Swedbank: Då stärks den privata konsumtionen

Swedbank: Då stärks den privata konsumtionen

Den tydliga nedgången i svensk ekonomi i slutet av fjolåret bromsades upp i början av 2012.

Hushållens temperament förbättras mer tydligt när arbetslösheten börjar vända nedåt nästa år, vilket stärker den privata konsumtionen.

Det skriver Swedbank i sin konjunkturprognos på tisdagen.

BNP väntas öka med 0,2 procent i år och 2,2 procent 2013, icke kalenderkorrigerat. I föregående prognos, i januari, väntades en BNP-tillväxt på 0,3 procent 2012 och 1,8 procent 2013.

”Även om situationen i euroområdet nu ser ut att stabiliseras kommer skuldsaneringen att ta tid och den svaga tillväxten i euroländerna försämrar även långsiktigt utsikterna för svensk ekonomi”, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, i en kommentar.

Riksbanken väntas behålla styrräntan på nuvarande nivå för att därefter höja den två gånger under nästa år. Samtidigt är finanspolitiken mer restriktiv.

Riksbankens styrränta väntas ligga på 1,50 procent i slutet av 2012 och 2,00 procent i slutet av 2013.

Se vidare:
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3462688.ece?service=mobile

Annons

En stenåldershjärna möter informationsfloden och psykiska störningar

En stenåldershjärna möter informationsfloden och psykiska störningar

Källor: Den översvämmande hjärnan Torsten Klingberg. Natur & Kultur. 2007

Lyckoformeln, med underrubrik vad vetenskapen kan lära oss om lycka, Stefan Klein, Natur & Kultur 2002.

The Working Brain, An introduction to Neurospychology av A.R Luria. Basics Books 1973.

Varför får zebror inte magsår, Natur & Kultur, 2006 av Robert M Sapolsky .

Inledning

Den hjärna vi föds med idag är genetiskt sett närmast identisk med den Cromagnonmänniskan föddes med för 40 000 år sedan (Klingberg 2007,sid 16).

Det är denna hjärna som idag ska kunna hantera den flod av information som vi idag möts av dagligdags. Cromagnonmänniskan mötte lika många människor under ett liv som du och jag möter på en dag (sid 16). Det är med denna hjärnvolym vi idag ska kunna hantera vår komplexa värld. Det är inte konstigt om vi då och då känner oss informationsöverbelastade och att vi kan känna ett visst motstånd när vi står som packade sillar på tunnelbanan en vardagsmorgon.

Trots vår begränsade hjärnvolym klarar vi ändå oftast av att navigera oss i dagens komplexa värld. Orsaken är att vår hjärna är så formbar och gör det möjligt för oss att anpassa oss till en rad olika komplexa situationer. När vi lär oss saker så utvecklas vår hjärna härigenom kan vi anpassa oss till en alltmer komplex omvärld.

Den nyzeeländska sociologen James Flynn kom av en slump på att vi gör bättre ifrån oss på IQ-test idag än tidigare under 1900-talet. Vår förmåga att göra bra ifrån oss på IQ-test har ökat med ungefär 3 procent per decennium. Det betyder att en 18 åring som var medelpresterande på 1990-talet, skulle tillhöra de högpresterande gruppen om vi gick  tillbaka 60 år i tiden. Denna effekt har fått namnet Flynneffekten.  (Klingberg 2007 sid 18f).

Även om vi någorlunda väl lyckas navigera oss i vår nya sköna värld, så är psykiska problem en folksjukdom i alla industriländer. I boken Lyckoformeln, konstaterar Stefan Klein att svåra depressioner i praktiskt taget alla industriländer. De områden på jorden som inte varit lika industrialiserade har tidigare inte lika varit lika drabbade. Men samtidigt sprider sig de psykiska problemen från industriländerna till andra områden i världen i och med att övriga världen industrialiseras.  Depressioner hotar att bli 2000-talets pest, konstaterar han (Klein 2002, sid 17).  Boken ägnar han sedan – som titeln påvisar – att hitta en lyckoformel som motmedicin mot depressioner. Många har funderat över det faktum att vi fått det materiellt bättre i världen, trots det hotar depressionerna att bli vår tids största folksjukdom. Hur kan detta komma sig?

En orsak skulle kunna vara att den ökade komplexiteten och de alltmer ökade krav som samhället ställer på människor är en förklaring till den ökade mängden depressioner. Industrisamhället tycks ha en mycket ogynnsam effekt på människans välbefinnande som  Stefan Klein påvisar.

När han talar om industrisamhälle menar han säkert det vi vanligen talar om som informationssamhället eller åtminstone en kombination av dessa. I Tyskland finns de fortfarande gott om industrier, men industrierna är alltmer högteknologiska och är numer en del av informationssamhället i sin helhet.

Torkel Klingbergs bok är utomordentligt spännande. Den täcker en hel del av den hjärnforskning som jag varit intresserad av sedan början av 1990-talet, när min dåvarande fru drabbades av en stroke, i samband med havandeskapsförgiftning, när vår son Tobias föddes. Jag greps av en obeskrivlig ångest och började desperat läsa The Working Brain, An introduction to Neurospychology av A.R Luria, för att försöka förstå vad som hade hänt med henne. Sedan dess har mitt intresse för hur hjärnan fungerar fördjupats.

Torkel Klingberg hänvisar till Robert M. Sapolsky och boken: Varför får zebror inte magsår.

Jag kommer även att beröra den under resans gång. Men de första delarna av mitt skrivande kommer att handla om Den översvämmade hjärnan.

Se vidare: http://synergycreation.wordpress.com/2013/12/27/mer-om-hjarnan-och-den-mentala-arbetsbanken/

Solenergin har stor potential

The total area of solar panels it would take to power the world, via @Amazing_Maps. A good reminder of our untapped solar potential in the U.S. and around the globe.

  Roger Dahl Mycket löftesrikt.

Nobelpristagare ekonomi 2013

Hämtat från blogg: http://larspsyll.wordpress.com/

Bostadsbubblan och ekonomipristagarna

16 December, 2013 at 10:00 | Posted in Economics, Politics & Society | 1 Comment

Kultur-Kielos_1080852cDet är svårt att tänka sig att Nobelpriset i fysik skulle delas mellan en forskare som hävdar att jorden är platt och en annan som hävdar att jorden är rund.
Men ungefär så kan årets mottagare av ekonomipriset beskrivas.
Robert Shiller, en av de tre ekonomer som i veckan tog emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne varnar för en bostadsbubbla i Sverige.
Men skulle man fråga Eugene Fama som Robert Shiller delar priset med skulle denne svara att han inte vet vad en bostadsbubbla är.
Eugene Fama erkänner inte bubblors existens. Eftersom de inte kan finnas.
Enligt Eugene Famas teorier.
Eugene Fama är känd för att hävda att marknaden är rationell.
Robert Shiller är känd för att hävda att marknaden är irrationell.
Robert Shiller är känd för att ha förutsagt it-kraschen samt den senaste amerikanska husbubblan.
Eugene Fama tror inte på bubblor över huvud taget.
Människan är ju rationell och marknaden har alltid rätt. Den kan inte övervärdera.
Marknaden vet allt.

När jag intervjuade Robert Shiller sa han att han inte begriper hur Eugene ­Fama drar sina slutsatser. Den typen av national-ekonomi liknar mer en ­reli­gion.
Den tredje pristagaren, stackars Lars Peter Hansen, är i sin tur väldigt trött på att besvara journalisters frågor om huruvida han håller med Eugene Fama eller Robert Shiller.
Det har varit en enda Nobelröra.
Enligt källor satt medlemmar i Robert Shillers familj och himlade med ögonen när Eugene Fama talade under Nobelbanketten.
”Dålig stämning”, som vi säger på svenska.
Men låt oss återgå till bostads­bubblan.
Den påstådda svenska bostads­bubblan.
Ekonomen Nouriel Roubini är mer känd för att han, när ingen lyssnade ­förutsade den globala finanskrisen. Och denne ekonomiska världskändis meddelade för två veckor sedan att den bostadsrättsägande svenska ­medelklassens existens är hotad.
Nouriel Roubini brukar kallas för Doktor Domedag. Elaka tungor säger att han har förutspått fem av de senaste tre lågkonjunkturerna. Han skrev en a­rtikel där han pekade ut ett antal ­länder med oroväckande utveckling på ­bostadsmarknaden. I västvärlden gällde det: Schweiz, Sverige, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Kanada, Australien, Nya Zealand och Storbritannien.
Nobelpristagare Robert Shiller ­verkar hålla med honom gällande ­Sverige. Även den svenska riksbanken är orolig. Som Karin Pettersson skrev i Aftonbladet är det ett av de stora­­ s­kälen till att det stormat så mycket runt banken det senaste året.

Katrine Kielos/Aftonbladet

 

Nobelpristagarna talar:

http://larspsyll.wordpress.com/2013/12/19/robert-shillers-nobel-prize-lecture-2013/

Ett nationellt eller internationellt perspektiv

Johan Lindkvist skriver

I en tidigare diskussion framfördes argumentet att demokratin inte kan genomdriva nån som helst progressiv reform som går emot kapitalets vilja, oavsett folkviljan. Detta får i så fall stora implikationer för en folkligt förankrad demokrati och leder till några följdfrågor:

Mitt svar:

Eftersom det var du och jag som talade om detta så kan jag ju föra fram min uppfattning om dina frågor. Detta under förutsättning att inte Lena plockar bort mitt inlägg.

Det går mycket väl att genomföra progressiva reformer under förutsättning att det medför en vinna-vinna situation för kapital och arbete. Miljonprogrammets utbyggnad var ett exempel på detta. Kapitalet – de stora företagen inom byggnadsindustrin – fick fulla orderböcker. Även mindre företag inom branschen fick god draghjälp av denna reform.

De som behövde någonstans att bo fick det som de efterfrågade. Alla var glada och nöjda.

Utbyggnad av barnomsorgen var en annan sådan vinna-vinna reform som gynnade kvinnorna som ville ut och arbeta och staten & kapitalet som behövde arbetskraft.

När det däremot är reformer som kapitalet inte gillar går det som med AP-fonderna som nu används till att höja börskurserna istället för att som Olof Palme trodde på 1960-talet stärka den folkliga förankringen över kapitalbildningen.

Löntagarfonderna är ett annat exempel där förslaget blev så urvattnat att det väl inte gjorde någon glad. Men hade Rudolf Meidners förslag gått genom hade vi nog troligen inte haft någon exportindustri värt namnet kvar i Sverige.

