February 10 at 5:12pm 2013. Det starkaste argumentet för en generös flyktingpolitik är inte ekonomiskt utan humanitärt. February 10 at 5:14pm · Like · 1 Peter Wolodarski: Fältet har lämnats fritt för dem som ropar högst http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-faltet-har-lamnats-fritt-for-dem-som-ropar-hogst
Tidigare inlägg: https://rogerdahl.wordpress.com/2013/03/14/globalisering-invandring-och-migration/
En diskussion om invandrare möjligheter och utmaningar. Södersossar.
Är syftet med en studiecirkel att träffa likasinnade eller likatänkande?
Elisabeth Härlin hmm nej vi går inte i studiecirkeln för vi tycker lika, vi går där för vi vill fördjupa våra kunskaper och lära oss mera och det är väldigt olika diskussioner..
Det som är bra med studiecirkelns form är att alla har chansen att komma till tals och dessutom har vi väldigt trevligt tillsammans, det kommer in nya människor nu så du Sara Abdollahi behöver inte alls känna dig utanför och ja, jag har haft många och långa diskussioner med mina före detta elever, en del är jag fortfarande kompis med på Facebook, följer dem, hejar på dem, och hjälper dem allt jag kan ..
Men du ska veta att det finns en omvänd rasism också, som vänder sig mot ”vitskallar” och ”Svensson” och de ”etablerade” För min del så ser jag det inte som att det är samhället som sätter stämpeln, utan att det faktiskt är ett personligt mindervärdighetskomplex som förstärks av att man ser sig som utanför. Det blir ännu svårare att få jobb och komma in i samhället då. Annars har jag sett massor av exempel där både unga och äldre som kommit utifrån har fått jobb och etablerat sig.
Elisabeth Härlin jag har i min bekantskapskrets före detta uteliggare med.. bland annat en person som jag kunde hjälpa, inte bara min insats men personen i fråga säger att mitt extrajobb var väldigt betydelsefullt i vägen tillbaka och det känns ju bra att kunna bidra på så sätt .. Jag är väldigt hjälpsam med dem som vill ha hjälp till självhjälp.. däremot har jag vansinnigt svårt med dem som vill exponera sitt lidande bara.. .. tycker det är väldigt provocerande. En svår situation är en utmaning och för den som vill resa sig och hitta tillbaka till ett värdig liv finns som jag ser det fortfarande i vårt land väldigt många vägar tillbaka, folk som vill hjälpa till .. som ställer upp som frivilliga mentorer.. och skolor som tar emot.. praktikplatser.. etc men det krävs att individen själv är villig att göra en insats för sig själv
Roger Dahl Ett intressant inlägg om jobben och invandrarna från: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/integration/manga-nya-jobb-gar-till-utlandsfodda_181707.html
Roger Dahl: Ett exempel på invandrare är en av mina bästa vänner Bob, Robert Shaw. Han invandrade från Storbritannien för några år sedan. Han arbetade där och här som osteopat och psykoterapeut.
Han har en phd i psykoterapi och dessutom en osteopatutgbildning på 5 år från den prestigeladdade the School of Ostiopathy i London. Detta i kombination med en lång yrkesverksamhet bakom sig har har inte haft några problem att skaffa sig jobb i Sverige. Tvärtom.
Han har inte heller haft några problem med anpassningen till Sverige med ett undantag. Han har svårt att lära sig svenska, eftersom alla vill tala engelska med honom.
Men det gör inte så mycket. Den målgrupp som han vänder sig till på Östermalm har inga problem med det engelska språket. Tvärtom är det många som ser det som en fördel.
Det finns en bred variation inom gruppen invandrare. Om vi jämför Bob med en person som kommer från Somalia som inte kan läsa eller skriva på sitt eget modersmål, ser vi att det finns en brett spektra inom den grupp vi kallar invandrare.
Roger Dahl: Bob och jag var och drack en kopp vid Medborgarplatsen – Soppkök Stockholm. När vi sedan skulle gå in på restaurangen ovanför fanns det inga platser. Det är fullt sa en person som kom fram mot oss. Det var en hel del lediga bord så jag frågade vad det var för fel på dessa. Men vi blev inte insläppta.
Det var en nyttig erfarenhet att få känna utanförskapet. Vi var stämplade som en av de där från soppköket. Går inte till den restaurangen igen.
