Vad kan vi lära av historien? Geogism – och – Marxism

Vad har historiska tänkare att tillföra vår samtid?

Det här inlägget är en har direkt koppling till blogginlägget För att få ett bättre sammahang rekommeras att läsa detta först. (Dock ej nödvändigt): https://rogerdahl.wordpress.com/2013/01/31/vad-kan-vi-lara-av-historien-om-helhetslosningar-och-visioner/

Geoismen och Marxismen

Detta är mitt fjärde inlägg om Geoismen. I detta inlägg gör jag även en jämförelse med Marxismen. Jag för även ett resonemang om behovet av helhetslösningar och visioner.

Jag har ägnat några månader att försöka sätta mig in i Geoismens underbara värld. Se

http://sv.wikipedia.org/wiki/Henry_George och

http://www.landskatt.se/georgismen-i-foumlrharingllande-till-andra-ideologier.html

Övriga inlägg hittar vi här:

Nr 1:

https://rogerdahl.wordpress.com/2012/12/21/fran-nyliberalism-till-geoliberalism-i-en-global-varld/

Nr 2:

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/01/03/det-geolibertanska-samhallet-del-2/

Nr 3:

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/01/30/det-finns-inga-gratisluncher/

Nr: 4 Detta inlägg.

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/01/31/vad-kan-vi-lara-av-historien-om-geogism-och-marxism/

För Geoister är huvudfrågan idag att det behövs ett genomgripande skatteskifte, från skatt på kapital och arbete till att istället beskatta ”land”. Begreppet ”land” är ett vittomfattande begrepp som innefattar:

”Landskatt är ett samlingsnamn för en skattereform där skatt på arbete (företagsskatt/inkomstskatt/moms/sociala avgifter) sänks samtidigt som det införs skatt på naturresursmonopol i motsvarande grad. I begreppet land inkluderas rumsliga resurser (hav, sjö, markyta, luftutrymme, omloppsbanor runt jorden), elektromagnetiska frekvenser, mineraler samt vilda växter och djur. ”Se vidare: http://www.landskatt.se/vad-aumlr-landskatt.html.

Dessutom ska ett skatteskifte äga rum så att konsumtionen ska beskattas mer och därmed möjliggöra att arbetet beskattas mindre. Detta var åtminstone det Benjamin har sagt tidigare.   Men av det som framgår av ovan ska även moms tillhöra historien i ett Geoistiskt samhälle. Skatt på konsumtion ska med andra ord heller inte ingå som en intäkt till nationalstaten.

Slutligen är penninghanteringen en viktig del av Geoismen: Se vidare http://www.landskatt.se/vad-aumlr-penningraumlnta.html. Hur detta ska hanteras finns det enligt länken flera olika lösningar. Även penninghanteringen kan ingå i begreppet ”land” som då får en synnerligen vid innebörd.

Det löfte som Geoisterna ger är mycket löftesrikt: Ingen skatt på arbete och kapital, inget tvång att arbeta – alla ska vara garanterade en medborgarlön. Dessutom kan vi fram mot en arbetstidsförkortning om så önskas. Allt detta ska åstadkommas med minimal byråkrati och krångel. Benjamin och Jonas som är mycket aktiva i gruppen ”En ekonomi för en bättre värld” tar här såväl ett helhetsgrepp om samhället i sin helhet samt visar på en visionär läggning. Här är det inget litet duttande i kanten som gäller. Här ska vi istället påbörja resan från kapitalism till Geoism. Vägen är utstakad. Medlet för att uppnå visionen om det nya samhället är ”landskatt”. Se ovan.

Med dessa förändringar menar Geoisterna även att de adresserar  frågor av hållbarhet, såväl  ekonomisk, social som ekologisk.

Genom att hämta inspiration från denna 1800-tals man och omforma hans budskap till dagens situation  använder de historien för att skapa en grundplattform att stå på.

” Henry George född 2 september 1839, död 29 oktober 1897, var en amerikansk politisk ekonom. ” http://sv.wikipedia.org/wiki/Henry_George.

Vad har då denne 1980-tals man att tillföra dagens högteknologiska värld?

För att försöka tänka sig in i hur Benjamin Gustavsson och andra Georgister tänker sig tror jag följande dialog kan tillföra en del kunskaper.

StigLennart Johansson är en flitig debattör i gruppen. Han står för ett Marxistiskt perspektiv.