Har du något exempel på reformer som drivits genom mot kapitalets vilja sedan globaliseringen satte ordentlig fart på 1970-talet, Johan?  Har någon annan det?

1.      Kan kapitalets vilja möjligen vara ideologisk (stundom blind) och inte alltid nyttobaserad?

Näringslivet strävar efter att vara så företagsekonomiskt rationella och nyttiga som möjligt. Detta betyder inte på något sätt att deras strävan är det mest samhällsekonomiskt nyttiga. Här måste samhället ha möjlighet att styra mot samhällsekonomisk effektivitet. Denna möjlighet är synnerligen begränsad idag.

2. Vem och vilka utgör kapitalet idag?

På denna fråga svarar jag med ett internationellt perspektiv eftersom det är internationalen som åt alla lycka bär. Se vidare: Internationalen åt alla lycka bär.

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/internationalen-at-alla-lycka-bar-och-sa-lenin/

För en internationell klassanalys av de härskande klasserna.

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/en-varldsregering/

3. Då vi alla vet att det finns länder där kapitalet kan leva gott i ett trevligare klimat, med låga skatter, låga löner och total makt, varför finns det då fortfarande kvar i Sverige?

 Mitt svar:

Den frågan fick Jakob Wallenberg på globen för några år sedan under Avanzadagen på Globen. Varför är ni kvar i Sverige? Hans svar var som följer: ”Det är i Sverige som jag har mitt kontaktnät och det är från denna plattform som jag bäst kan göra affärer. ”

På en följdfråga om detta kan ändras svarade han: ”Vi gör hela tiden bedömningar var vi lägger våra satsningar och nyinvesteringar. Det är väl ingen hemlighet att de stora affärsmöjligheterna finns i tillväxtekonomierna. Det är även där vi beräknar att expandera. Var vi i framtiden kommer att befinna oss beror på den samlade bedömning vi gör om var det är bästa affärsklimatet är. ”

4. Om kapitalet nu skulle skrida till verket med sina hot om flytt (vid minsta progressiva reform), hur skulle detta gå till rent praktiskt? Är det ens möjligt?

Mitt svar:

Detta hot är synnerligen reellt redan idag. Atlas Copco har redan 95 procent av sin produktion utomlands. Electrolux lägger ner i Sverige och satsar på att komma närmare tillväxtmarknaderna. H&M:s internationella expansion känner vi alla till. Alla stora företag satsar idag den största delen av sina nyinvesteringar i tillväxtområden på globen. Den stora frågan är snarast när de ska lägga ner huvudkontor och forskning och utveckling i Sverige och även flytta denna verksamhet. Avgörandet ligger som Jakob Wallenberg sa i en samlad bedömning var det bästa affärsklimatet finns.

De som blir drabbade är inte bara de som blir av med sina jobb på företagen som flyttar eller nyinvesterar utomlands. Alla deras kedjor av underleverantörer blir även drabbade och tvingas flytta med eller byta verksamhetsinriktning.

När företag som Astra Zeneca bestämde sig för att flytta sin utvecklingsavdelning från Sverige hade varken politiker eller fackförening något att sätta emot. Det var bara att acceptera faktum. Trots stolta traditioner har Sverige numer bara kvar spillror av den läkemedelsindustri som tidigare var koncentrerad på Pharmacia och Astra.

Trots att många inom näringslivet klagar på det svenska företagsklimatet är det uppenbart så gynnsamt att de fortfarande, åtminstone till en del, är kvar i Sverige. Men om detta gynnsamma klimat ändras så kommer investeringskalkylen att förändras och nya affärsbedömningar kommer att göras.
5. När kapitalet väl flytt (bryr oss inte om huruvida det är möjligt i denna fråga) vad har vi då kvar i Sverige och hur skulle vi klara oss med detta utan kapitalet?
Min känsla är nämligen den att i svaren på dessa frågor gömmer sig lösningen på demokratins kris.

Mitt svar: Här finns det en hel del empiriskt material att tillgå. Stefan de Vylder har skrivit om detta i boken: Världens springnota.

 När det finansiella kapitalet flydde eller omallokerades i Sydamerika, exempelvis i México, uppstod ett rent kaotiskt läge för landet. Det reala kapitalet hade inte längre draghjälp av det finansiella kapitalet och extrem arbetslöshet uppstod med allt lidanden för folket i landet.  http://www.svd.se/naringsliv/borsrekord-tio-ar-efter-tequila-krisen-i-mexiko-borsrekord-tio-ar-efter-mexikos-tequila-kris_182480.svd

Asienkrisen är ett annat exempel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Asienkrisen

Ett mer närliggande exempel är Grekland idag där det finansiella kapitalet försvann med blixtens fart från landet när det stod klart att landets ekonomi var så instabil. Konsekvenserna för Grekland ser vi idag med övertydlighet.

 Lösningar:  

Det finns två sätt att lösa demokratins dilemma.  Det ena är: En återgång till en mer nationalistisk och protektionistisk agenda. Det betyder att återreglera de fria kapitalströmmarna och att göra det svårare för företag att flytta utomlands. Detta skulle leda till att nationella politiker och fackliga ledare skulle återfå en del av sin förlorande makt.  Denna väg är synnerligen svår för Sverige att driva eftersom vi är en litet exportberoende nation. Protektionism skulle slå hårt mot vår ekonomi.

Detta måste göras på global nivå eller åtminstone i ett första steg hos några av de stora ekonomierna i världen, läs USA, Kina, Japan, Indien, Brasilien, Ryssland och Europa. Annars blir reformerna verkningslösa.

Protektionistiska strömningar finns redan på många håll i världen idag. När Kina i närtid kommer att gå om USA som världens mäktigaste ekonomiska nation kan dessa strömningar förstärkas i väst.

Det andra är att skaffa starka institutioner på internationell nivå som på olika sätt motverkar de avigsidor som de fria kapitalströmmarna innebär för människor som bor i de länder som drabbas.

I båda fallen krävs med andra ord internationella lösningar på globala utmaningar.

En slutgiltig lösning på demokratins dilemma är att skapa en världsregering: https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/en-varldsregering/

Lena Nockert skriver som sammanfattning på en tråd som avslutas på följande sätt: ”Sammanfattning: Roger Dahl anser att kapitalismen och globaliseringen utgör ett absolut hinder för en penningreform. ”

Johan Lindkvist anser att en nationell penningreform är möjlig även i en globaliserad värld och att ” det reala kapitalet kommer vara med på banan, bara vi fortsätter med kunskapsspridningen!.

Det är uppenbart att debatten är helt låst och att vidare meningsutbyte inte leder någon vart. Jag sätter därför streck i debatten här. Ytterligare inlägg i tråden kommer att tas bort oavsett innehåll. ”

Ja globaliseringen utgör ett absolut hinder för en penningreform på nationell nivå, för en liten exportberoende nation som Sverige, om inte de som har makten i Sverige är med på noterna. Det finns inte mycket som talar för det idag.

Däremot är det fullt möjligt att införa radikala gränsöverskridande grepp på en internationell nivå. Om detta radikala grepp är en penningreform enligt Chicagoplanen lämnar jag helt öppet. Patentlösningar skapar bara läsningar, något som denna debatt med övertydlighet påvisar.

Vad kan då Sverige göra i väntan på en världsregering?

Se vidare:

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/vad-kan-vi-gora-i-vantan-pa-en-varldsregering/

Episod 2.2 Stämpelklockan fortsätter

Tony Johansson inleder en tråd med följande referens:

http://tonyjohansson.eu/2013/12/09/stora-framgangar-trots-samre-resultat/

Här är hela den ordväxling som följer:

  • Lena Nockert Är detta vad vi ska diskutera i denna slutna grupp?
    Det känns som något som ska diskuteras offentligt.Om vi hela tiden fokuserar på dagspolitiken och striden mot borgarna kommer vi aldrig någon vart med att lösa problemen i vårt eget parti, och kan vi inte lösa de problemen kommer vi inte heller att vinna striden mot borgarna.

  • Tony Johansson Du behöver inte diskutera det, om du inte känner för det
  • Lena Nockert Men vad var ditt syfte att ta upp ämnet här? Du måste väl haft en tanke med det?
  • Tony Johansson Om det är så att denna grupp är inriktad på att endast diskutera penningsystemet så är förstås detta inlägg ointressant. Men om man menar att det ligger mer i visioner än just frågan om hur banksystemet ska se ut, så är det väl en central fråga hur regeringen använder sig av modeller för att motivera sin politik – och detta hänger i sin tur nära samman med S förmåga att driva oppositionspolitik idag. Man har helt enkelt inte förrän alldeles nyligen (fast egentligen är det LO och TCO-ekonomerna som gjort detta) förstått att ge sig på dessa modeller. Om förmågan att opponera i dagsläget inte anses relevant i i förhållande till socialdemokratiska visioner på sikt, så får du väl helt enkelt radera inlägget.
  • Lena Nockert Ja så kan man ju läsa texten. Jag läste den som en av de vanliga protesterna mot alliansens siffertrixande. Rätt i sak och tydligt beskrivet, men förhoppningsvis sådant som medlemmarna i denna grupp är medvetna om.Så hur går vi vidare från denna medvetenhet till en förståelse av sambandet med det nuvarande penningsystemet? För ett klart samband finns.

  • Roger Dahl Tony Johansson: Jag läser med stort intresse dina inlägg i denna Facebookgrupp. Det du tar upp i detta inlägg är synnerligen relevant.Att arbeta med modeller är en nödvändighet för att försöka få grepp om en komplex verklighet. Men alla modeller är baserade på antaganden. Utan att kritiskt granska dessa antaganden blir vi offer för modeller som framstår som sanningar och som inte kan ifrågasättas.

    Eftersom även S är fångade i samma relativt okritiska modelltänkande är det viktigt att lyfta denna fråga. Du avslutar ditt inlägg på följande sätt:

    ”Det är oerhörda summor som skulle ha kunnat gå till att anställa lärare och undersköterskor, eller till att investera i infrastruktur och satsa på forskning. Sådana satsningar skulle ge fler jobb än dessa massiva skattesänkningar gör. Kanske inte enligt Borgs modeller. Men i verkligheten, och det är trots allt verkligheten som spelar roll.”

    För en grupp som som heter Socialdemokratiska visioner är det viktigt att koppla visionerna till dagens verklighet. Annars svävar visionerna fritt och får ingen praktisk betydelse för den verklighet vi möter till vardags.

