Det finns inga gratisluncher

För att förstå detta inlägg om Georgismen hänvisar jag till följande inlägg:

Benjamin Gustafsson skriver till Roger Dahl. ” De konsekvenser du målar upp går emot forskningen. Det är visat att ekonomiska tillväxten ökar i länder med landskatt (samtidigt som konsumtionen av natur dämpas, med tillräckligt hög landskatt blir det en nolltillväxt i naturresursförbrukningen samtidigt som vi får en stark ekonomisk tillväxt i tjänstesektorn.)

Vi skapar jobb till de som idag är ofrivilligt arbetslösa samtidigt som de som är ofrivilligt arbetande kan minska sitt arbete tack vare medborgarlönen.

Så när du (utan referenser) påstår att företag och kapital skulle fly landet av landskatt-reformen så tycker jag att du begår ett stort fel. Det finns inget belägg för det du påstår, det finns bara belägg för motsatsen. Att företag och kapital kommer flytta till Sverige vid införande av landskatt här.

Så jag vill bestrida dina påstådda konsekvenser. Du har helt fel. Med landskatten så blir Sverige en slags tillväxtekonomi samtidigt som vi dämpar vårt naturresursförbrukande. Forskningen tyder på detta. ”

Mitt svar:

Vilken forskning säger emot att företag väljer att lägga sig där det företagsklimatet är som mest gynnsamt?

Benjamin du skriver:

”Det är därför jag vill ha landskatt, eftersom den är den minst skadliga skatten. Den skrämmer inte bort företag. Vi skulle locka till oss företag med landskatt. Jag har tidigare länkat till dokumentet där BRC vill ha landskatt för att gynna sina företag.”

Det finns inga företag som vill ha skatter. Det är ju en kostnad och kostnader vill alla företag undvika. Så långt hoppas jag ändå att vi kan vara överens.

Du skriver även:
”IT-företag använder ofta statlig infrastruktur, de använde frekvenser i det elektromagnetiska spektrumet, de använder energi som vi får från naturen. IT-företag är en av de största ”land”-konsumenterna som finns. ”

Med den definitionen av landskatt skulle Ericsson, Tieto, och alla företag som har stora egna IT-avdelningar göra en kalkyl.

Hur mycket tjänar vi på minskad kapitalskatt i förhållande till de kostnader som en ökad landskatt skulle medföra för företaget?

Om kalkylen skulle utfalla: A.)  Billigare för företaget med landskatt än kapitalskatt och arbetsgivaravgifter så är företaget självklart positivt till den kvittningsreform du föreslår. Det skulle innebära att företag stannar kvar och utländska företag väljer att etablera sig i Sverige.

B.) Annars om kalkylen skulle utfalla negativt för företaget: ” Vi skulle locka till oss företag med landskatt ” säger du. Ja, men bara om kalkylen är gynnsam för företaget. Vilka företag skulle vilja flytta till Sverige med ett sämre företagsklimat? Vilka företag skulle vara kvar och av solidariska skäl betala en högre skatt? Så fungerar inte företagsvärlden.

Med ett bättre företagsklimat blir effekten istället mindre pengar i statskassan. Så hur vi än vänder och vrider som kommer företagen inte att bidra med några extra pluspengar med en landskatt totalt sett oavsett A eller B.

Du vill dessutom ta bort skatt på arbete. Det är en extremt dyr reform för samhället. Det är statens i särklass största inkomstkälla. En grön skatteväxling skulle innebära att mer skatt istället tas in på konsumtion, något som jag är mycket positiv till. Men det krävs mycket höga momssatser för att kompensera bortfallet för skatteinkomsterna på arbete.

Det innebär att allt kommer att kosta mer för konsumenterna. För de som har välavlönade arbeten är skatteväxlingen positiv. För de som idag har låga inkomster kommer det däremot bli motigare att ha råd att konsumera.

Du vill dessutom satsa på en medborgarlön. Eftersom priserna kommer att öka dramatiskt genom att momsen blir så hög måste medborgarlönen anpassas därefter.  Det innebär att samhällskostnaden för medborgarlönen blir mycket stor. Vad ska de pengarna komma ifrån?

Från landsskatten säger du.

Men landskatten ska ju redan kompensera för bortfallet för statens kapitalinkomster och arbetsgivaravgifter. Ska den dessutom kompensera för medborgarlönen kommer landskatten bli än högre. Detta påverkar kalkylen A och B ovan.