Om Karl Marx och Friedrich Engels kan vi läsa här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx

Samma fråga som ovan kan naturligtvis ställas till dem som hävdar att Karl Marx och Friedrich Engels har något att tillföra samtiden. Hur kan man tro att dessa gubbar ska kunna ha något relevant att säga om vår tid?

En tidsresa och det globala skiftet

En av orsakerna kan vara att inom den tekniska världen har utvecklingen gått med ett rasande tempo, men när det gäller vårt ekonomiska system bygger det fortfarande i grunden på Adam Smiths tankar från 1700-talet. http://sv.wikipedia.org/wiki/Adam_Smith

Om vi skulle leka med tanken att dessa tre prominenta herrar skulle göra en tidsresa och komma in i det tids/rum vi nu befinner oss i: Hur skulle de då känna sig? Skulle de kunna förstå vår tidsanda? Skulle de kunna begripa sammanhangen i en värld befolkad av 7 miljarder människor? Hur skulle de ta emot Einsteins relativitetsteori? Hur skulle de reagera på att homo sapiens nu har förstörelsevapen som kan utplåna hela vår art och mer därtill?

Frågorna är många? Svaren får vi själva stå för.

Skulle dessa herrar istället koncentrera sig på de ekonomiska frågorna skulle de mycket väl känna igen sig. Inom nationalekonomin har det självklart hänt en hel del saker. Nya modeller, nya teorier har framställts. Men ingenting har i grunden förändrat själva strukturen i världssamfundet.  Inte heller när det gäller nationalekonomisk teoribildning.

Världsscenen har förändrats dramatiskt sedan 1700-1800 talet. Europa är inte vad det har varit. Det tycks som om Europas bästföredatum passerats för länge sedan. Ett globalt skifte där västvärlden mer och mer tappar i inflytande till förmån för Asien, Afrika och Sydamerika skulle nog förvånat alla tre farbröderna.  Att Kina beräknas gå om USA som världens största ekonomi i närtid, skulle nog även vara lite oväntat.

Karl Marx skulle säkert ha lite motigt att förstå hur Kina kunde kalla sig kommunistiskt. Att kommunismen skulle genomföras internationellt var en självklarhet för honom. Kommunism i ett land är en ren självmotsägelse. Denna självmotsägelse håller nu på att i allt väsentligt etablera sig som den dominerande ekonomiska stormakten i världen. År 2025 beräknas Kinas ekonomi vara dubbelt så stor som USA:s. Som tröst kan USA fortfarande trösta sig med att vara den militärt starkaste av de två.

Tre helhetsmodeller, eller?

Varför har då Adam Smith, Karl Marx och Henry George en sådan stor potential till lockelse för nutidsmänniskan?  Historien vingslag slår obönhörligt och tidsandan följer den stora andens utveckling, skulle Hegel ha uttryckt saken. Än mer dramatiskt skulle vi kunna tänka oss att den stora anden vecklar ut sig och skapar i dialektik med homo sapiens och allt annat levande nya förutsättningar. Om dialektik se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dialektik

Under många år har kritiken mot de stora systembyggarna varit den förhärskande idéströmningen åtminstone i västvärlden.  Men efter att teorier med begränsad räckvidd varit de dominerande strömningarna i många år, så finns det nu en tendens till att helhetsbilder som helhetsperspektiv åter börjar komma i ropet. Dels är detta kopplat till att en insikt hos homo sapiens börjar framträda att de stora utmaningar av såväl ekonomisk, social som ekologisk art måste hanteras sammanhållet.

Adam Smith anses vara nationalekonomin fader och kom från den moralfilosofiska traditionen. http://www.iep.utm.edu/smith/.  Karl Marx rättvisepatos går inte att ta miste på. Om detta kommer jag att återkomma till. Var Henry George stod i dessa frågor vet jag inte men att döma av Benjamin Gustafssons  och Jonas Laganders rättvisepatos finns det anledning att tro att de moraliska aspekterna sitter djupt hos Henry Georges efterföljare.

Gemensamt för alla tre herrarna Adam Smith, Karl Marx och Henry George, finns en längtan efter att måla med de breda penseldragen och se helheter och mönster. Här finns det en skog som inte skyms av att det finns en massa träd i vägen.

Marxism och Geoism en jämförelse

StigLennart Johansson inleder en tråd med ord i en blandad kompott: ” Kapital, jord, arbete! — stämpelavgift, morötter och musik”!”