    Med en sådan inställning gör man sig själv helt irrelevant. Att koppla teorier och modeller med den verklighet som människor möter har historiskt varit den framgångsväg som den reformistiska arbetarrörelsen använt sig av.

    Det finns all anledning att fortsätta denna framgångsväg.

    Jag hoppas att du fortsätter skriva här.

  • Här har vi mycket att lära av Ernst Johannes Wigforss som just var av den uppfattningen. Man måste koppla ideologi och visioner till människors vardag. Annars kan man inte vara någon samhällsförändrande kraft.

Roger Dahl Tony Johansson: Jag vet inte om jag frågat dig tidigare. Jag hoppas att du inte har något emot att jag använder material som du publicerar här och på din blogg i mitt eget bloggande.

December 10 at 2:22pm · Like

Tony Johansson Självfallet inte. Ange källan bara

December 10 at 2:38pm · Like

Staffan Dryselius Tony Johansson, du är trött på talet om ”penningsystemet”. Men själv har du inte direkt tröttat ut dig genom att skriva i frågan.

Varför inte?

Du är ju gubevars nationalekonom, och borde ha ett och annat att tillföra diskussionen.

December 12 at 4:23pm · Like

Tony Johansson Trött, har jag skrivit det? Hur som helst. Jag är helt enkelt inte tillräckligt inläst på det. Om jag får ett halvår över någon gång, så lovar jag att ta tag i det.

December 12 at 4:31pm · Like

Lena Nockert Det var en dålig ursäkt.

December 12 at 4:55pm · Like

Tony Johansson Öh, jag är väl inte skyldig denna grupp att skriva nånting och behöver därför inte heller ursäkta något. Skriv själv.

December 12 at 4:56pm · Unlike · 1

Lena Nockert Har du inte läst vad jag skrivit i ämnet?
Du kanske kan tänka dig att medverka lite mer i diskussionerna här, inte bara lägga in länkar till din blogg.

December 12 at 4:58pm · Like

Tony Johansson Ok, jag spolar den här gruppen. Har inte tid att tjafsa om huruvida jag ska länka till min hemsida eller inte eller om jag har en skyldighet att skriva om penningsystemet eller ej. Ha det bra./T

December 12 at 5:01pm · Like

Lena Nockert Så ditt engagemang var inte större än så?

December 12 at 5:02pm · Like

Tony Johansson Har inte med mitt engagemang att göra. Jag bara påpekar att jag inte har tid att läsa in mig på den enorma litteratur kring frågan om ”penningsystemet” och följaktligen skriver jag inte om det heller. För detta ska jag tydligen be om ursäkt. Det är löjligt.

December 12 at 5:05pm · Unlike · 3

Roger Dahl Tony Johansson: Jag skrev ovan:

”Jag läser med stort intresse dina inlägg i denna Facebookgrupp. Det du tar upp i detta inlägg är synnerligen relevant.

Att arbeta med modeller är en nödvändighet för att försöka få grepp om en komplex verklighet. Men alla modeller är baserade på antaganden. Utan att kritiskt granska dessa antaganden blir vi offer för modeller som framstår som sanningar och som inte kan ifrågasättas.

Eftersom även S är fångade i samma relativt okritiska modelltänkande är det viktigt att lyfta denna fråga. Du avslutar ditt inlägg på följande sätt:

”Det är oerhörda summor som skulle ha kunnat gå till att anställa lärare och undersköterskor, eller till att investera i infrastruktur och satsa på forskning. Sådana satsningar skulle ge fler jobb än dessa massiva skattesänkningar gör. Kanske inte enligt Borgs modeller. Men i verkligheten, och det är trots allt verkligheten som spelar roll.”

För en grupp som som heter Socialdemokratiska visioner är det viktigt att koppla visionerna till dagens verklighet. Annars svävar visionerna fritt och får ingen praktisk betydelse för den verklighet vi möter till vardags.

Med en sådan inställning gör man sig själv helt irrelevant. Att koppla teorier och modeller med den verklighet som människor möter har historiskt varit den framgångsväg som den reformistiska arbetarrörelsen använt sig av.

Det finns all anledning att fortsätta denna framgångsväg.

Jag hoppas att du fortsätter skriva här.

December 12 at 5:07pm · Like

Lena Nockert Det är inte alls så enormt. Om jag kunnat förstå det relativt enkelt så bör det inte innebära någon större ansträngning för dig. Eftersom hela samhället är beroende av hur penningsystemet fungerar så bör det vara i ditt intresse att förstå det som bakgrund till de andra frågorna du diskuterar.

December 12 at 5:09pm · Edited · Like

Roger Dahl Att avkräva någon att skriva om ”penningsystemet” verkar ju inte vara en så bra strategi. Synd att du Tony Johansson lämnar denna grupp av den anledningen.

Dina inlägg finns ju på din blogg, så det går ju att nå dem ändå.

December 12 at 5:10pm · Like

Tony Johansson Som sagt: jag är inte skyldig dig eller någon annan några ursäkter gällande sånt som jag inte skriver om.

December 12 at 5:10pm · Unlike · 3

Roger Dahl Men att skriva om penningsystemet och inta en annan hållning än Lena och Staffan gör man inte ostraffat i denna grupp.

Då riskerar man bli beskylld för att använda härskartekniker, bedriva bankpropaganda och bli ombedd att dra åt helvete.

Så jag förstår allas tveksamhet att gå in i den diskussionen i denna grupp.

December 12 at 5:16pm · Edited · Like

Lena Nockert Ingen har ”straffat” dig Roger. Däremot har vi inte samma åsikt som du. Kanske du ser det som att du straffas?

December 12 at 5:18pm · Like

Roger Dahl Även om man har olika utgångspunkter och kommer till olika slutsatser behöver man ju inte behandla någon på detta viset:

”Då riskerar man bli beskylld för att använda härskartekniker, bedriva bankpropaganda och bli ombedd att dra åt helvete.”

Jag har samtalat och diskuterat med massor av människor under årens lopp. Aldrig någonsin har jag blivit behandlad på det viset.

Det är ju extra olyckligt att du agerar på detta sätt eftersom det är du som skapat denna grupp och borde visa lite självsanering istället för att sanera andras inlägg och kommentarer.

December 12 at 5:24pm · Edited · Like

Roger Dahl Dessutom har du inte vett om att be om ursäkt när du så flagrant överskrider gränsen för god samtalsetik.

December 12 at 5:28pm · Like

Lena Nockert Johan visade på vilka formuleringar som han uppfattade som härskartekniker. Det var ingen tom beskyllning. Vi hade oändliga diskussioner som jag gång på gång försökte avsluta med att vi hade olika uppfattningar och att vi borde acceptera det, men du vägrade att ge dig med mindre än att vi skulle byta åsikt till din. Så fungerar det inte när man diskuterar, ibland kan man enas – ibland inte. Det får man leva med.

December 12 at 5:31pm · Like

Roger Dahl Det du och några till vill göra är att skaffa dig en monopolställning på den ”sanna” uppfattningen om hur man ska se på ”penningsystemet”.

Jag har på en rad punkter påvisat en annan uppfattning i frågan. Men du och några till har en nära nog religiös inställning i denna fråga och då går det inte att föra ett sakligt resonemang.

Jag har bland annat konstaterat att det inte är rimligt att tror att det skulle gå att genomföra en förändring av skaparprocessen av pengar i Sverige eller något annat enskilt land, utan att det skulle få mycket negativa konsekvenser för landet i sin helhet.

Sverige är en mycket exportberoende nation. Om exportindustrins ägare som i stort är desamma som storbankernas ägare inte går med på förändringen blir det streck i debatten. Vad göra då?

Med bara baskunskaper i internationell ekonomi inses detta lätt. Vår globala ekonomi är idag så sammanflätat att det är mycket svårt att hitta lokala lösningar av den arten som en förändring av skaparprocessen av pengar skulle medföra.

December 12 at 5:47pm · Like

Lena Nockert Börja inte nu igen …

December 12 at 5:48pm · Like

Lena Nockert Ingen vill ta ifrån dig rätten till din uppfattning. Men vi som tycker på ett annat sätt har också rätt att ha vår uppfattning.

December 12 at 5:49pm · Like

Roger Dahl Men jag kräver inte att du ska inse detta.

Men hur får du det till att vara bankpropaganda?

December 12 at 5:50pm · Like

Roger Dahl Hur får du Staffan allt vad jag skriver som bankpropaganda?

Oavsett vad trådarna handlar om.

December 12 at 5:51pm · Like

Roger Dahl Ock varför ber du inte om ursäkt Lena för att du ber mig att dra åt helvete?

December 12 at 5:54pm · Like

Lena Nockert OK du slipper dra åt helvete.

December 12 at 5:54pm · Unlike · 1

Roger Dahl Tack Lena det värmer

December 12 at 5:56pm · Like

Roger Dahl Har fört ett långt samtal med Harald om samtalsetik. Då borde vi som vill något mer av S föregå med gott exempel hur vi behandlar människor.

December 12 at 5:57pm · Like

Roger Dahl Men förklara för mig vad som är bankpropaganda i det jag säger?

December 12 at 5:59pm · Like

Lena Nockert Nej det tänker jag inte förklara. Jag vägrar att diskutera banker och penningsystemet med dig. Vi har olika åsikter. Punkt.

December 12 at 6:33pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Roger, du har en förmåga att formulera dina egna spekulationer som absoluta sanningar, det kanske fungerar i vissa sammanhang där du som person har någon slags auktoritet men i detta fria forum så bryr vi oss inte om VEM som säger något och HUR det framförs utan just de sakliga argumenten…bortsett från när HUR:et används på ett sätt som kan rubriceras som klassisk härskarteknik (dvs där motdebattanten på något sätt ifrågasätts som person osv).

”Men du och några till har en nära nog religiös inställning i denna fråga och då går det inte att föra ett sakligt resonemang.” – är exempel på svartmålning av motdebattanten (precis som att kalla dig för bankkramare f.ö.)

”Jag har bland annat konstaterat att det inte är rimligt att tror att det skulle gå att genomföra en förändring av skaparprocessen av pengar i Sverige eller något annat enskilt land, utan att det skulle få mycket negativa konsekvenser för landet i sin helhet. ” – detta är rena personliga spekulationer och verkar ha lite empiriskt eller sakligt stöd. Huruvida det blir så beror nog på hur många som liksom du lobbar hårt för att reformen ska stoppas.