Sedan vill du dessutom sockra med arbetstidsförkortning. Denna reform är också mycket dyr för såväl företag som för nationalstaten. Skulle Sverige ensidigt införa arbetstidsförkortning skulle det drabba företagsklimatet i Sverige. Ökade kostnader för företaget. Detta påverkar kalkyl A och B ovan.

Arbetstidsförkortning kostar även samhället för alla offentlighetsanställda. Mycket dyrt. Alternativet är arbetstidsförkortning med lönebortfall. Då är det istället den anställde som kommer att få stå för hela kostnaden. Den möjligheten finns redan idag –  att arbeta mindre.

Om nu inte företag som har flyttbar verksamhet – utanför Sveriges gränser – inte går att ta hem pengar från: Vem ska då stå för fiolerna?

Företag som har kostnaderna för landskatt som överskrider kostnadsreduktionen kapitalskatt och arbetsgivaravgifter blir en sådan grupp. Samma sak gäller för personer som bor i Sverige.
Det är denna grupp och de som bor i Sverige som får betala notan för skatteskiftet. Det finns inga gratisluncher. Någon måste betala notan.

Såväl inkomstklyftor och förmögenhetsklyftor har ökat under de senaste 30 åren. Kapitalet har ökat sin makt på bekostnad av arbete. För att råda bot på detta finns två vägar. Den första vägen för att få ner inkomst och förmögenhetsklyftorna är avtalsvägen. På grund av förändrade maktförhållanden har fackföreningarnas möjlighet att bedriva en utjämnande linje har blivit allt mer begränsad.

Den andra vägen är att utjämna via skattesedeln. Så här säger en bloggare:

”Att minska ojämlikheten genom beskattning är den andra vägen. Man får försöka beskatta de rika genom smarta skatter. De rikaste bör beskattas mer än den fattigare majoriteten. Jag är ingen skatteexpert, men de som är det brukar föreslå att man höjer skatter så att det inte påverkar människors beteenden. Det är alltså smartare att beskatta till exempel mark eller råvaror, som inte är lika lättrörligt som arbete och kapital. Jag vill inte säga hur det ska göras men vi bör ge skatteexperterna i uppdrag att utreda detta. ”
http://guuran.wordpress.com/2011/12/16/beskatta-de-rika/

Jag har ingenting emot medborgarlön, arbetstidsförkortningar och skatteskiften. Men när vi tittar på utfallet så ser vi vilka grupper som blir drabbade är det lite mer tveksamt. Är det verkligen de rika som får bidra mer till den gemensamma försörjningen med skatteskiftet? Med den kalkyl jag gjort ovan finns det ingenting som talar för det.

Alternativet till att denna grupp blir drabbad finns. Det går att skära på nationalstatens kostnader. Men i så fall är det viktigt att tala om vilka onödiga kostnader som finns idag som du vill skära bort. Vilka skulle blir drabbade av dessa nedskärningar?

12 tankar på “Det finns inga gratisluncher

  1. Ursäkta, men du verkar ha missförstått. Jag säger ju att landskatt skapar det gynnsammaste företagsklimatet. Och att företagen och kapital ”därför flyttar till Sverige” om vi inför landskatt här.

    Jag pratar om forskning som säger att företag väljer att lägga sig där företagsklimatet är som mest gynnsamt. Och att det råkar vara områden med landskatt som är det gynsammaste klimatet för företag. Exempelvis Estland, Shanghai, Hong Kong, Singapore, städer i Pennsylvania USA, Danmark, Nya Zeeland osv… De som använder sig av landskatten drar till sig företagande och kapital eftersom de kan ha lägst skatt på produktionen tack vare att landskatten balanserar upp budgeten. Hong Kong får in ungefär 40% av sina inkomster från uthyrning av land som är samma sak som landskatt. Detta gör att de kan ha 2-17% skatt på inkomster. 2% för låginkomsttagare. Detta tack vare att landskatten avlastar budgeten.

    Forskningen jag pratar om visar att det handlar om utfall ”A”. Det är just faktumet att det är utfall ”A” som gör att jag argumenterar för landskatt. Hade forskningen visat att det var ”B” så hade jag aldrig argumenterat för landskatt. Därför är det skrattretande att du använder dig av halmgubbar när du efterfrågar forskning som ”säger emot att företag väljer att lägga sig där det företagsklimatet är som mest gynnsamt”.

    http://www.landskatt.se/vetenskapliga-artiklar.html

    Och betydelsen för ordet ”land” är det inte jag som definierat. Så den tycker jag inte att du ska klaga på. Den är bred eftersom det är en fackterm som ekonomer använt i mer än 100 år, ”land” syftar på allt som inte är skapat av människor och som bara finns i finit mängd. Dvs alla rumsliga resurser samt naturresurser. Man kan säga naturliga monopol för att vara lite bredare.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Land_%28economics%29

    Dessutom så ökar inte landskatten några kostnader för företagen. Det är en sorts skatt som inte belastar företagen eftersom landskatt sänker företagens räntekostnader vid anskaffande av mark, detta med samma summa som landskatten belastar, så totalsumman av räntekostnader och landskatt blir noll. Företagen upplever ingen ökad kostnad och har inget behov av att höja priser på sina varor och tjänster.