Tidigare inlägg: https://rogerdahl.wordpress.com/2013/03/14/globalisering-invandring-och-migration/
En diskussion om invandrare möjligheter och utmaningar. Södersossar.
Är syftet med en studiecirkel att träffa likasinnade eller likatänkande?
Elisabeth Härlin hmm nej vi går inte i studiecirkeln för vi tycker lika, vi går där för vi vill fördjupa våra kunskaper och lära oss mera och det är väldigt olika diskussioner..
Det som är bra med studiecirkelns form är att alla har chansen att komma till tals och dessutom har vi väldigt trevligt tillsammans, det kommer in nya människor nu så du Sara Abdollahi behöver inte alls känna dig utanför och ja, jag har haft många och långa diskussioner med mina före detta elever, en del är jag fortfarande kompis med på Facebook, följer dem, hejar på dem, och hjälper dem allt jag kan ..
Men du ska veta att det finns en omvänd rasism också, som vänder sig mot ”vitskallar” och ”Svensson” och de ”etablerade” För min del så ser jag det inte som att det är samhället som sätter stämpeln, utan att det faktiskt är ett personligt mindervärdighetskomplex som förstärks av att man ser sig som utanför. Det blir ännu svårare att få jobb och komma in i samhället då. Annars har jag sett massor av exempel där både unga och äldre som kommit utifrån har fått jobb och etablerat sig.
Elisabeth Härlin jag har i min bekantskapskrets före detta uteliggare med.. bland annat en person som jag kunde hjälpa, inte bara min insats men personen i fråga säger att mitt extrajobb var väldigt betydelsefullt i vägen tillbaka och det känns ju bra att kunna bidra på så sätt .. Jag är väldigt hjälpsam med dem som vill ha hjälp till självhjälp.. däremot har jag vansinnigt svårt med dem som vill exponera sitt lidande bara.. .. tycker det är väldigt provocerande. En svår situation är en utmaning och för den som vill resa sig och hitta tillbaka till ett värdig liv finns som jag ser det fortfarande i vårt land väldigt många vägar tillbaka, folk som vill hjälpa till .. som ställer upp som frivilliga mentorer.. och skolor som tar emot.. praktikplatser.. etc men det krävs att individen själv är villig att göra en insats för sig själv
Roger Dahl Ett intressant inlägg om jobben och invandrarna från: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/integration/manga-nya-jobb-gar-till-utlandsfodda_181707.html
Roger Dahl: Ett exempel på invandrare är en av mina bästa vänner Bob, Robert Shaw. Han invandrade från Storbritannien för några år sedan. Han arbetade där och här som osteopat och psykoterapeut.
Han har en phd i psykoterapi och dessutom en osteopatutgbildning på 5 år från den prestigeladdade the School of Ostiopathy i London. Detta i kombination med en lång yrkesverksamhet bakom sig har har inte haft några problem att skaffa sig jobb i Sverige. Tvärtom.
Han har inte heller haft några problem med anpassningen till Sverige med ett undantag. Han har svårt att lära sig svenska, eftersom alla vill tala engelska med honom.
Men det gör inte så mycket. Den målgrupp som han vänder sig till på Östermalm har inga problem med det engelska språket. Tvärtom är det många som ser det som en fördel.
Det finns en bred variation inom gruppen invandrare. Om vi jämför Bob med en person som kommer från Somalia som inte kan läsa eller skriva på sitt eget modersmål, ser vi att det finns en brett spektra inom den grupp vi kallar invandrare.
Roger Dahl: Bob och jag var och drack en kopp vid Medborgarplatsen – Soppkök Stockholm. När vi sedan skulle gå in på restaurangen ovanför fanns det inga platser. Det är fullt sa en person som kom fram mot oss. Det var en hel del lediga bord så jag frågade vad det var för fel på dessa. Men vi blev inte insläppta.
Det var en nyttig erfarenhet att få känna utanförskapet. Vi var stämplade som en av de där från soppköket. Går inte till den restaurangen igen.
Första inlägget om studiecirkelverksamheten hittar vi här: https://rogerdahl.wordpress.com/2013/03/11/studecirkelverksamhet-i-maria-sodrastations-s-forening/
I det inlägget beskriver jag vad vi har sysslat med hitintills och bjuder även in till en ny cirkel om invandring och migration. Detta är nu historia.