”Sverige är en mycket exportberoende nation. Om exportindustrins ägare som i stort är desamma som storbankernas ägare inte går med på förändringen blir det streck i debatten. Vad göra då?” – ointressant fråga innan det finns ett färdigt förslag och exportindustrin bjudits in till dialog. Innan dess mest spekulationer…

”Med bara baskunskaper i internationell ekonomi inses detta lätt. Vår globala ekonomi är idag så sammanflätat att det är mycket svårt att hitta lokala lösningar av den arten som en förändring av skaparprocessen av pengar skulle medföra.” – återigen, dåligt med stöd för denna uppfattning. Åtminstone så länge Svenska Kronor endast används i Sverige. En reform påverkar föga Sveriges betalningsförmedling med andra länder.

December 12 at 8:35pm · Edited · Like · 1

Roger Dahl Om du ska tala om empiri Johan då ligger ju bevisbördan hos dig Johan.

Då måste du kliva ner från ditt teoretiska ramverk och blicka ut i verkligheten. Det skulle vara en synnerligen nyttig resa för dig.

Om vi skulle tala om penningskaparprocessen utifrån ett empiriskt perspektiv då skulle den vid det här laget vara en ickefråga.

Var någonstans sedan 1930-talet – när frågan började diskuterades – hittar du länder som brutit sig ur penningskaparprocessen?

Vilka välgörande effekter har det fått?

December 13 at 10:44am · Edited · Like · 1

Johan Lindkvist Statligt penningskapande har väl aldrig varit lika legio som idag, QE i USA, UK och Japan. Vart pengarna sedan kanaliseras har givetvis betydelse för slutresultatet och besluten om vart vi kanaliserar kan vi återta demokratisk kontroll över.

December 13 at 3:57pm via mobile · Edited · Unlike · 3

Johan Lindkvist I USA räcker det att annullera Dodd-Frank så har de möjligheten till QEP (Quantative Easing for the Public). För Sveriges del gäller undantag i Lissabon-fördrag om jag inte misstar mig.

December 13 at 4:06pm via mobile · Edited · Like

Johan Lindkvist QE(P) tillsammans med införandet/höjandet av reservkrav löser jobbet för oss – det är inte mer komplicerat än så.

December 13 at 4:01pm via mobile · Like · 2

Staffan Dryselius Lissabon-bekymret bör om jag förstått saken rätt gå att komma förbi genom att använda en offentligägd bank.

Hur som helst handlar det om politisk vilja. Det går.

Nå. Som Johan skriver, är vägen för pengar in i ekonomin av intresse. Minst sagt. Det är ju helt avgörande! De flesta ekonomer har bekymmersrynkor för att de låga räntorna inte tycks göra att pengar som sätts till systemet letar sig fram till reella investeringar och till nya jobb. Samtidigt går snacket att man inte vågar röra stimulanserna för att man är rädd att störa ”återhämtningen”. Trots att de enda som verkligen gynnas är finansspekulanter. Jag tycker att de återhämtat sig fullt tillräckligt på samhällets bekostnad.

December 13 at 6:17pm via mobile · Like · 4

Roger Dahl Johan Lindkvist: ”Statligt penningskapande har väl aldrig varit lika legio som idag, QE i USA, UK och Japan. Vart pengarna sedan kanaliseras har givetvis betydelse för slutresultatet och besluten om vart vi kanaliserar kan vi återta demokratisk kontroll över.”

Det är ju skönt att du äntligen har kommit till den insikten. Det talade vi om för mer än ett år sedan. Då tog jag just upp dessa exempel. Det hjälper föga att staten tar över skaparprocessen. Det är vad staten sedan gör med denna som är det helt avgörande.

Skaparprocessen är ett samverkansprojekt mellan staten och bankerna och ser till att tillväxten hålls uppe. I ett kapitalistiskt samhälle så innebär det att de som har makten i samhället berikar sig på bekostnad av den övriga befolkningen.

Exempel är QE som just ser till att hålla börserna på gott humör.

Sådan är kapitalismen. Ska vi se empiriskt på möjligheterna att med röstsedeln rösta bort kapitalismen blir våra observationer inte så gynnsamma.

Var någon stans hittar du sådana goda karameller?

De som har försökt exempelvis i Chile under Salvador Allende fick snabbt komma till insikt var den egentliga makten ligger i en kapitalistisk värld.

Sådan ser den verklighet ut som vi måste förhålla oss till.

December 16 at 12:49pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Roger, du har då en märklig förmåga att tolka saker på ditt alldeles egna sätt för att lobba för bankernas oinskränkta makt att styra ekonomin för sina egna ägares fromma, och gång på gång sätta världsekonomin i brand…

December 16 at 12:48pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Exemplen var för att visa att statligt penningskapande inte är nåt konstigt. Med fullreservkrav blir effekterna långt mer gynnsamma för ekonomin i övrigt än vid QE – detta är argumentet varför fullreserv är vägen vi kommer att gå.

December 16 at 12:50pm via mobile · Like

Roger Dahl Du talar om empiriska studier i ditt tidigare inlägg. Empiri betyder att man gör observationer i verkligheten. Var någonstans har du sett att kapitalismen har gått att avsätta via röstsedeln eller genom massmobilisering?

Vad har resultatet av detta blivit i exempelvis Sovjet, Kina eller Chile?

När jag säger att skaparprocessen av pengar är till för att upprätthålla tillväxten och se till att att börserna hålls på gott humör, är detta inte något särskilt unikt påstående. Är det bankpropaganda?

Det historien har lärt oss är att det inte går att skapa någon socialism i ett land. Tråkigt nog. Det skulle vara enklare så.

Hur får du detta till att jag lobbar för banker. Vari ligger det sakliga i detta påstående Johan? Hur i hela världen kan du tolka in detta i mitt inlägg ovan?

Var har du dina empiriska exempel på att att det mot kapitalägarnas vilja går att genomföra reformer som är mot deras intressen?

December 16 at 1:05pm · Like

Roger Dahl Saltsjöbadsandan var ett vinna vinna projekt. Kapitalet fick arbetsro och slapp vilda strejker. Arbetarna fick bättre arbetsvillkor.

Det var kapitalet som sa upp dessa sociala kontrakt i hela västvärden inte arbetstagarrepresentanterna.

Det är den nordiska modellen som var så framgångsrik fram till 1970-talet, som S ledning nu försöker locka med kapitalet i båten igen.

Men denna klassamarbetspolitik vilar på kunskapen att det är kapitalet som ytterst bestämmer i ett kapitalistiskt land och i en kapitalistisk värld.

Det är inom dess ramar som S har möjlighet att bedriva politik. Om V skulle växa skulle de bli tvingande att acceptera detta ramverk också.

En penningreform som inte kapitalet accepterar blir därför en ickefråga.

Du och andra som driver denna kommer troligen att bli lika besvikna som den revolutionära vänstern blev på 1970-talet, när de började inse hur svårt det var att driva reformer som gick stick i stäv mot kapitalets intressen.

Denna besvikelse fick alla som trodde något annat bekräftat i och med att löntagarfonderna blev en så urvattnad kompromiss att den inte gjorde någon människa glad.

Hur får du detta till att jag lobbar för banker?

Vad skulle jag ha att vinna på det?

December 16 at 1:45pm · Edited · Like

Roger Dahl Det den revolutionära vänstern gjorde på 1970-talet var att de fullständigt missbedömde kraften hos sin motståndare. De trodde att det bara var att ha ett bra program och sedan gå ut och tala om för ”massorna” hur det låg till i samhället, så skulle den kapitalägande klassen störtas.

Även om vi inte ska ställa oss vid historiens slut så finns det väl idag inte mycket som pekar på att den kapitalägande klassens makt har minskat i samhället, eller hur?

Hur får du detta till att jag lobbar för banker?

Har du en annan uppfattning om hur det faktiskt förhåller sig i dagens sköna nya värld?

December 16 at 1:54pm · Edited · Like

Roger Dahl Vad är det som får dig att tro att möjligheterna att införa en penningreform i närtid skulle vara gynnsamma idag? Detta mot den kapitalägande klassens vilja.

Vad är det för empiriska studier du baserar din trosvissa sanning på?

December 16 at 2:01pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Synd att du inte kommit till insikt än och att du fortsätter vränga orden, slingra dig genom att ställa nya frågor som jag klart och tydligt besvarar varje gång. Vi hade tidigare en numrerad lista där du blev inmålad i ett hörn sedan var det tyst ett tag innan du startade med dina frågor igen. Nu har du tom påbörjat en historierevisionism som är riktigt osund. Första halvseklets framsteg för demokratin berodde givetvis på att arbetarrörelsen genom kunskap, organisation och engagemang tvingade till sig makt av inte bara kapitalister utan även de övriga besuttna – de var helt enkelt tvugna att släppa efter och hotet om en fullständig socialisering av hela samhället var ständigt närvarande, ty så stark var folkmakten under denna tid. Det var snarare pragmatiska socialister som insåg att för kontinuiteten är det smartare och effektivare att under en övergångstid föra en typ av blandekonomi. Nästa steg var löntagarfonderna..,jag tror du vet detta mkt väl.

December 16 at 2:00pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Empirin är tydlig med att staten är bättre på att styra ekonomin än bankerna – detta är inget nytt. Bubblor skapas av privata banker, inte av stater som investerar i att bygga upp samhället.

December 16 at 2:02pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist När tom Milton Friedman var för en penningreform så tror jag knappast att vi behöver vara rädda för kapitalet – om vi visar fördelarna i stället för att hårdnackat försvara nuvarande bankstyrda penningsystem så kommer det att vara så mycket enklare. 10-15% ökat BNP tror jag varken väljare eller kapital säger nej till. Dagens system är alltså väldigt dyrt och ineffektivt och ej heller långsiktigt hållbart – därav den sekulära stagnation som Summers och Krugman pratar om.

December 16 at 2:08pm via mobile · Like

Lena Nockert Statens makt över tillväxten är väldigt viktig idag när olja och en massa andra viktiga råvaror är på väg att ta slut. Då måste vi begränsa varuproduktion och lyxresande med flyg och istället investera i sådant som ger mänskliga värden.

Vi behöver investera i våra välfärdssystem, vår infrastruktur, energisparande i bostäderna, kultur m m. Sådant som kapitalismen inte kan utveckla på ett sätt som innebär livskvalité för människor.