    Klicka för att komma åt policystudy.pdf

    det är därför BRC vill ha landskatt. Företag vill hellre ha en ickebelastande landskatt än dagens ”belastande” skatter. Sid 218:

    Klicka för att komma åt 9780119898545.pdf

    Landskatt drabbar ingen. Det är ingen som får ökade kostnader av landskatt. Däremot så förlorar finanssektorn massor med vinstmöjligheter. Bankerna kan sägas vara den enda förloraren om vi inför landskatt, banken kommer inte få låna ut så mycket pengar eftersom spekulationen i mark kommer vara ett minne blott. http://www.landskatt.se/1/post/2012/12/en-avgift-som-inte-skapar-merkostnader.html
    http://www.guardian.co.uk/business/economics-blog/2012/feb/02/ifs-backs-land-value-tax

    • Tack för ett informativt inlägg.

      En modell som ”åt alla lycka bär” låter ju helt fantastiskt. Jag antog att de företag som kommer hit och använder våra gemensamma naturresurser skulle tvingas att betala ett rimligt pris för detta. Men det blir uppenbarligen inget klirr i kassan för oss som gemensamt borde få ersättning. Företag ska inte bli drabbade, säger du. Det här gör att de redan superrika kommer att bli ännu rikare. De behöver inte betala landskatt och heller inte arbetsgivaravgifter och kapitalskatt. Bingo!

      Gäller det IT-företagen också? Du sa i vårt samtal att de kommer få betala landskatt, mycket landskatt eftersom de är storförbrukare. Då finns det väl åtminstone en företagsgrupp som får betala för sig, eller?

      ”Företagen upplever ingen ökad kostnad och har inget behov av att höja priser på sina varor och tjänster”. Nej om de inte ska betala någon landskatt men däremot slippa arbetsgivaravgifter och skatt på kapital är detta upplägg mycket gynnsamt. Miljardärerna får ett sockrat anbud och ägarna kommer att skratta sig lyckliga. Men det finns inga gratisluncher. Vem ska stå för det inkomstbortfall som staten gör?

      Ska finanssektorn stå för hela kalaset?

      Du tror att jag medvetet misstolkar dig. Men det gör jag inte. Jag får helt enkelt inte ihop det du säger. Alla kan inte vinna på en skatteväxtlig. Det är emot alla rimliga ekonomiska principer. Det finns alltid vinnare och förlorare. Är det vara bankernas aktieägare som blir förlorare?

      Vilka grupper i samhället ska vara med och via landskatt se till att det blir klirr i kassan för staten?

      Det är ju de här pengarna som ska finansiera arbetstidsförkortning, medborgarlön SAMT alla nuvarande kostnader för allt som nationalstaten redan ansvarar för. Vad vill du ta bort i statens utgifter?

      Hur ser statens intäkter ut för dig? Räkna upp statens intäkter i grova drag. Du gjorde det förut men jag fick inte ihop det då. Hoppas på att du får ihop budgeten den här gången. Det är bra om du tänker dig en balans. Hur ska intäkter och kostnader balanseras. Förr eller senare måste du komma ner på denna konkreta nivå. Jag är ju naturligtvis inte den enda ekonomiskt kunnige personen som kommer att ställa ekominska frågor till dig.

      Ytligt kan man ju köpa detta och konstatera: Va bra ingen skatt på arbete, ingen skatt på kapital, arbetstidsförkortning och medborgarlön, hurra! De enda plumparna i protokollet är högre moms och landskatt.

      Men är vi ekonomiskt kunnig börjar vi fundera: Hur går det här ihop?

      Hur ska statens inkomstbortfall för allt ovan uppräknade hanteras. Vad ska det balanseras med?

      Om vi inte ska betala skatt för vårt arbete och staten inte får in pengar av företagen då är bankerna den huvudsakliga inkomstkällan, eller?

      Momsen finns med också.