I detta inlägg ska jag beskriva vad vi samtalar om i den studiecirkel som vi just nu går av stapeln. Vi har tagit ett historiskt och internationellt grepp om frågan:
Återkommer om detta.
I denna rapport jämförs XXXX YYY ZZZZ. Skriv mer.
Mer om detta i följande länkar:
DN granskar tiggarna i Stockholm
”Vi trodde det skulle vara bättre i Sverige”: http://www.dn.se/sthlm/vi-trodde-det-skulle-vara-battre-i-sverige
”Jag ska inte behöva leva så här”: http://www.dn.se/sthlm/jag-ska-inte-behova-leva-sa-har
Farlig jakt på syndabockar: http://www.dn.se/ledare/huvudledare/farlig-jakt-pa-syndabockar
Bästa Beatrice Ask: http://www.dn.se/kultur-noje/basta-beatrice-ask
Ask: Ingen får stoppas på grund av utseende: http://www.dn.se/nyheter/sverige/ask-polisen-maste-vara-lyhord
”Jakten på papperslösa intensifieras i Stockholm” http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/jakten-pa-papperslosa-intensifieras-i-stockholm
”Sätt dit arbetsgivarna i stället” http://www.dn.se/nyheter/sverige/satt-dit-arbetsgivarna-i-stallet
Borgarrådet Emilia Bjuggren talar om idrott och idrottspolitik på Maria Södra Station S-förenings årsmöte. Intressant och viktigt – 66000 människor per fotbollsplan på Södermalm. Det är värre än någon annan stans i Stockholm. — with Roger Dahl, Johan Moström, Ameli Ring Andersson, Jens Orback, Anton Färnström, Rustan Rydman, Tomas Gustavsson and Martin Engman at Götgatan.
Text och foto Ulla Rydbeck som är med i styrelsen i Maria Södra Stations S-förening. På bilden syns även Martin Engman, som omvaldes till ordförande för föreningen.
Vi höll till på Södergården Götgatan. Emilia Bjuggren poängterade hur viktigt det är med ett aktivt liv för hälsan. För S är det viktigt att ge alla samma förutsättningar. Ojämlikheten är stor på idrottens område. Många har väsentligt förbättrat sin hälsa. Andra särskilt, lågavlönade kvinnor har inte förbättrat sin hälsa och livslängd de senaste 30 åren. Hälsa är uppenbarligen en klassfråga.
Kostnaden får inte vara orsaken till att inte idrotta. Det har blivit dyrare, I en del idrotter är utrustningen en tung kostnad att bära för föräldrarna.
Ett problem är bristen på idrottsanläggningar. I Malmö går det 18000 innevånare per idrottshall. I Göteborg 13000. I Stockholm 45000. Det finns uppenbarligen en del att göra i Stockholm för att utjämna dessa siffror.
Idrott, motion och kultur måste ingå i statsplaneringen när nya områden ska byggas. Hammarby Sjöstad togs upp som ett mindre bra exempel.
Konstgräs var även uppe på tapeten. Det råder brist på konstgräsplaner.
Forskgrenska och Eriksdalsbadet är nu föremål för förändring. Gymverksamheten ska upphandlas. Det innebär att själva badet och gymverksamheten separeras och att de som behöver båda får betala separat för detta. .
Mina reflektioner:
Idag när Stockholm ska förtätas kommer det bli allt större konflikter mellan olika intressen. Det gäller att bygga bostäder, se till att kommunikationer fungerar, förskolor, skolor, bibliotek och annan kulturell och gemensam service måste finnas på plats. Dessutom är det viktigt med grönområden. Allt detta kommer att konkurrera om yta med kommersiella intressen som också måste få plats inom ett begränsat geografiskt område. Det kommer att bli spännande att följa Stockholms utveckling i närtid och i framtiden. Mitt tips är konflikterna mellan alla ovanstående behov kommer att öka.
Efter Emilia Bjuggrens dragning började själva årsmötesförhandlingarna.
Efter mötet tog Rustan Rydman detta kort och skrev:”Partivänner, Maria-Södra stations (s)-förening, efter avslutat årsmöte, onsdagen 13/3 på Södergården.”