December 16 at 2:19pm · Unlike · 2

Roger Dahl Istället för att svara på vad det är för bankpropaganda i det jag skriver så klistrar du nu på mig ett ytterligare epitet, Johan:

”Nu har du tom påbörjat en historierevisionism som är riktigt osund. ”

”Första halvseklets framsteg för demokratin berodde givetvis på att arbetarrörelsen genom kunskap, organisation och engagemang tvingade till sig makt av inte bara kapitalister utan även de övriga besuttna – de var helt enkelt tvugna att släppa efter och hotet om en fullständig socialisering av hela samhället var ständigt närvarande, ty så stark var folkmakten under denna tid. ”

Men sedan då Johan. Tappade arbetarrörelsen, sin förmåga till organisation och engagemang på 1970-talet. Eller kan det eventuellt finnas en annan förklaringsmodell till det som hände sedan.

Svaret är globaliseringen, Johan . I och med att företagen i allt högre grad blev globala tappade nationella politiker och fackliga organisationer sina tidigare maktpositioner och sina möjligheter att påverka kapitalet. De flyttade helt enkelt iväg om krav restes på dessa.

Det är därför som vi idag mer än någonsin behöver ha ett internationellt perspektiv för att återställa balansen mellan arbete och kapital.

I och med globaliseringen är det idag fullständigt omöjligt att driva en nationella agenda.

Om vi skulle driva genom en penningreform – mot kapitalets vilja- så kommer såväl det finansiella – som det reala kapitalet försvinna all världens väg. Sverige skulle bli ett Grekland. I bästa fall.

December 16 at 2:44pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Globalisering hade vi även tidigare Roger, så det räcker inte riktigt som förklaring. Bättre kan du! Vad mer hände på 70-80-tal som ledde till att Feldt och Åsbrink genomförde de mest långtgående nyliberala reformer som någon utan tvång tidigare genomfört?

December 16 at 2:46pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Roger det är väldigt vilken omsorg du har för finanskapitalets väl och ve. Tror du det var denna omsorg om indistrikapitalisterna som gjorde att arbetarna organiserade sig, blev skjutna och sedemera skapade det vi kallar för folkhemmet och välfärdssamhället?

December 16 at 2:50pm via mobile · Edited · Like · 1

Johan Lindkvist Roger, har du fått svar på de tidigare frågorna om om en penningreform?

1. Hur hantera de skenande skulderna?

2. Kommer penningmängden minska?

3. Hur ska bankerna nu få pengar att låna ut?

4. Hur ska bankerna klara höjd kapitaltäckning (reservkrav i detta fall)?

5. Kommer kapitalkostnaderna öka med en reform?

Är det fortfarande nåt som är oklart och som jag kan hjälpa att förtydliga?

Innan vi kan gå vidare ör det viktigt att vi är på det klara med svaren på ovan frågor. Har du funnit svaren än Roger?

December 16 at 2:54pm via mobile · Like

Roger Dahl Globaliseringen fanns redan Johan. Ja, men den satte rejält fart på 1970-talet för att lösa västvärldens kapitalistiska lönsamhetsproblem. Väst blev hårt konkurrensutsatta från inte minst Asien. Det var just det som Milton Friedman och Chicagoskolan skapade ett teoretiskt ramverk för. Men kravet kom från det västerländska kapitalet. M Friedman levererade bara det som efterfrågades.

Näringslivet i väst skulle få bättre möjligheter att go -global med hjälp av avregleringar. Dessutom skulle de få marknader genom privatiseringar av tidigare statliga monopol .

På detta sätt minskade de nationella facken och politikernas möjlighet att styra kapitalet. Därav den maktförskjutning som blev mellan arbete och kapital från 1970-talet och fram till våra dagar.

Det du och några till i denna grupp gör är att försöka låta bli att ta in globaliseringen i ekvationen.

Istället hittar du syndabockar hos diverse politiker som svikare.

Men det går väl inte att skylla nyliberaliseringen i hela västvärlden på Feldt och Åsbrink? Hur bra förklaringsmodell är det?

Att västvärldens kapitalism bröt samhällskontrakten med de nationalstater de verkade inom gällde för hela västvärden. Dessutom tog Kina under Deng starkt intryck av Milton Friedmans idéer.

Vi skiljer oss på några centala punkter du och jag Johan.

1.) Du förstår inte eller vill inte förstå vilka konsekvenser globaliseringen förde med sig på 1970-talet.

2.) Därför har du ett nationalistiskt perspektiv som inte är lösning på dagens utmaningar. Globala utmaningar måste lösas globalt.

2. Istället för att förstå de konsekvenser som förändringar i basen medförde på 1970-talet , så ser du hela problematiken i överbyggnaden, politiker och fackliga företrädare som svek sina ideal.

Förutom att detta är ett fullständigt omarxistiskt sätt att se på tillvaron, så ger det föga förståelse för vad som behöver åtgärdas idag. Till detta behövs en annan typ av analys än att det var några elaka representanter som svek.

Du har även en synnerligen idealistisk syn på politikens möjligheter inom ramen för det globala kapitalistiska samhällets ramverk.

Detta sammantaget leder dig tråkigt nog till ett synsätt på dagens verklighet som kännetecknade den revolutionära vänstern på 1970-talet som inte heller förstod sig på fienden utan underskattade den kapitalägande klassens makt.

December 16 at 3:17pm · Like

Roger Dahl När jag säger detta så klistrar du på mig det ena epitetet efter det andra. Jag bedriver bankpropaganda. Jag slingrar mig. Jag är historierevisionist. Jag bedriver härskarteknik.

Detta sätt att argumentera var dessvärre mycket vanligt hos den revolutionära vänstern på 1970-talet. Detta för att slippa diskutera sakfrågorna.

Istället för att vifta bort globaliseringen som förklaringsmodell tycker jag att du och några till här i gruppen ska ta sig en ordentlig funderare på vilka konsekvenser den medfört.

”Globalisering hade vi även tidigare Roger, så det räcker inte riktigt som förklaring. Bättre kan du!”

December 16 at 3:29pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Roger, i denna tråd är det endast du som säger att du ska avskaffa kapitalismen. Hur har ännu inte framgått.

Det är beklagligt att du som så många andra tidigare i historien klämt dig fast med näbbar och klor i det gamla paradigmet och inte ser din egen destruktiva roll i hindrandet av det pågående paradigmskiftet. Det är som du är helt blind för den förändring som håller på att ske. Tex, på en direkt fråga tror inte en majoritet i USA längre på att kapitalismen kommer skapa dem ett bättre framtida samhälle.

Tror f.ö. att jag mer än du levt och agerat i en global värld (eller åtminstone inte mindre). Bra att du också förstått att vi under några decennier levde under ett nyliberalt paradigm och där Feldt och Åsbrink bara var ett uttryck för detta.

Hursom, på vilket sätt leder en penningreform till kapitalismens avskaffande (som du i den meningen ser som ett problem)?

December 16 at 3:28pm via mobile · Like

Roger Dahl Men Johan om Kapitalet motsätter sig din penningreform. Måste du då inte avskaffa kapitalägarnas makt för att åstadkomma din reform? Var ligger min bankpropaganda i detta Johan?

December 16 at 3:36pm · Like

Johan Lindkvist Roger, ditt sätt att svärta ner den som kritiserar ditt förminskande språk påminner mycket om hur tom gamle Machiavelli lärde ut att ibland klä i sig offerrollen – fascisterna på 30-talet var duktiga på detta och tyvärr verkar vissa även i denna tråd använda sig av denna förmenta taktik – enda syftet är att avhumanisera och förminska ”motståndaren”. Själv har jag bildat mig en hel del inom just denna del av feminismen, dvs härskartekniker av Berit Ås. Att känna till dessa och att reagera på när de sker är oerhört viktiga för en demokratisk diskussion. Jag har vid ett flertal tillfällen påvisat när du använt dessa – de har varit tydliga, riktade om än subtilt mit person och inte främjande för diskussionen. Misslyckas själv ibland också, skall erkännas – men påtala då detta! Och inte att det är fel att upplysa om när härskartikniker används.

December 16 at 3:41pm via mobile · Like

Roger Dahl Om det reala kapitalet var med på reformen och du skulle få med dig Bill Gates, Warren Buffett ägare av Apple, SKF, Atlas Copco, E-lux, Ericsson mfl företag på tåget då skulle ju oddsen öka högst väsentligt för att kunna genomföra en penningreform.

Annars lär det bli lite motigt att få genom en reform inom ramen för kapitalismen.

December 16 at 3:42pm · Like

Johan Lindkvist Jag undrar ju lite varför du drar upp den revolutionära vänstern hela tiden och dessutom i väldigt svarta ordalag…

December 16 at 3:42pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Roger, jag är helt övertygad om att det reala kapitalet kommer vara med på banan, bara vi fortsätter med kunskapsspridningen!

December 16 at 3:44pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Förresten, ser du mina medvetna exempel på härskarteknik ovan (nr 3 och 4 baklänges räknat, av mina inlägg högre upp)? Och hur känner du när du läser det?

December 16 at 3:49pm via mobile · Edited · Like

Roger Dahl Johan du skriver: ” Roger, ditt sätt att svärta ner den som kritiserar ditt förminskande språk påminner mycket om hur tom gamle Machiavelli lärde ut att ibland klä i sig offerrollen – fascisterna på 30-talet var duktiga på detta och tyvärr verkar vissa även i denna tråd använda sig av denna förmenta taktik – enda syftet är att avhumanisera och förminska ”motståndaren”.

Du ger mig epiten: Jag bedriver bankpropaganda. Jag slingrar mig. Jag är historierevisionist. Jag bedriver härskarteknik.

Nu fortsätter du att ytterligare ge mig epitetet ovan men anstrykning mot fascisterna på 30-talet:

Och du tycker att jag svärtar ner dig. Hur menar du?

Den som borde moderera den här typen av argumentation, skaparen av denna grupp, ser uppenbarligen inga problem med att du klistrar på mig dessa epitet. Jag har ju fel åsikt i frågan om penningsystemet. Då får ändamålet helga medlen.

Det som skiljer oss Johan i sak är att du inte har förståelse för att vi lever i en global värld och att nationella politiker och nationella fackföreningar har en mycket begränsad makt idag i förhållande till det internationella kapitalet.

För att göra något åt detta behövs internationella institutioner som har kraft och styrka att motverka det internationella kapitalet.

Det finns inom ramen för det kapitalistiska samhället en hel del reformer som går att genomföra på nationell nivå.