      Kvar återstår landskatten. Berätta hur stor del av den totala intäkten landskatten kommer att bli.
      Vilka ska betala den? Vilka grupper kommer att betala mycket? Lite?

      Ser fram mot en spännande fortsättning.

      Hälsningar
      Roger Dahl
      Södermalm i Stockholm

  2. Du får släppa din tro om att ekonomi är ett nollsummespel med både vinnare och förlorare. Med bra policy blir alla vinnare. Alla kan gynnas om vi inför effektivare skattesystem relativt det vi har idag.

    Det går ihop eftersom arbetslösheten bekämpas av landskatt. Fler får arbete, den ekonomiska tillväxten ökar tack vare landskatt (läs gärna studierna jag länkat). Mindre summa behöver betalas ut som bidrag, de offentliga utgifterna störtdyker. Därmed blir landskatten totalt sett lägre än dagens skatter. Med lägre total skatt så flödar kapital och företag till Sverige.

    Det handlar egentligen om att bekämpa arbetslöshet och göra det lättare för människor att kunna försörja sig själva.

    Du skriver: ”Nej om de inte ska betala någon landskatt men däremot slippa arbetsgivaravgifter och skatt på kapital är detta upplägg mycket gynnsamt.” Nu använder du ännu en halmgubbe.

    Alla som har land betalar ju landhyra/landskatt. Så jag förstår inte syftet med ditt påstående. Poängen är just att vi genom att flytta skatten till naturresurser gör så att företagandet kan blomstra, fler får jobb. Då minskar de offentliga utgifterna och följaktligen minskar den totala skattebördan. De rika tjänar på att arbetslösa får arbete. Rika slipper alltså försörja arbetslösa om det skapas jobb till alla. Och de fattiga tjänar mest av allt på detta, de kan äntligen lyfta sig ur sin fattigdom och skaffa sig ett drägligt liv.

    Vi samlar ju fortfarande in den skatt som staten behöver, men poängen är att staten behöver en mycket lägre summa eftersom de offentliga utgifterna sjunker markant. Alla blir vinnare av att vi sänker arbetslösheten!

    Och för att snabba upp processen, dvs att göra det ännu enklare för dagens arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden så inför man en ovillkorlig medborgarlön. Det blir som ett ständigt starta-eget-bidrag. Då kan fler få den ekonomiska förutsättningen att gå ner i arbetstid på sitt lönearbete för att arbeta med sin företagsstart. Vi kommer kunna se en våg med innovativa företag som erbjuder de mest fantastiska tjänsterna.

    En medborgarlön på 3000Kr i månaden kan vi införa med dagens skattetryck utan att någon grupp missgynnas. 3000Kr är nämligen vad vi svenskar får i bidrag oavsett vad vi gör. De som arbetar får jobbskatteavdrag, de som studerar får studiebidrag, de som är arbetslösa eller pensionär får också bidrag. Det är ingen grupp som får mindre än 3000Kr i månaden. Så den summan kan vi dela ut utan att höja skattetrycket enbart genom att stöka om i bidragssystemet. Om vi kan få ner behovsprövningen så kan vi dessutom slippa overheadkostnader, massa administrationskostnader kan elimineras och vi skulle tjäna på att förenkla dagens komplexa bidragssystem till en ovillkorlig medborgarlön.

    • Hej Benjamin,

      Innan jag svarar på dina inlägg skulle jag vilja att du svarar på följande två frågor. Det är här som jag fortfarande inte får ihop din modell.

      Fråga 1:
      Vilka är idag dagens ”feodalherrar”? Vilka grupper i samhället äger idag mark och använder råvaruresurser och övrigt som ingår i begreppet ”landskatt”?

      Fråga 2: Hur ska en penningreform se ut?
      Följdfrågan: På vilket sätt kommer detta att bidra till att förbättra nationalstatens finanser?

      Enligt det du skriver på http://www.landskatt.se/vad-aumlr-penningraumlnta.html finns det flera olika sätt att frångå dagens penninghantering.

      Antingen se till att det blir verkligt fri konkurrens (A), eller att helt förstatliga penninghanteringen (B). I inget av fallen innebär det att bankerna behöver förstatligas, eller?

      Det är själva penninghanteringen som ska avskiljas från bankens verksamhet. Bankens uppgift blir förändrad.

      Vilken roll får den privata banken i A?

      Vilken roll får den privata banken i B?

      På vilket sätt bidrar penninghanteringen för nationalstatens finansiering i A?
      På vilket sätt bidrar penninghanteringen för nationalstatens finansiering i B?

