S i en global ekonomi

Tony Johansson skriver klokt i gruppen Socialdemokratisk långsiktig ekonomisk politik

”Vad är det för sorts ekonomisk kris som världen gick in i för fem år sedan – och som många länder ännu inte ser slutet av? Är det en kris orsakad av en bostadsbubbla och för hög privat skuldsättning och i så fall beror detta främst på penningpolitiken eller finns orsaken i avregleringarna i banksektorn. Handlar krisen om oansvarig budgetpolitik i USA, Italien och Grekland – länder som är eller håller på att bli skuldsatta upp över taknocken? Eller kan det vara så att ovanstående frågor egentligen endast berör ytfenomen – havets vågor – i den globala kapitalismens utveckling, att det finns djupare strukturer som är stadda i förändring – kontinentalplattor som rör sig – som gör denna kris till något annat än de kortare rörelser på 7-10 år som vi känner som konjunkturcykler?”

http://tonyjohansson.eu/2013/03/04/krisen-och-framtiden-for-nationalekonomin/

Min kommentar:

Det är just på den här nivån Tony Johansson vi måste börja tala om ekonomisk politik inom S. Det är lite synd att gruppens syfte avgränsat sig till just penningpolitiken. Det gör att vi kommer alldeles för snävt in den avgörande frågan för S idag.

Vi måste formulera en alternativ ekonomisk politik, där penningpolitiken är en delmängd av helheten. Denna politik måste även diskuteras från ett EU och internationellt perspektiv.

Vi måste förstå Sveriges roll i en globaliserad värld. Vilka möjligheter finns det för Sverige att överhuvud taget föra en självständig ekonomisk politik gentemot omvärlden? Hur mycket kan en exportberoende nation som Sverige avvika från övriga?

Inom vilka ramar måste en eventuell S ledd regering 2014 anpassa sin ekonomiska politik inom? Då inser vi lätt att penningpolitiken bara är en delkomponent av helheten.

När vi hugger ut just penningpolitiken så blir det lätt att vi ser omvärlden just från det prisma som penningpolitiken medger.

Då missar vi exempelvis varför tillväxten de senaste 20 åren huvudsakligen skett i utanför västvärlden. Europa har haft den lägsta tillväxten i jämförelse med övriga världsdelar. (Enligt Leif Pagrotskys egna beräkningar).

Då missar vi att denna tillväxt i inte obetydlig del skapats av att västerländska företag bedömt att den riskjusterade avkastningen är högre vid investeringar i öst och syd än i väst.

Då missar vi att Kina beräknas gå om USA i närtid som världens största ekonomiska stormakt.

Då missar vi att stilla havet redan idag är navet för världshandeln. Inte Atlanten.

Det är utifrån denna nulägesanalys vi måste börja formulera en alternativ ekonomisk politik.

Du är inne på detta när du skriver:

” Eller kan det vara så att ovanstående frågor egentligen endast berör ytfenomen – havets vågor – i den globala kapitalismens utveckling, att det finns djupare strukturer som är stadda i förändring – kontinentalplattor som rör sig – som gör denna kris till något annat än de kortare rörelser på 7-10 år som vi känner som konjunkturcykler? ”

Det är här som startpunkten borde vara om S ska ha något relevant att säga säga om framtiden. Det är också här startpunkten måste vara om S ska ha någon politisk och ekonomisk roll i den framtida världen.

Jag skriver dessutom

Jag tror kanske att det var den ekonomiska politiken du avsåg när du Lena startade denna grupp. Penningpolitiken i sig är svår att tala om utan att se den i ett globalt ekomimiskt perspektiv.

Vi har för avsikt att bjuda in vice riksbankschef Lars E.O. Svensson till en träff. Han är den som främst vågat ifrågasätta majoriteten i riksbankens direktion. Han menar att inflationen blivit för låg och att det finns andra verktyg än reporäntan för att undvika risken för en bubbla. Det drabbar ekonomin och jobben.

Då kommer vi nog att avgränsa oss till penningpolitik och jobb. Men för att förstå måste vi ta ett helhetsgrepp i frågan. Det måste riksbanken ha när de gör bedömningar om räntan ska höjas eller sänkas.

Det skulle vi kunna göra i denna grupp.

När fler kommer med i detta samtal så borde frågan om en ny ekonomisk politik som tar sikte mot långsiktig hållbarhet – ekonomisk, social och ekologisk – vara fokus. Den långsiktiga ekonomiska politiken har bäring långt längre fram än till partikongressen eller valet 2014.

En ytterligare kommentar

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s