Men att genomföra reformer som inte kapitalet går med på låter sig inte göras inom ramen för ett kapitalistiskt samhälle.

December 16 at 4:06pm · Edited · Like

Lena Nockert Roger Dahl skriver ”Den som borde moderera den här typen av argumentation, skaparen av denna grupp, ser uppenbarligen inga problem med att du klistrar på mig dessa epitet. Jag har ju fel åsikt i frågan om penningsystemet. Då får ändamålet helga medlen.”

Du Roger går hela tiden till personangrepp och undviker att besvara frågor i sak. Istället upprepar du hela tiden frågor du redan har fått besvarade flera gånger. Jag har många gånger funderat på att avstänga dig från gruppen, men avstått just därför att vi har olika åsikter och det skulle kunna uppfattas som åsiktscensur. Men idag har du gått över alla gränser. Jag ger dig nu en varning. Om du inte ser till att skärpa dig kommer jag att avstänga dig från gruppen under en vecka.

December 16 at 4:13pm · Like · 1

Roger Dahl Johan du skriver: ” Roger, jag är helt övertygad om att det reala kapitalet kommer vara med på banan, bara vi fortsätter med kunskapsspridningen!”

De stora aktörerna inom den reala ekonomin har idag omvärldsbevakning och är mycket kunniga i vad som händer in världen runt omkring.

Om penningreformen skulle gynna dessa aktörer hade vi nog inte behövt invänta ditt, Staffan och Lenas dokument om detta.

Då hade det redan varit förstasidesrubriker. En ny penningreform som gynnar den reala ekonomin. Den köper vi rakt av.

Du liksom den revolutionära vänstern på 1970-talet underskattar kapitalägarna helt orimligt.

Dina slutsatser bli dessvärre därefter.

December 16 at 4:20pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Bra Roger, du fann mina exempel.

Jag kan fortfarande inte acceptera att man uttrycker som följer

”detta sätt var dessvärre vanligt hos den revolutionära vänstern på 1970-talet. Detta för att slippa diskutera sakfrågorna”.

”Det den revolutionära vänstern gjorde på 1970-talet var att den fullständigt missbedömde kraften hos sin motståndare. De trodde det bara var att ha ett bra program och sedan gå ut och tala om för massorna hur det låg till i samhället så skulle den kapitalägande klassen störtas”

Om du inte ser problemet i dessa formuleringar då har vi ett problem.

December 16 at 4:21pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Nu får du sluta Roger, du gör bort dig!

December 16 at 4:22pm via mobile · Like

Roger Dahl Men det är ju precis så du agerar, Johan Det du gör att att skjuta på budbäraren och sätta ett antal epitet på mig.

Du agerar dessvärre lika aningslöst som den revolutionära västern gjorde på 1970-talet.

Du har ingen koll på globaliseringens konsekvenser. Du kan inte förstå att nationella politiker och fackliga ledare har avsevärt mycket mindre att säga till om än tidigare.

För att motverka detta behövs internationella institutioner som har makt och befogenheter att agera motvikt mot det internationella kapitalet.

Du viftar bort globaliseringen med att vi hade den redan innan 1970-talet, utan att förstå vilken revolutionär kraft globaliseringen skapade åt kapitalet på 1970-talet och fram till idag.

Du tror att det går att använda gårdagens nationella verktygslåda på dagens och morgondagens utmaningar.

När jag påtalar det tycker du att jag gör bort mig och klistrar på ett antal epitet på mig. Se ovan.

December 16 at 4:32pm · Like

Johan Lindkvist Det är f.ö. tydligt att stora delar av kapitalet faktiskt glömt lärdomarna från 30-talet och kunnandet om penningsystemets inverkan på makroekonomin är helt klart bristande. Det är därför inget konstigt att penningreformfrågan ännu inte är förstasidestoff. Vi inom rörelsen ansåg att stora steg framåt togs under förra året efter flera års upplysningskampanj när både SVT, SR och dagstidningar tog upp den nya förståelsen av vårt monetära system. Sedan dess har alltfler artiklar publicerats, ekonomer svängt och journalister och politiker fått upp ögonen. Det är liksom ett tåg som inte går att stoppa nu, även om det är en bit kvar…

December 16 at 4:33pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Jag viftar endast bort globaliseringen för att den inget har med vårt nationella penningsystem att göra och du har fortfarande inte visat på vilket sätt en penningreform skulle påverka vår handel med varor, tjänster och kapital med omvärlden.

December 16 at 4:37pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Roger, vi har tidigare svarat på fråga 1-5 (mestadels finns svaren i Kumhofs rapport) utan att du motsagt, nu återstår 6.

1. Hur hantera de skenande skulderna?

2. Kommer penningmängden minska?

3. Hur ska bankerna nu få pengar att låna ut?

4. Hur ska bankerna klara höjd kapitaltäckning (reservkrav i detta fall)?

5. Kommer kapitalkostnaderna öka med en reform?

6. Kommer vår handel med omvärlden påverkas negativt av att Sverige nationellt inför fullreservkrav?

December 16 at 4:44pm via mobile · Edited · Like

Roger Dahl Du skriverJohan: ”Jag viftar endast bort globaliseringen för att den inget har med vårt nationella penningsystem att göra och du har fortfarande inte visat på vilket sätt en penningreform skulle påverka vår handel med varor, tjänster och kapital med omvärlden.”

Det är ju här ditt feltänk ligger. Om vi skulle genomföra en penningreform på nationell basis mot kapitalets vilja, skulle såväl det finansiella som det reala kapitalet försvinna till mer lukrativa platser på jorden.

Det är så globaliseringen fungerar. Det är detta faktum som våra politiska och fackliga ledare måste förhålla sig till.

Det var därför som såväl politiker och fackliga ledare till slut kom fram till det urvattnade löntagarfondsbeslutet.

Om Meidners ursprungliga förslag gått genom hade vi med alla säkerhet inte haft någon exportindustri kvar i Sverige.

Sverige skulle på nolltid bli ett nytt Grekland. I bästa fall.

Kapitalet såväl det finansiella som det reala söker sig till de platser på jorden den den bästa riskjusterade avkastningen erhålles.

Om du vill ha empiriska belägg för det jag säger är det bara att titta på hur det idag ser ut i Grekland, Spanien, Italien och Portugal.

Du kan även titta på de asiatiska tigrarna på 1990- talet eller det som hände i Latinamerika dessförinnan.

Litteraturtips. Stefan de Vylder. Världens springnota. Där behandlar han allt detta.

När kapitalet bestämmer sig för att det finns bättre jaktmarker då bär det utför för nationalstaterna som drabbas.

Idag är det finansiella och reala kapitalet så integrerat med varandra och dessutom med nationalstaterna att det inte går att skapa någon kil mellan dem – det finansiella och det reala – som du tror. De finns båda med på de finansiella marknaderna.

Var hittar du empiriskt belägg för att det skulle gå att göra så?

Var någonstans på jorden ligger det finansiella kapitalet i fejd med det reala kapitalet?

Hur kan du få det jag säger till bankpropaganda?

December 16 at 5:10pm · Edited · Like

Roger Dahl Det behövs förvisso ett helikopterperspektiv för att förstå dagens globalt sammanlänkade värld. Men då kan vi inte utgå från ett nationellt perspektiv.

För att förstå globaliseringen måste vi ha ett internationellt perspektiv och därifrån ha ett helikopterperspektiv.

December 16 at 5:09pm · Like

Lena Nockert Sammanfattning: Roger Dahl anser att kapitalismen och globaliseringen utgör ett absolut hinder för en penningreform.

Johan Lindkvist anser att en nationell penningreform är möjlig även i en globaliserad värld och att ” det reala kapitalet kommer vara med på banan, bara vi fortsätter med kunskapsspridningen!”.

Det är uppenbart att debatten är helt låst och att vidare meningsutbyte inte leder någon vart. Jag sätter därför streck i debatten här. Ytterligare inlägg i tråden kommer att tas bort oavsett innehåll.

December 16 at 5:33pm · Edited · Like

Samtalsetik och hållbar utveckling – Episod 2.0: Bankpropaganda och min utgångspunkt

Efter att i Episod 1 fört ett resonemang med Harald Ullman om vikten av att behandla sina meningsmotståndare med respekt och inte etiketter människor med diverse attribut utan istället hålla ett sakligt tonläge och försöka förstå vad medmänniskan har att säga. Se vidare:

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/10/samtalsetik-och-hallbar-utveckling-episod-1-harald-ullman-och-samtalsetik/

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/10/etapp-2-harald-ullmans-och-mitt-replikskifte-i-sodersossarnas-facebookgrupp/

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/11/harald-ullmans-och-mitt-replikskifte-i-facebook/

 

 

Etapp 2 i min spaning i ämnet Samtalsetik och hållbar utveckling behandlar: Bankpropaganda och min utgångspunkt

 

Min tidigare yrkeslivserfarenhet inom bank och försäkring tycks bland några inom Facebookgruppen Socialdemokratiska visioner uppfattas som synnerligen belastande.

Min roll har varit att arbeta med verksamhetsutveckling, utredningar och IT på en högst beskedlig position och borde väl knappast behöva stå till svars för hur företagen, Folksam och Swedbank, i dess helhet bedrivit sin verksamhet. Det har jag inte haft någon möjlighet att påverka. Besluten fattas på en helt annan nivå en där jag har befunnit mig på. Men att överhuvudtaget ha arbetat på bank tycks vara en belastning. Här är en av kommentarerna från en deltagare i gruppen:

”Konsten att tänka fritt är nog förunnat dom som står utanför.
Att genomföra en penningreform är alla andra reformers moder. Utan den reformen så kan vi försöka reglera/kontrollera/kvalitetssäkra bäst vi vill. Det löser ändå inget. ”

Det vi talar om här framstår klart av Andreas Cervenkas blogginägg: http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

” Vad sägs om att trolla bort både statsskulder och privata skuldberg, öka tillväxten, avskaffa inflationen, eliminera risken för framtida bankkriser och miminera finansbranschens makt över samhället? Allt på en gång?

Dessa minst sagt sensationella löften kommer från två forskare, Jaromir Benes och Michael Kumhof, som lagt fram en ny radikal plan som långsiktigt sägs kunna lösa den skuldkris som nu tynger hela västvärlden.

Innan vi går vidare bör det nämnas att forskarna inte spånat fram detta i en skrubb på University of Middle of Nowhere. Duon arbetar på übermäktiga Internationella Valutafonden, IMF.