      Annars tror jag att jag mer och mer börjar förstå hur du tänker. Därom inte sagt att jag tillfullo omfattar din modell.

      Om det är så att jag misstolkar dig är det inte på någon sätt medvetet. Jag försöker verkligen att förstå vad du säger. Men jag har inte gått och tänkt på detta i flera år som du antagligen gjort.

      Med det sagt ser jag fram mot fortsatta spännande samtal.
      Hälsningar
      Roger

      • På fråga ett måste jag svara: Alla grupper använder land. Men i olika stor omfattning. Jag delar helst inte upp dem i samhällsklasser. Alla använder naturresurser.

        Poängen är att vi nu när vi når peak-all kommer få brist på i princip alla naturresurser. Så för att minska slöseriet med naturresurser så sätter vi ett pris på naturen så att de som använder mycket lite natur belönas med en medborgarlön. Då skapar vi ett belöningssystem för de som är sparsamma med naturen. Du kan se det som lön till miljöaktivister så att de kan få mer tid till att skydda naturen.

        På fråga två så måste jag svara: En penningreform kan se ut exakt hur som helst så länge som det leder till att penningräntan (demurrage och seigniorage) tillfaller folket eller ersätter skadliga skatter på produktion som ökar kostnaden för de som vill göra nytta.

        Du har helt rätt, bankerna behöver inte förstatligas om penningskapandet förstatligats. Bankernas roll blir äntligen den som man kan läsa i dagens studielitteratur om hur banksystemet fungerar. Vi förändrar banksystemet till att följa litteraturen. Idag så är det ett stort glapp mellan vad ekonomistudenter får lära sig och hur det egentligen fungerar.

        http://bambuser.com/v/3327038

        Banken får samma roll i både A och B. Detta eftersom både A och B är samma sak. Men på olika nivå. Svenska kronan kan exempelvis ses som en lokal valuta sett ur ett globalt perspektiv. Det viktiga är att penningräntan tillfaller folket.

        Det är precis likadant för alla monopolister, oavsett om de monopoliserar privilegiet över naturresurser eller privilegiet över påhittade resurser (pengar). Det är själva privilegiet att tjäna pengar utan att arbeta eller ta en risk som måste upphöra.

        Exempelvis är det inte ett privilegium att låna ut pengar mot ränta. Privilegiet är att banken kan skapa pengar som den lånar ut mot ränta.

  3. Tack då tror jag att jag förstått dig rätt. Åtminstone så här långt. Jag återkommer med ett nytt inlägg om ”Vad kan vi lära av historien? Om Geogism och Marxism”. Hoppas på reaktioner på detta för att hålla dialogen igång.

    Igen vill jag påminna om att du sätter fingret på mycket viktiga samhällsfrågor idag och för framtiden. Det är därför jag engagerar mig i ditt skrivande. Inte för att försöka hitta något att racka ner på, som jag förstår att du känner det ibland. Jag vill inte påstå att jag har några färdiga patentlösningar. Jag vet vad som behöver göras. Hur vi ska nå dit är jag däremot lika sökande som alla andra.

    Men utan en kritisk analys för det inte tankeverksamheten vidare. Om jag bara skulle instämma och göra vågen skulle jag inte ha någonting att bidra med för din utveckling.

    Du bidrar till min. Under det halvår som jag fört en dialog med dig och Jonas har jag fått en inblick i ett för mig nytt sätt att se på vår samtid. Det prisma som du ser samtiden och skapar en vision om framtiden börjar successivt framträda i mitt medvetande.

    Ser därför fram mot vidare dialog. .

    • Det är ditt sätt att skriva allt som halmgubbar som är mest frustrerande. Du påstår ideligen att man säger motsatsen till det man säger. Du läser inte de de långa kommentarer man skriver, texter som man lägger ner mer än en timme på att formulera för att man hoppas att det ska bli bra feedback. Det är först när man länkat tillbaka till samma kommentar tre, fyra gånger som du läser den på riktigt. Du skjuter från höften utan att försöka stödja dina påståenden med någon slags forskning. Jag försöker länka till vetenskapliga artiklar så ofta det går. Men du verkar inte läsa dessa och fortsätter påstå samma felaktigheter. Ganska frustrerande…

      Du har skrivit en rad blogginlägg om Georgismen som är helt felaktiga på nästan alla punkter. Det går inte att hinna rätta dig på alla punkter. För det är ju lättare för dig att påstå nya galna saker än det är för mig att förklara varje aspekt och länka till relevanta studier och dokument.

