samhälle?

Vad vi kan göra

Ekologisk skatteväxling är ett viktigt inslag i Plan B:s  verktygslåda. Sverige får ett hedersomnämnande. Mellan åren 2001-2006 växlade vi skatter så att inkomstskatten minskade med uppskattningsvis 2 miljarder dollar, medan skatten på miljöskadlig verksamhet ökade. Främst var det fordonsbeskattning. Samma väg har Frankrike, Italien, Norge, Spanien och Storbritannien tagit. Undersökningar från såväl Europa som USA visar att minst 70 procent av väljarna stöder ekologisk skatteväxling när innebörden klargörs för dem. [20]


[2] Plan B 4.0, Lester R. Brown, baksidan av boken.

[3] Lester R. Brown, Plan B 4.0, sid 347.

[4] Lester R. Brown, Plan B 3.0,  sid 21.

[5] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 30.

[8] Sveriges radio 1, tisdagen den 27 september 2011. Orsaken till att frågan behandlades var att en mexikansk kvinna ansvarig för en blogg som tog upp offer för knarkkriget.

[9] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 85.

[10] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 137.

[11] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 138.

[12] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 258.

[13] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 208.

[14] SvD måndag 11 april 2011, sid 10.

[15] SvD måndag 11 april 2011, sid 10.

[16] Aftonbladet  5 maj sid 14.

[17] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 251 ff

[19] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid. 261.

[20] Plan B 4.0, Lester R. Brown, sid 241.

Annons

2 tankar på “Plan B 4.0 – att rädda civilisationen -Lester Brown

  1. Pingback: To have or to be – Erich Fromm « Verklighetsdrömmen

  2. Pingback: Internationalen åt alla lycka bär – Att ha och att vara – Erich Fromm | Globaliseringen 3.0

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s