Han hänvisar till Karl Marx Kapitalet III, SJUNDE AVDELNINGEN, Revenyerna och deras källor, FYRTIOÅTTONDE KAPITLET, Treenighetsformeln.

” Kapital – profit (företagarvinst plus ränta), jord – jordränta, arbete – arbetslön, detta är den treeniga form, som inbegriper den samhälleliga produktionsprocessens alla hemligheter.

Då vidare, som tidigare har visats, kapitalräntan uppträder som den egentliga, karaktäristiska produkten av kapitalet och företagarvinsten i motsats härtill som en av kapitalet oavhängig arbetslön, reduceras denna treeniga form närmare specificerat till denna:

Kapital – ränta, jord – jordränta, arbete – arbetslön, där profiten, den form av mervärde som är speciellt karaktäristisk för det kapitalistiska produktionssättet, framgångsrikt har avlägsnats.

Tittar man nu närmare på denna ekonomiska treenighet, så finner man:

För det första, de angivna källorna till den årligen disponibla rikedomen tillhör alldeles skilda sfärer och är inte alls analoga sinsemellan. De har ungefär lika mycket att göra med varandra som stämpelavgift, morötter och musik.

Kapital, jord, arbete! Men kapitalet är inte ett ting, utan ett bestämt, samhälleligt produktionsförhållande, som tillhör en viss historisk samhällsformation och får sitt uttryck i ett ting och ger detta ting en specifik samhällelig karaktär. Kapitalet är inte summan av de naturliga och producerade produktionsmedlen. Kapitalet, det är produktionsmedlen transformerade till kapital. I sig själva är de inte kapital lika litet som guld och silver i sig själva är pengar. De är de av en bestämd grupp i samhället monopoliserade produktionsmedlen, produkterna och verksamhetsbetingelserna för den levande arbetskraften, som har gjorts självständiga gentemot den, och som just genom denna motsättning personifieras i kapitalet. Det är inte bara de till självständiga makter förvandlade produkterna, arbetarnas produkter, dessa produkter som härskar över och köper sina producenter, utan det är även de samhälleliga krafterna och den ..”

För vidare läsning hänvisas till : http://www.marxists.org/svenska/marx/1894/25-d308.htm#h100

Benjamin Gustafsson reagerar på följande sätt: ”marken för jordägaren en ständig magnet för att dra till sig en del av det mervärde kapitalet pumpat ut.

Det är monopolisten som utnyttjar företagaren. Och sedan företagaren som utnyttjar arbetaren.

Att sluta cirkeln blir därför nödvändigt, att medborgaren (arbetaren) får inkomsterna från den monopoliserade naturen. Att medborgaren ses som delägare av naturen.

Pengar är till för att cirkulera, så det krävs att vi sluter cirkeln. Reella värden flyter nämligen i motsatt riktning mot pengarna i ekonomin. ”

Och vidare: ” Det var intressant att han kallar jordägare för en egen samhällsklass skild från kapitalisterna. Det är nämligen så jag sett det hela tiden. Så jag har inte sett ett behov av att fokusera på konflikten mellan lönearbetaren och kapitalisten, för båda blir utnyttjade av jordägaren. ”

Och vidare: ” Om vi först löser problemet med jordägare som parasiterar på alla andra klasser, dvs inför Geoismen. Så kan vi som steg två försöka hitta lösningar på konflikten mellan arbetaren och kapitalisten.

Och vi har tur. Kapitalisterna är på samma sida som arbetarna i konflikten med jordägarna. Det är därför socialismen och kapitalismen båda är positiva till de lösningar som Geoismen driver. ”

Min kommentar: 

Historien har en uppenbarligen en ouppklarad konflikt som vi ska ta hand om först. Arbete och kapital blir båda utsugna av den feodala jordägarklassen. Om arbete och kapital går samman och tar ordnar upp denna ännu inte uppklarade konflikt, så kan nästa steg på Jakobs stege vara att ordna upp förehavandet mellan arbete och kapital. Det är i klartext vad ”Benjamin Gustafsson säger ovan. Det är feodalherrarnas välde som måste brytas.

Den här bilden stämmer även mycket väl med Karl Marx bild. Han såg den nya uppväxande kapitalistklassen som en progressiv rörelse mot den feodala klassen.