För det andra är planen långtifrån deras egen eller ens ny, den togs fram redan 1936 av två andra ekonomer, Henry Simons och Irving Fisher, i kölvattnet av 30-talskrisen.”

Det är dessa löften och mer därtill erbjuder Chicagoplanen. Dessutom kommer den även att ge en bättre kontroll över konjunkturcykler som inte är direkt förorsakade av den reala ekonomin. Dessutom eliminerar den risken för bankrusningar. Det innebär att om alltför många människor samtidigt skulle ta ut sina pengar från banken skulle pengarna inte räcka till, eftersom bankernas kapitaltäckningsgrad inte medger det. (Sidan 6 i rapporten.) Med full kapitaltäckning finns inte den risken.

Vilken människa med förståndet i behåll säga nej till detta. Vem säger nej till guld och gröna skogar. Hur dum får man vara? För att genomföra den måste vi gå ut och informera människor som ännu inte vet om den. Andreas Cervenka gör mänskligheten en jättetjänst. Hans informationskampanj har blivit mycket uppskattad. Ja så till den milda grad att han blivit SvD:s affischnamn nummer 1 och var en reklampelare i Stockholms tunnelbana våren 2013. Har SvD blivit en systemkritisk tidning?

Fredagen den 16:e november 2013, fick jag ett privat kort på posten med hälsningar från Andreas Cervenka. Han berättar att han utanför Riksbankens fästning mitt i Stockholm. Han anslutar kortet med: ”Följ mina krönikor och min blogg i SvD så lovar jag hålla dig uppdaterad. Hälsningar Andreas Cervenka, näringslivsreporter, SvD.” Som avslutning var han vänlig nog att tala om följande: ” Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs nyheter och analyser från SvD i mobilen, datorn och tidningen för endast 205 kr i månaden. ”

Men hans artikel om penningsystemet börjar i dur slutar lite mer mollstämd.

”Är det genomförbart? Det är en helt annan fråga.

Sannolikheten för att detta system införs i närtid är ungefär i klass med oddsen för att Färöarna lekar hem nästa VM i fotboll. ”

Vem vill engagera sig i ett sådant projekt? Är Andreas Cervenkas mollpåstående bankpropaganda?

Här är en av kommentarerna från samme person som ovan i Facebookgruppen:

”Jag brukar lite skämtsamt uttrycka det i stil med:
Kort är längden på den fria tanken,
i synnerhet när man är upplärd av banken. ”

Förutom min tidigare – i denna grupp – belastande yrkesroll, har jag dristat mig till att framföra alternativa åsikter när det gäller penningprocessen. Varför bara titta på skaparprocessen av pengar? Varför inte tala om hela penningprocessens från skapelse och framåt i händelsekedjan. Då får vi en mer fullständigt bild av händelseförloppet i dagens komplexa ekonomiska värld.

Dagens penningskaparprocess innebär att bankerna, utan att ha full kapitaltäckning, lånar ut pengar som de sedan tar ut ränta på. De skulder som skapas leder in sin tur till en ständig global tillväxt, som inte på något sätt är hållbar på ett klot med ändliga resurser. Här uppstår en knivig målkonflikt.  Detta är ett känt och dystert faktum. För att upprätthålla vår tillväxt så behövs ett ständigt inflöde av pengar i de globala systemen. Men hur hållbar är en ständig tillväxt när vi börjar nå peak everything?

Men orsaken till detta är inte penningskapandet utan det kapitalistiska samhället i sin helhet. Det är inte penningsystemet som behöver ständig tillväxt. Penningsystemet anpassar sig till de ekonomiska förhållanden som råder i världen. Det är det globalt kapitalistiska systemet i sin helhet som kräver ständig tillväxt. Penningskapandet levererar enbart det som efterfrågas.  Leveransen sker i samverkan mellan staten och bankerna, staten och kapitalet sitter i samma båt.

Att förstatliga penningskapandet skulle inte i sig själv lösa problemet med ständig tillväxt på en planet med ändliga resurser.  Staten skulle behöva agera på samma sätt som bankerna och se till att det blir ett ständigt tillflöde av kapital på de finansiella marknaderna. För att lösa målkonflikten behövs en helt ny typ av stat och en helt ny typ av ekonomi som inte är beroende av tillväxt.  Vi behöver tänka oss bortom dagens ekonomiska spelplan.

Orsaken är det avkastningskrav som ägarna av företag ställer. Utan avkastning så finns det inget incitament att placera pengar i företag.  Detta gäller för stora liksom för små företag. För en del mindre företag anser ägarna att det räcker med att verksamheten ska gå runt. Men även då krävs avkastning för att ha råd att göra nödvändiga investeringar inför framtiden.

Dessutom finns tillväxtkravet inbyggt i avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och fack. Utan tillväxt finns det ingenting att fördela i förhandlingen.  Så fackföreningarna kommer väl bli sådär entusiastiska inför nedväxt eller 0-tillväxt.  Vad ska vi då ha fackföreningar till?

Penningskaparprocessen bidrar till att skapa tillväxt i samhällen, företag, hushåll och på de finansiella marknaderna. Ju större utbud av pengar desto mer pumpas världens aktiebörser upp.  Men – för att använda Andreas Cervenka ovan – vad är då oddsen att ändra på detta faktum i närtid?

Det som jag fått ytterligare insikt om att efter att ha arbetat på bank och försäkring i 25 år, är hur sammansvetsad maktapparaten i samhället är idag. Bankernas ägare, de finansiella marknaderna, statsapparaten, den reala ekonomins ägare, folkrörelseföretag och fackföreningens ledning alla deltar i en finmaskig väv för att hålla apparaten Sverige vid god vigör utifrån kapitalismen tillväxtkrav. Att ändra på penningskaparprocessen mot denna maktapparats vilja blir nog, milt sagt, lite motigt. Att utmana denna maktapparat är att utmana hela det kapitalistiska samhällets makteliter i dess helhet i Sverige. Det är ju samma motkrafter det handlar om. Men det går alltid att lobba för en penningreform hos Tomas Östros.

Storbankernas ägare i SEB, SHB, Nordea, Ikanobanken, Swedbank som har Folksam som huvudägare, som i sin tur har LO som huvudaktör i styrelsen, påvisar just det jag skriver ovan. Lägg sedan till HSB-banken, Avanza Bank och Nordnet så får vi med några mindre aktörer också.

Om S skulle driva denna fråga så skulle S komma på kollisionskurs med LO och folkrörelseföretagen. Ett nytt Rosornas krig skulle uppstå. Alla fond – och pensionssparares skulle även drabbas dramatiskt av S nya inriktning, om penningskaparprocessen skulle användas för att dämpa penningflödet i ekonomin förstås. Det är ju det som behövs för att minska tillväxten i samhället och i företagsvärlden. Men Chicagoplanen talar om bättre tillväxt inom den reala ekonomin, ingen nedväxt.

En nedväxt skulle inte vara bra för finansmarknaderna. Fackföreningarnas strejkkassor skulle även vara i farosonen. Allihop är beroende av de finansiella marknaderna. Så sammanflätad är vår ekonomi.

Insikt om att det finns en hel del problem även med den reala ekonomin finns hos de som livligast driver frågan om att det just är penningskapandet som är roten till det onda. Men nu är det bankerna vi talar om säger någon av dessa. Det som är bra för bankerna är inte bra för den reala ekonomin, finns även med i deras tankemodell. Genom en reform av skaparprocessen skulle vi kunna stärka den reala produktiva ekonomin på bekostnad av den alltmer svällande finansiella sektorn.

Här skulle det kanske finnas en öppning. Att mobilisera det reala kapitalet mot det finansiella kapitalet.
Om ägarna av Ikea, H&M, Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, Electrolux, SKF, Boliden, Astra Zeneka, SCA mfl, och några internationella bjässar som Microsoft, Huawei, China Petroleum, Apple och Google unisont skulle resa krav om en penningreform för att förbättra deras affärsmöjligheter, skulle oddsen öka markant för att en penningreform skulle gå att genomföra i närtid.

Den trista sanningen är att storbankernas ägare dessutom har ett avgörande inflytande över de stora transnationella företagen och i samspel med statsmakterna.  Det har de tillsammans med de institutionella ägarna som förvaltar världens pensions – och fondssparares pengar ett avgörande inflytande över de stora företagen.  Ett storföretag är dessutom i behov av att få lån av bankerna. Det skulle inte vara bra för affären att medverka till en penningreform om inte bankernas ägare är med på noterna. Härigenom lever det finansiella kapitalet och den reala ekonomin i ett symbiotiskt förhållande till varandra.  Då är det inte så konstigt att Andreas Cervenka bedömer genomförandet så osannolikt. Åtminstone i närtid och det ända vi med säkerhet kan säga om framtiden är att vi INTE vet vad den har i sitt sköte.

Vi behöver göra dramatiska förändringar av dagens globala ekonomiska system. Det är en växande skara människor medvetna om idag. Annars finns det en allvarlig risk att hela mänskligheten utrotas och att vi drar med oss ett antal andra arter ner i avgrunden. En exponentiell tillväxt på en ändlig planet är bara inte möjlig. Det är åtminstone så läget ser ut idag, men ingen kan veta vad framtiden har att erbjuda oss. Det enda vi kan göra är att följa historiska trender och försöka extrapolera fram en tänkt framtid. Men historien är fylld av profetior som inte har slagit in.

På 1970-talet talades det om att vi inte skulle behöva arbeta så många timmar i framtiden.  Den tekniska utvecklingen skulle innebära att produktiviteten ökade så mycket och att vi ALLA skulle kunna få mer tid att göra vad vi hade lust med. Vi skulle ha möjlighet att självförverkliga oss.

Idag talar politiker istället unisont om att vi istället måste arbeta så många timmar som möjligt för att ha råd med välfärden. Så gick det med den profetian.

En annan profetia från 1970-talet var att det inte skulle behöva bli någon resursbrist i framtiden. Jordens begränsade resursförråd skulle inte bli ett problem eftersom människan skulle go universal och upptäcka rymden. Nu år 2013 ser vi att det inte var så lätt att komma ut i rymden som vi trodde.

Snillen som spekulerar är alltid kul att lyssna till. Några av dem är nobelpristagare och chefsekonomer på våra storbanker. När det gäller nobelpristagare påverkar deras specialistkunskaper deras förutsägelser om framtiden.