Det är spännande att följa en stadsdels framväxt. Hammarby Sjöstad är en symbol för den omvandling som skett i Stockholm och Sverige under min levnadstid. När jag gick i högstadiet i Hammarbyskolan på 1960-talet cyklade vi ofta ner till industriområdet. Lite längre fram i tiden köpte jag en damsugare i området, gjord i Sverige. Idag är det ”Made in China” som gäller.
Från ett Folksamperspektiv har jag sett Hammarby Sjöstad växa fram ut ett industriområde som inte längre fyllde sin funktion. Idag har Stockholmare inte längre mycket kontakt med industrivärlden. Idag finns industrierna i andra delar av världen.
Jag har tagit mig många lunchpromenader över bron och sett Sjöstaden stegvis bli den satsdel det är idag. Hösten 2011 talade jag med Erik Freudenthal, kommunikationschef, Glashus Ett, som är ett miljökommunikationscenter för Hammarby Sjöstad. http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammarby_sj%C3%B6stad
Sjöstaden har varit ett svenskt flaggskepp för svenskt miljö/klimattänkande.
”Redan år 1996 beslutades det av kommunpolitikerna att stadsdelen skulle byggas som ett föredöme i miljöanpassning. Tekniska installationer, byggnader och trafikmiljön har miljöanpassats.
Från Hammarbyverket kommer fjärrvärme för uppvärmning, dessutom finns det solceller på taken på flera hus, bland annat i kvarteret Viken. I 600 lägenheter finns biogasspisar och gasen kommer från Henriksdals reningsverk. Man har i planeringen medvetet hållit nere antalet parkeringsplatser. I stället har man uppmanat folk att utnyttja den bilpool som finns i området. För närvarande finns det bilar i bilpoolen parkerade på Båtbyggargatan, Sickla Kanalgata och Kölnagatan. Cirka 160 personer är medlemmar i bilpoolen.
I Hammarby sjö har boflottar för sjöfåglar satts ut vid en vassö för att berika fågellivet. Det har resulterat i ökad biologisk mångfald med ökat antal häckande fåglar.
För att underlätta för cyklister finns det cykelvägar genom hela området.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Hammarby_sj%C3%B6stad#Omr.C3.A5det_kring_Sickla_kaj.2FSickla_udde_2
På väggen i Glashus 1 hängde en tavla med världskarta. Den var helt fylld av nålar som visade alla de delegationer som kommit på besök från världens alla hörn. När jag var där var det en delegation från något asiatiskt land som just avslutat sitt besök. När vi startade för mer än 10 år sedan var alla som kom och besökte oss imponerade av vårt projekt, sa Erik Freudenthal. Men nu har tiden hunnit ikapp oss. Nu är de inte lika imponerade längre. Men visst är det kul att få ha arbetat med ett projekt som har påverkat så många. Han log lite stolt. Det finns idag kopior av Sjöstaden i Kina. Men nu gäller det att se framåt och gå vidare på den väg som Sjöstaden lade grunden till. Norra Djurgårdsstaden blir nästa projekt som ska Sverige till en framträdande position igen.
Men varför används inte modern miljöteknik överallt vid all nybyggnation. Enligt Erik Freudenthal behövs det dels en politisk styrning, (annars bygger företagen det som är mest gynnat ur deras perspektiv), dels behövs det kommunal mark så att det går att styra.
Med dessa ord avslutades vårt samtal.
Minnesanteckningar från möte där Carin Jämtin var gäst. Hon var inledningstalare när Södersossarna hade sitt årsmöte i Hammarby Sjöstad torsdagen den 7:e Mars 2013.
Carin Jämtin tog upp några viktiga och prioriterade frågor.
Övergripande är jobben
Om fler arbetar så ger det intäkter till välfärden. Jobben är nyckeln. Alla måste få arbeta på ett sätt som passar dem. Carin Jämtin tog upp de som arbetar free-lance som ett exempel. Kvinnors förvärvsfrekvens ska upp till männens nivå. Till detta krävs bra förskolor och äldreomsorg.
Utbildning
Nästa stora fråga var utbildningen. Hon betonade 3 komponenter: kompetenshöjning, livsvarigt lärande och bildningens roll.
Miljö och klimat
Alliansen har gått i stå. Sverige ska bli ett föregångsland.