När vi går in på Benjamin Gustafssons Facebooksida möts vi av Karl Marx och Milton Friedman. Ett omaka par kan vi tycka. Men när det gäller uppfattningen om feodalismen går det att förena detta omaka par.

Dialogen fortsätter:

Johan Lindkvist kommer in med en kommentar: ”Jag ser nog fortfarande som att i nuvarande system så är det kapitalisterna (hos tex livsmedelsindustrin) som suger ut både bönder och arbetare och att finansparasiterna genom monopolet på kapital-”förmedlingen” suger ut oss alla och att det främst är hos dessa vi sett den enorma kapitalackumulationen. ”

Benjamin Gustafsson svarar: ”Om de parasiterar på kapitalisterna (bönder och småföretagare) så har de övergått från att vara kapitalister till att vara rent-seekers.”

Jonas Lagander svarar: ”Att ”big farmer” suger ut småbönderna beror det på att staten tillåter dem. Det har inget med fri marknad att göra. Hade vi haft en fri marknadsekonomi hade bönderna kunnat diversifiera mot nya kundgrupper med nya produkter… med eget valda betalmedel till och med. Idag har de ett berg av regleringar som hindrar dem.”  Sin vana trogen hänvisar han till en referens: http://www.acresusa.com/toolbox/reprints/Salatin_Sept03.pdf

Johan Lindkvist svarar: ”Jag som trodde det var den sk marknaden (dvs de multinationella livsmedelskoncernerna) som pressade bönderna samt de vanliga skalfördelarna som ingår i marknadsekonomins funktion som sådan. Att våra förtroendevalda var de skyldiga var lite otippat..”

Benjamin Gustafsson avslutar:” Om de parasiterar på kapitalisterna (bönder och småföretagare) så har de övergått från att vara kapitalister till att vara rent-seekers.”

Min kommentar:

Det är alldeles uppenbart att det är staten och den utsugande feodalklassen som är målgruppen för Jonas och Benjamin. Här har vi utsugarna. Om de multinationella företagen – helt otippat – skulle bete sig som ”big farmer” så beror det på bristen på fri marknadsekonomi. Med en fri marknad hade bönderna kunnat diversifiera mot nya kundgrupper. Orsaken till marknadsmisslyckandet är ”ett berg av regelringar” som hindrar dem. Det är med andra ord statens ingrepp i den fria marknadsekonomin som ställer till det för de hårt arbetande bönderna.  Benjamin förtydligar: ” Om de parasiterar på kapitalisterna (bönder och småföretagare) så har de övergått från att vara kapitalister till att vara rent-seekers. ”

Här verkar vi ha fångat själva hjärtat i Geoismen. På 1800-talet var det just den här konflikten vi såg. En statsapparat som stödde storgodsägarna på bekostnad av de små självägande bönderna och alla som arbetade inom jordbruket hos storgodsägarna. Mot dessa gamla härskare reste sig den moderna kapitalistklassen som flockades i städerna.

Så hade urbaniseringen påbörjats. Idag bor mer än 50 procent av jorden befolkning i städerna.  Att denna utveckling ska fortsätta ses idag näst intill som en naturlag.

Adam Smiths arbetsdelning är också ett fundament som vårt moderna samhälle står på. Om detta läser vi:

”I Wealth of Nations försöker Adam Smith reda ut vad som skapar väldstånd för en nation. Slutsatsen han drar är att det är arbetsdelningen som gör det möjligt. Arbetsdelningen definierat som att produktiviteten kan höjas om människor specialiserar sig på olika uppgifter istället för att försöka behärska flera olika arbetsprocesser. För att detta ska vara möjligt krävs dock att de olika arbetsmomenten och de färdiga produkterna knyts ihop och samverkar, detta genom den fria marknaden. Marknadsekonomin fungerar i sin tur för på grund av den konkurrens som uppstår.  Bagaren försöker baga det bästa brödet han kan, skräddaren sy de bästa plagg han kan och så vidare. Det egna vinstintresset kan således om det dirigeras av konkurrensen vara för allmänhetens bästa. Härigenom leds ekonomin som av en “osynlig hand“, skriver Adam Smith, till ett gott resultat som är det bästa för konsumenterna. Uttrycket “den osynliga handen” är ett viktigt och centralt begrepp inom liberalism och kapitalism. ” http://ekonomisk-historia.r76.se/biografi/adam-smith-liberalismens-fader/

Idag har Adam Smiths arbetsdelningslära tagit ett kliv ut på den globala scenen. Den som gör en komponent pris/prestanda bäst ska göra den oavsett var på globen specialisten befinner sig.  Samma mekanismer anses gälla. Detta innebär att varor och tjänster distribueras runt om vår glob. Även globaliseringen idag uppfattas som en naturkraft som det bara gäller för homo sapiens att rätta sig efter denna naturlag.