      Och det känns ganska trist att du inte kommit med förslag på några alternativa lösningar. Du kritiserar men kommer aldrig med konstruktiva förslag. Så jag lär mig ingenting av att prata med dig. Tyvärr, jag har väntat i flera månader nu. Men du verkar bara ha målsättningen att kritisera.

      • Benjamin det är synd att du känner på det viset. Jag gillar ditt uttryck ”halmgubbar”. Har aldrig hört det förut. Under vårt samtal har jag flertal tillfällen påvisat att jag tycker att du och Jonas har en skön visionär ådra. Ni är båda mycket pålästa och det har varit kul att samtala med dig och Jonas här och på Facebook.

        De reformer du skissar har jag absolut ingenting emot som du kommer att upptäcka om du orkar läsa genom mitt nästa inlägg. Försök då att vara så förutsättningslös som möjligt.

        Att det ska löna sig att arbeta håller jag med dig om. Att beskatta arbete är ju en form av bestraffning. Att korta arbetstiden tycker jag också är ett mycket bra förslag. Någon form av medborgarlön är heller inte fel. Att beskatta ”land” med din vida definition ser jag också som ett måste, eftersom de rörliga skattebaserna kommer bli allt svårare att kunna beskatta om globaliseringen fortgår enligt nuvarande trend. Så du ser att vi har beröringspunkter.

        Sedan finns det en hel del som vi inte är överens om du och jag.

        1.) Jag tror att du kommer att få svårt med den finansiering som behövs för att få vår nationalstat att fungera någorlunda väl. För min del ser jag en stark nationalstat som ett måste som jag sagt dig många gånger förut. Det finns helt enkelt så många arbetsuppgifter som är nödvändiga för samhället, men som inte är företagsekonomiskt lönsamma. Om inte vi gemensamt tar dessa kostnader blir det inte mycket av FoU, infrastruktursatsningar och välfärd. Företag kommer aldrig att göra olönsamma affärer. Då blir vi tvingade att lita på snälla filantroper. Men om de tröttnar då står vi där. Du har vid något tillfälle sagt att du åtminstone till en början vill ha en någorlunda stark nationalstat. Sedan tänker du dig en stegvis avveckling. Jag har gång på gång frågat dig vilka funktioner som du tycket är onödiga i vår nationalstat. Men du har inte svarat på det. Men än finns det tid att svara, vad du skulle vilja göra dig av med.

        Vi kan ju eventuellt ha olika uppfattningar hur stor vi menar att en nationalstat behöver vara. Jag har här talat om min uppfattning.

        2.) Din syn på arbete, kapital och den landägande eliten kommer jag återkomma till i mitt kommande inlägg.

        När vi samtalar i bloggosfären eller på Facebook kan vi ju inte räkna med att vi ska blir överens om alla frågor. Jag tycker mig i allt högre grad förstå vad Georgismen står för. Men det innebär ju inte per automatik att jag håller med på alla punkter. Ett samtal är ju ett ömsesidigt givande och tagande. Så länge jag får ut något av våra samtal fortsätter jag gärna. Känner jag att vi inte kommer längre så säger jag det. Om du känner så är det inte mycket att göra. Vi har ju vår fria vilja.

        Hälsar
        Roger

      • 1.
        a. Om storleken på nationalstaten handlar om antalet kronor som den samlar in i skatt, ja då vill jag i det geoliberala samhället i förlängningen ha en större nationalstat än idag. Detta eftersom det krävs mycket skatt på naturresurser för att hejda den överdrivna konsumtionen av naturresurser. Men inledningsvis nöjer jag mig med skatteneutral skatteväxling för att visa att alla tjänar på skatteväxlingen.

        b. Om nationalstatens storlek handlar om hur mycket den ska kontrollera medborgaren, om det handlar om mängden byråkrati i samhället, ja då vill jag ha en mindre stat.

        Jag vill exempelvis helt avskaffa Arbetsförnedringens kontrollverksamhet. A-kassorna får gott själva kontrollera att deras medlemmar söker jobb som de ska. Det ska inte användas skattepengar för att trakassera våra utsatta människor. En ovillkorlig medborgarlön skulle göra så att människor kunde slippa att kontrolleras i onödan. Då skulle det vara kul att gå till arbetsförmedlingen för att hitta nya möjligheter i livet. Det är just onödig byråkrati som jag vill få bort.