Levande folkrörelse
Det ska vara lättare att gå ut och gå in i politiken. Omhändertagandet av nya medlemmar eller de som varit borta en tid är en viktig framgångsfaktor. Föryngring men även äldre 65+ är underrepresenterade.
Framtidspartiet
Tron på att det går att påverka med politik. Bättre kollektivtrafik. Ökad jämlikhet. Vi måste skapa en berättelse om alla människors lika värde och lika rättigheter.
Partikongressen
Framtidskontrakt. 1429 motioner – Alltime high.
Välfärdens organisation
På en publikfråga tog svarade hon att frågan om vinster i välfärden inte var en prioriterad fråga. Däremot en viktig sådan. Partiledningens linje är väl förankrad i organisationen.
Kontrollen behöver förbättras. För bättre uppföljning ska redovisning ske på enhetsnivå inte bara på koncernövergripande nivå. En handlingsplan för idéburen välfärd behövs eftersom den är undanskuffad idag.
På årsmötet omvaldes Joel Malmqvistt till ordförande för Södersossarna. Han ses vid mikrofonen med tre symbolmättade röda fanor på sin vänstra sida.
När jag satt i Delight Studios i Hammarby Sjöstad tänkte jag på det samtal jag haft hösten 2011 med Erik Freudenthal, kommunikationschef, Glashus Ett. https://rogerdahl.wordpress.com/2013/03/12/stad-i-forvandlingen-hammarby-sjostad/
För mer info om mötet se även: http://www.sjostadsbladet.se/var/sjostadsbladet_cache/storage/images/media/images/jaemtin2/36216-1-s
Studiecirkel: Om invandring – möjligheter och utmaningar – 2013 . Vi kommer antagligen bjuda in gäster för att fördjupa samtalet. Arrangerar gör: Maria Södra Stations S-förening.
Vår förening har under ett antal år bedrivet studiecirkelverksamhet. Lennart Christiansson har varit vår studiecirkelledare.
Jag kom med i cirkelverksamheten våren 2009. Vi behandlade EU-valet och använde som studiematerial boken ”Folkets Europa” av G Ferm och M Wallström.
Dessförinnan hade gruppen ägnat flera terminer till att studera miljö – och klimatfrågor. Efter EU- cirkeln har vi ägnat oss åt framtidsfrågor under flera terminer, ”Jämlikhetsanden” (R Wilkinsson/ K Picket), ”Den stora förnekelsen” (A Wijkman/ J Rockström), ”Kina – Den nygamla supermakten” (K Eklund) och HT 2012 riktade vi åter våra blickar mot Europa. Vems Europa! Litteratur: (”Europas stålbad”, B Elmbrant, ”De hatade”, M Milon och ”De osynliga” R Bohlin.)
Under årens lopp har vi bjudit in en hel rad människor som talat med oss om olika frågor. Janken Myrdal (Institutet för framtidsstudier), Anne-Marie Lindgren (A-smedjan), Håkan A Bengtsson (Dagens Arena) är några exempel. Dessutom har vi bjudit in representanter från så olika organisationer som centern, folkoperan och kyrkan.
Deltagarna har växlat. Vi är ett kärngäng som varit med några år och trivs med varandra.
Under det senaste året har vi flyttat från Södergården på Götgatan till en lika kulturellt stimulerande miljö hemma hos Lennart Christiansson, Rörstrandsgatan 3, T-bana St-Eriksplan.
Vi var 8 stycken deltagare under hösten. Nu under VT 2013 ska vi samtala om Invandring – möjligheter och utmaningar. Cirkeln är öppen för alla. Är det någon som är intresserad av att vara med kan ni anmäla intresse till mig: roger.dahl9@hotmail.com, eller ringa eller Sms:a 070-3777509. Vi startar onsdagen den 23 januari 2013 klockan 18.30 och brukar träffas varannan vecka.
För att vara en samhällsförändrande kraft behöver en folkrörelse kunskaper. Som studieansvarig i Maria Södra Station hoppas jag fler människor använder den eminenta studiecirkelformen för att fördjupa samtal om viktiga samhällsfrågor.