Hur såg då Marx på saken?

” För det första, de angivna källorna till den årligen disponibla rikedomen tillhör alldeles skilda sfärer och är inte alls analoga sinsemellan. De har ungefär lika mycket att göra med varandra som stämpelavgift, morötter och musik. http://www.marxists.org/svenska/marx/1894/25-d308.htm#h100

Min kommentar:

För Marx var med andra ord begreppet ”kapital” något som hade med själva produktionsprocessen att göra. ”De är de av en bestämd grupp i samhället monopoliserade produktionsmedlen, produkterna och verksamhetsbetingelserna för den levande arbetskraften, som har gjorts självständiga gentemot den, och som just genom denna motsättning personifieras i kapitalet. ”

För Geoister är det samarbete mellan arbete och kapital mot den utsugande feodalklassen som är huvudmotsättningen i samhället. För Marx har kapital, jord och arbete ungefär lika mycket att göra med varandra som ”stämpelavgift, morötter och musik”. Med andra ord tre helt olika beståndsdelar i samhällskroppen. Samverkan mellan arbete och kapital var med andra ord helt uteslutet för K Marx.

Det är viktigt att ha med sig när vi idag tror att dagens Socialdemokrater sin inspiration från Marx. Rötterna finns, åtminstone fanns, där men idag är S ett rent socialliberalt parti i den praktiska politiken. Hur långt från Marx vision om den framtida världen S nu kommit framgår med övertydlighet i detta avsnitt ur samma källa:

”Samhällets verkliga rikedom och möjlighet till ständig utvidgning av dess reproduktionsprocess hänger alltså inte på merarbetets långvarighet utan på dess produktivitet och på de mer eller mindre rikliga produktionsbetingelser som står till buds när det fullgöres. Frihetens rike börjar i själva verket först där det arbete som är bestämt av nödtvång och yttre ändamålsenlighet upphör; det ligger alltså enligt sakens natur bortom den egentliga materiella produktionens sfär. Vilden måste kämpa mot naturen för att tillgodose sina behov, för att bevara sitt liv och reproducera det, så måste även den civiliserade människan göra, och det gäller i alla samhällsformer och under alla möjliga produktionssätt. Detta naturnödvändighetens rike utvidgar sig under sin utveckling, emedan behoven utvidgas; men samtidigt utvidgas de produktivkrafter som tillfredsställer dessa behov. Inom detta område kan friheten bara bestå i att den samhälleliga människan, de förenade producenterna, rationellt reglerar denna sin ämnesomsättning med naturen, bringar den under sin gemensamma kontroll i stället för att behärskas av den som en blind makt; fullbordar den med minsta möjliga kraftansträngning och under de betingelser som för den mänskliga naturen är mest värdiga och adekvata. Men det förblir alltid ett nödvändighetens rike. Bortom detta börjar den mänskliga kraftutveckling som är sitt eget ändamål, frihetens sanna rike, som emellertid bara kan blomstra med detta nödvändighetens rike som sin grundval. Att förkorta arbetsdagen är grundbetingelsen. ”

Mer om K Marx aktualitet idag: https://rogerdahl.wordpress.com/2013/01/29/arbetets-soner-sluten-er-alla-mervardesteorin-och-marx-aktualitet-idag/

Karl Marx dog 1883. Idag skulle han med all säkerhet ha svårt att känna igen sig i Stefan Löfvens arbetslinje. Att sätta jobben först. Att arbeta så många timmar som möjligt för att ha råd med välfärden är inte i linje med hur Marx såg på framtiden. Men så har vi inte nått det kommunistiska stadiet heller.

Det stämmer däremot mycket väl med den bild som vi ser på denna bild av Ernst Wigforss.

Annonser

One thought on “Vad kan vi lära av historien? Geogism – och – Marxism

  1. Ping: Det finns inga gratisluncher | Globaliseringen 3.0

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s