        Kontroll/Trakasseri/Byråkrati -myndigheten CSN skulle vi exempelvis kunna slippa. Alla skulle ha en medborgarlön som gott och väl räcker för ett studentliv. Vi skulle slippa att skuldsätta människor innan de förstår värdet på pengar. Jag vet många studenter som frestas till att låna mycket mer än de borde bara för att alla andra också lånar. Det blir en slags kultur där det är ”socialt accepterat” att skuldsätta sig eftersom ”alla andra också gör det”. Detta beteende är farligt eftersom en skuldsatt människa inte är fri.
        Idag är det dessutom helt inkompetenta människor som arbetar på CSN. Exempelvis så finns det krav på att man ska få in ett visst antal studiepoäng för att få rättigheten att söka studiebidrag. Och beroende på vilken telefonist man pratar med så får man olika uppgifter om hur många poäng som behövs innan man åter blir behörig att söka studiebidrag. Och det är så illa att det faktiskt skickas hem brev med varierande antal poäng. Jag känner till många studenter som behövt avbryta sina studier pga att CSN ändrat antalet poäng i efterhand. Studenterna har utgått från ett tidigare uppgett poängkrav och låtit bli att läsa en extrakurs under sommaren eftersom de trott att poängkravet uppfyllts. Det förstör ekonomin för studenter att ha bristande behörighetskontroll.

        Förskräckningskassan kan också den krympa ner till att bara sköta om stöd till de mest utsatta i samhället. De skulle inte behöva hantera bostadsbidrag och annat trams som bara skapar administrationskostnader och återbetalningskrav för de som råkar få ett jobb halvvägs in i året.

        Skatteverket skulle kunna sluta att i detalj kontrollera vad vi tjänar. Det har inte skatteverket med att göra. Skattemyndigheten kan krympa till att bara samla upp landhyra. Det är väldigt lite arbete och väldigt lite kontroll som behövs för att fastställa värdet på naturresurser och sedan debitera naturresursförbrukaren.

        Socialtjänsten skulle kunna fokusera på att hjälpa (istället för att som idag, vara den instans som skapar allra mest psykologisk stress för de utsatta individerna).
        http://www.unt.se/uppsala/socialtjanst-anmald-for-regelbrott-1724828.aspx
        http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/427052-ensamstaende-mamma-nekas-socialbidrag
        http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.4111249-hon-sokte-elva-jobb-nekades-socialbidrag

        Om vi kunde få bort behovsprövningen från socialtjänstens ”hårda misstänksamma kultur” så skulle vi kunna rädda många ungdomar som nuförtiden tar självmord pga socialtjänstens hårda behandling. Att bemötas med misstanke och utpressning när man har det som svårast i livet skapar en hatkultur mot samhället. Det polariserar samhället, det skapar kriminalitet!

        Vi vill ju skapa en känsla av gemenskap och hjälpsamhet! Så vi kan inte basera samhället på att behovspröva. Det blir kontraproduktivt!

        c. Om nationalstatens storlek handlar om gemensam FoU, infrastruktur, kulturskydd, osv. Ja då vill jag ha lika stor eller större nationalstat. Vi måste finansiera vissa saker gemensamt. Och landskatten är utmärkt för att samla upp de ökade värden som infrastruktursatsningar leder till. Bygger man en väg som gynnar människor så stiger markvärdet i området runt vägen. Investeringen betalar sig själv.

        Jag hoppas du förstår att vissa delar av nationalstaten kan avvecklas samtidigt som välfärden, infrastruktur och FoU bibehålls. På http://www.landskatt.se skriver vi exempelvis:

        ”Är du lagd åt vänster? Överväg då landskatten som ett sätt att nå dina mål om en demokratiskt styrd välfärd åt alla.”

        Jag har exempelvis nämnt att Lokaltrafik borde vara gratis. Så jag pratar om MER infrastruktur än i dagens samhälle. Hong Kong har exempelvis kraftigt subventionerad lokaltrafik. Det kostar resenärer bara några enstaka kronor att förflytta sig godtyckligt låga sträckor.

        Ännu en gång använder du en Halmgubbe, den här gången påstår du att vi vill avveckla välfärd och infrastruktur. Jag tror inte du kan hitta att vi skrivit att det ska ske avveckling av välfärden, FoU eller infrastruktur någonstans på landskatt.se. Det är något du hittat på själv för att få möjlighet att kritisera. Det enda vi sagt att vi vill avveckla är den samhällsskadliga ”behovsprövningen”.

        Jag kan bara dra slutsatsen att du finner det mycket roligt att driva med oss. Annars skulle du inte komma med så många halmgubbar. Jag bryter härmed dialogen med dig. Du är oseriös och kommer aldrig med alternativa lösningsförslag som skulle kunna vara bättre än naturresursdelning.