Se artikel: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/integration/manga-nya-jobb-gar-till-utlandsfodda_181707.html
Tony Johansson skriver klokt i gruppen Socialdemokratisk långsiktig ekonomisk politik
”Vad är det för sorts ekonomisk kris som världen gick in i för fem år sedan – och som många länder ännu inte ser slutet av? Är det en kris orsakad av en bostadsbubbla och för hög privat skuldsättning och i så fall beror detta främst på penningpolitiken eller finns orsaken i avregleringarna i banksektorn. Handlar krisen om oansvarig budgetpolitik i USA, Italien och Grekland – länder som är eller håller på att bli skuldsatta upp över taknocken? Eller kan det vara så att ovanstående frågor egentligen endast berör ytfenomen – havets vågor – i den globala kapitalismens utveckling, att det finns djupare strukturer som är stadda i förändring – kontinentalplattor som rör sig – som gör denna kris till något annat än de kortare rörelser på 7-10 år som vi känner som konjunkturcykler?”
http://tonyjohansson.eu/2013/03/04/krisen-och-framtiden-for-nationalekonomin/
Det är just på den här nivån Tony Johansson vi måste börja tala om ekonomisk politik inom S. Det är lite synd att gruppens syfte avgränsat sig till just penningpolitiken. Det gör att vi kommer alldeles för snävt in den avgörande frågan för S idag.
Vi måste formulera en alternativ ekonomisk politik, där penningpolitiken är en delmängd av helheten. Denna politik måste även diskuteras från ett EU och internationellt perspektiv.
Vi måste förstå Sveriges roll i en globaliserad värld. Vilka möjligheter finns det för Sverige att överhuvud taget föra en självständig ekonomisk politik gentemot omvärlden? Hur mycket kan en exportberoende nation som Sverige avvika från övriga?
Inom vilka ramar måste en eventuell S ledd regering 2014 anpassa sin ekonomiska politik inom? Då inser vi lätt att penningpolitiken bara är en delkomponent av helheten.
När vi hugger ut just penningpolitiken så blir det lätt att vi ser omvärlden just från det prisma som penningpolitiken medger.
Då missar vi exempelvis varför tillväxten de senaste 20 åren huvudsakligen skett i utanför västvärlden. Europa har haft den lägsta tillväxten i jämförelse med övriga världsdelar. (Enligt Leif Pagrotskys egna beräkningar).
Då missar vi att denna tillväxt i inte obetydlig del skapats av att västerländska företag bedömt att den riskjusterade avkastningen är högre vid investeringar i öst och syd än i väst.
Då missar vi att Kina beräknas gå om USA i närtid som världens största ekonomiska stormakt.
Då missar vi att stilla havet redan idag är navet för världshandeln. Inte Atlanten.
Det är utifrån denna nulägesanalys vi måste börja formulera en alternativ ekonomisk politik.
Du är inne på detta när du skriver:
” Eller kan det vara så att ovanstående frågor egentligen endast berör ytfenomen – havets vågor – i den globala kapitalismens utveckling, att det finns djupare strukturer som är stadda i förändring – kontinentalplattor som rör sig – som gör denna kris till något annat än de kortare rörelser på 7-10 år som vi känner som konjunkturcykler? ”
Det är här som startpunkten borde vara om S ska ha något relevant att säga säga om framtiden. Det är också här startpunkten måste vara om S ska ha någon politisk och ekonomisk roll i den framtida världen.
Jag tror kanske att det var den ekonomiska politiken du avsåg när du Lena startade denna grupp. Penningpolitiken i sig är svår att tala om utan att se den i ett globalt ekomimiskt perspektiv.
Vi har för avsikt att bjuda in vice riksbankschef Lars E.O. Svensson till en träff. Han är den som främst vågat ifrågasätta majoriteten i riksbankens direktion. Han menar att inflationen blivit för låg och att det finns andra verktyg än reporäntan för att undvika risken för en bubbla. Det drabbar ekonomin och jobben.
Då kommer vi nog att avgränsa oss till penningpolitik och jobb. Men för att förstå måste vi ta ett helhetsgrepp i frågan. Det måste riksbanken ha när de gör bedömningar om räntan ska höjas eller sänkas.
Det skulle vi kunna göra i denna grupp.
När fler kommer med i detta samtal så borde frågan om en ny ekonomisk politik som tar sikte mot långsiktig hållbarhet – ekonomisk, social och ekologisk – vara fokus. Den långsiktiga ekonomiska politiken har bäring långt längre fram än till partikongressen eller valet 2014.
Globaliseringen 3.0 