  4. Pingback: Vad kan vi lära av historien? Geogism – och – Marxism | Globaliseringen 3.0

  5. Hej igen Benjamin,

    Orsaken att jag gillar det jag har stött på hos dig är att du har ett brinnande rättvisepatos och vill i själen medverka till ett rimligare samhälle.
    Där är vi överens.

    Jag håller med dig att vi måste göra statsapparaten så fri från byråkrati som det någonsin är möjligt. En kontrollapparat som inte hyser tillit till människor är inte min vision heller.

    ”Jag kan bara dra slutsatsen att du finner det mycket roligt att driva med oss. Annars skulle du inte komma med så många halmgubbar. Jag bryter härmed dialogen med dig. Du är oseriös och kommer aldrig med alternativa lösningsförslag som skulle kunna vara bättre än naturresursdelning.”

    Det är inte på något sätt min avsikt att driva med dig Benjamin, tvärtom hyser jag respekt för din ambition att på ditt sätt hitta vägar för att uppnå ett bättre samhälle och en bättre värld.

    Jag hyser även respekt för din reflekterande och självkritiska attityd som du visar exempelvis när det gäller ”Medborgarlönen”. Det finns två sidor på ett mynt. Det har jag lärt mig under årens lopp. När jag var i din ålder trodde jag att jag hade svar på i stort sett alla frågor med enkla patentlösningar.

    Livet i sig själv har lärt mig att omvärlden är mer komplex, mångskiftande, svårbegriplig men också mer färgsprakande, innehållsrikt och fascinerande än vad jag någonsin kunde ana när jag var i din ålder.

    På grund av din och Jonas entusiasm har jag ägnat några månader åt att tränga in bakom fasaden i din tankevärld. Det har varit en spännande resa.

    Du frågar vad jag har för alternativ istället?

    Om jag önskar mig något av dig Benjamin är det att du tar dig tid och läsa Erich Fromms ”To have or to be” ”a new blueprint for mankind”
    Den djupa och innerliga humanism och gedigna kunskap som Erich Fromm andas är precis det jag menar att mänskligheten behöver idag för att vända en utveckling som leder till katastrof.

    Jag har ägnat åtskillig tid för att sätta mig in i din tankevärld. Om du ägnade bara några dagar åt Erich Fromm så skulle jag bli innerligt glad.

    Om du på samma sätt som mig gav respons på det du läser skulle vi kunna fördjupa vår dialog.

    Att beskriva den brinnande humanism som Erich Fromm andas är inte lätt. Jag ska fortsätta att ge min bild av honom på min blogg ”Verklighetsdrömmen”.

    Som sagt, jag skulle uppskatta en ärlig respons från dig om hur vi ska komma ur vår prekära situation där vi sitter på Titanic och ser isberget framför oss men är oförmögna att ändra färdriktning. Erich Fromms bok finns också på svenska ”Att ha eller att vara”.

    Fromm ger också en mycket djupare förståelse av Marx´s Freud’s och Jung’s humanism. Det som krävs en en psykologisk och social omdaning av homo sapiens. Då gäller det att börja med sig själv.

    Du kan naturligt även googla och du finner honom på Youtube.

    Om du vill ägna några dagar att studera Fromm så får du svaret på vad jag vill och hur jag ser på en omvandling till ett humanistiskt samhälle.

    Ser fram mot ett fortsatt tankeutbyte med dig. Men den här gången hoppas jag på att du kan se vad jag menar måste göras. Det är ju det du också har efterfrågat. Läser du E Fromm får du svaret! Men Fromm ger inga pekpinnar utan visar sig vara en god representant av det bästa i den judiska idétraditionen. Ett kritiskt förhållningssätt och en brinnande längtan efter en rimligare värld – ett rättvisepatos. Erich Fromm är allt annat än någon ”Halmgubbe”. Det kommer du snabbt märka när du läser honom. Själv har jag inga judiska kopplingar alls. Åtminstone inte vad jag vet. Så jag talar inte i egen sak.

    Du frågar om jag är lagd åt vänster. Mitt svar blir att jag tror på att det finns en överlevnadsinsikt hos oss människor – även om den för närvarande är slumrande. Det gäller för oss tillsammans väcka upp denna överlevnadsinstinkt och se till att ändra färdriktning innan det är för sent. Bakom vänster/höger, man/kvinna, etnicitet, kulturella och religiösa böjelser finns en människa. Det är den vi måste ruska liv i om det ska bli någon förändring. Om inte går vår civilisation ett dystert öde till mötes.

    Med varma hälsningar
    Roger

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s