När den ekonomiska klubben möts för att tala om framtiden visar det sig att de ofta har lite olika bild av framtiden, konstigt vore det annars, men när det gäller att förutsäga en finanskris som den år 2008 så fanns det inga röster bland den konventionella visdomen som höjde något varningens finger.

De som, mot en i stort sett enig ekonomkår, visade en avvikande ståndpunkt och såg en hotbild blev marginaliserade.  Smeknamnet DR Doom säger väl en hel del om hur de betraktades.  ‘Dr. Doom’ Roubini: When to Expect the Next Big Market Crash. http://www.youtube.com/watch?v=hSQ6jfFFV5k.  När sedan finsansbubblan, brast 2008, blev han i det närmaste ikonstämplad: http://www.roubiniblog.com/

När sedan finanskrisen väl inträffade år 2008., då talar alla lärda ekonomer om vilka mekanismer som så tydligt kunde synar redan innan krisen. Men det tycks vara som filosofen Hegel menar. Det är först i efterhand vi kan förstå de historiska händelserna:

I förordet till Hegels stora verk om stats- och rättsfilosofi finner vi hans berömda ord: ”Minervas uggla börjar flyga först när skymningen faller.” Så poetiskt kunde Hegel uttrycka sig ibland, fast hans prosa hör till de mest svårlästa i filosofins historia. Minerva, romarnas motsvarighet till grekernas Athena, var vetenskapens och konstens gudinna, och ugglan var ett av hennes heliga djur. I skymningen kommer ugglan fram: på samma sätt förstår vi historiens skeden först efteråt, inte medan de pågår, menar Hegel.

Vi vanliga människor kan inte ens påverka dem och obevekligen skrider världsanden med logisk, dialektisk nödvändighet fram genom seklerna, bara enstaka historiska hjältar har något inflytande och då bara som redskap för den kosmiska anden.[1]

Källa: 25 filosofer, Gunnar Fredriksson, Nordstedts, sid 123.

För Hegel skrider världsanden fram och vi människor fungerar snarast som statister i det kosmiska spelet. För oss sker det som sker i det närmaste som ödesbestämda naturlagar. Minerva flyger om natten, först i efterhand kan vi förstå vad som händer i vår omvärld.

Men är framtiden verkligen så förutbestämd så att människan inte kan påverka den? Om så är fallet är det bara att sprattla med i den kosmiska dansen. Men så vill vi väl inte se vår roll den stund vi befinner oss här på jorden.  Vi vill åtminstone tro att vi kan påverka våra livsbetingelser.

Det enda vi kan säga om framtiden är att om den vet vi inte. Vi kan med ett igår- idag – imorgon perspektiv peka i tangentens riktning. Vi kan simulera fram olika scenarier. Men av historien lär vi oss att framtiden blir sällan som vi tror att den blir. Något som framkommit av exemplen i texten ovan.

 

 

Del 2: En ny penningreform

 

När jag såg M Kumhof på Global Utmaning (inspelat program), blev jag mycket positivt inställd. Intressant att den tidigare så konservativa kraft som IMF har representerat numer ger utrymme för detta nytänkande.  En omsvängning som kan få mycket positiva effekter för mänskligheten.

Om det bara var att sätta upp saker på önskelistan så är jag positivt inställd till att förändra penningskaparprocessen och mycket mer därtill för att skapa en global ekologisk, social och ekologisk hållbar värld. Men det är under förutsättning att den verkligen håller måttet. Om den inte gör det är det ju inte så mycket att be för. En penningreform på pappret skapar inga positiva effekter i samhället och för oss som bor här. Det är ju först när den är genomförd som vi kan njuta dess frukter.

Frågan är bara hur detta ska ske? För att svara på det måste rimligtvis en konsekvensanalys göras. Hur ska vi åstadkomma detta? Vilka är motkrafterna? Hur ska dessa motkrafter kunna hanteras? Det diskuter jag i del 1.

Men om vi inte gör en rimlig konsekvensanalys kan vi – våra goda ambitioner till trots – är risken att vi fastnar i en reform som inte allt leder oss dit vi vill. Det blir en ren skrivbordsprodukt som hamnar på något USB-minne.

En annan fråga är: Är detta möjligt på nationell nivå att införa en ny penningreform? De som säger ja till detta, har inte tagit sig tid att reflektera över vilka konsekvenser det skulle få för nationalstaten i dess helhet.  Självklart skulle det gå om bankernas ägare går att övertala. Av del 1 framkommer att oddsen inte är så goda. Om bankernas ägare sätter sig på tvären som på 1930-talet när Chicagoplanen diskuterades. Vad händer då?  Då lär det inte bli någon plan eller penningskaparreform.

Vilka politiker skulle vilja ta på sig uppgiften att driva en penningreform, med så små utsikter att lyckas? Och: Hur ska de problem som uppkommer tacklas? Hur ska vi hantera facket, folkrörelseföretagen och bankernas ägare, som även har ett starkt ägarinflytande stora delar av de stora och medelstora företsagen inom svenskt näringsliv?

Om det mot alla odds skulle gå att genomföra en penningreform i national skala mot bankägarenas vilja, skulle det uppstå mycket stora spänninar i hela samhället, inte minst i Sverige, som tillsammans med Storbritannien och Schweiz har den tyngsta finansiella sektorn i Europa.

Spänningar och oro skyr de finansiella marknaderna som pesten och kapitalet kommer att försvinna all världens väg för att hitta en säkrare hamn.

De transnationella företagen kommer att göra detsamma. De söker hela tiden den plats på jorden som erbjuder det bästa förtagsklimatet.  Det är nog inte många av de transnationella företagen som i det läget skulle uppfatta Sveriges företagsklimat så angenämnt.  De stora företagen nyanställer idag mest nyckelpersoner, men är trots de mycket viktiga för sysselsättningen.  De sysselsätter kedjor av underleverantörer och dessutom är IT-branschen mycket beroende av de stora företagen.

Resultatet av reformen kommer att bli en galopperande arbetslöshet och nedväxt i samhället. Bra för ekologion men katastrofalt socialt för de som ska bo i Sverige. SD kommer med all säkerhet bli den stora politiska vinnaren. Märk Gyllene Gryning i Grekland.

En annan av deltagarna i gruppen kommenterar mina inlägg under tiden den 11-13 november 2013, på följande sätt.

”Jag har inte haft mycket tid till annat än jobb senaste tiden. Tänkte få en paus från ett frustrerande problem genom att läsa några inlägg här i gruppen. Inser mitt misstag, då näthinnorna plågsamt möts av en fullkomlig flodvåg av Roger Dahls bankpropaganda.”
Skaparen av gruppen Socialdemokratiska visioner gillar detta påstående.

Jag har samma inställning som Andreas Cervenka i artikeln ovan. Det skulle ju vara bra med en penningreform, men är det möjligt i närtid? Det är en helt annan sak.  Men om den inte är möjlig att genomföra den i närtid: Varför då hysa så stort hopp till den i närtid? Politik är att prioritera. Det gäller inte bara att vilja. Borde det inte finnas lite mer närliggande frågor att driva för att kunna se resultat av våra ansträngningar och därigenom flytta fram positionerna? Det skulle även ge självförtroende att ta tag i andra viktiga frågor för att rädda civilisationen.  Är verkligen Andreas Cervenka bankpropagandist för att han inser svårigheterna med att införa en penningreform?

Om vi binder upp oss hårt för just en lösning, exempelvis en penningreform, är risken är uppenbar att vi missar andra möjligheter som är lite mer närliggande för att gradvis förändra samhället. Det politiska arbetet kommer att skapa en apatisk känsla hos alla dess supporters, när det står klart vilken styrka penningreformens motkrafter har. Är det bankpropaganda att tala om detta? Är det inte istället oansvarigt att inte ta sig en ordentlig funderarare på vilka konsekvenser vårt förslag kan medföra?

Det är självklart mycket välkommet att en penningreform diskuteras på den ” übermäktiga Internationella Valutafonden, IMF”, för att använda Andreas Cervenka. Särskilt glädjande är det om vi betänker IMF:s tidigare positioner avseende ekonomiska och politiska ställningstaganden. Extra viktigt eftersom denna fråga måste lösas på det internationella planet. Då är det där frågan hör hemma. Men det är en liberal plan som förordar en fri och oreglerad marknadsekonomi inom den reala ekonomin. Det var därför Milton Friedman var en så varm anhängare till planen. Han var dock inte lika förtjust i det socialliberala inslaget att reglera det finansiella systemet som Chicagoplanen också går ut på.

Det jag gör är att plocka fram en traditionell socialdemokratisk idétradition och ställer den mot den liberala åskådningen. Det är det kapitalistiska samhället i sin helhet som skapar de problem vi idag ser. Penningskaparprocessens uppgift i det kapitalistiska samhället är att se till att det sker ett ständigt tillstott av kapital. Utan detta tillskott skulle det gå med kapitalismen som ett flygplan som stannar i luften. Det måste hela tiden framåt eller störta, för att ta ett exempel ur David Jonstads bok Kollaps sid 54. Sådan är kapitalismens logik. Privata banker och staten samverkar för att öka penningmängden i samhällen och i världen för att kapitalismen inte ska störta. Hur i hela världen kan någon få detta till bankpropaganda?

Ett annat sätt att uttrycka saken är:

”Så för att ekvationen ändlig planet, minskad arbetstid och välfärd att gå ihop så måste kapitalackumulationen hos de få i toppen få ett slut – dvs ekvationen går inte ihop inom ett kapitalistiskt system…eller har jag missat nåt?”

Nej du som skrivit detta har inte missat något. Det är just här skon klämmer. Avkastningskravet som i dag är inbyggda i de finansiella marknaderna kräver ständig tillväxt. Bankernas ägare är en delmängd av de finansiella marknaderna. Här befinner sig en växande grupp dollarmiljardärers pengar och här finns även all världens fond – och pensionssparare och fackföreningarnas strejkkassor. Det visar hur sammansatt och komplex vår värld är idag. Alla som deltar på dessa marknader vill ha så god riskjusterad avkastning som möjligt. Detta på en jord som har begränsade resurser. Häri ligger vår civilisations dilemma. I Sverige utgår arbetsmarknadernas parter även från ett tillväxtkrav, annars finns det inget att fördela i förhandlingen.  Att det ska finnas något att fördela – tillväxt – är just det som håller sociala konflikter på en lägre nivå. Tillväxten är en förutsättning för att hålla ihop våra samhällen med rådande kapitalistiska struktur.

Samma person som funderar på om han har missat något ovan, går däremot fullständigt vilse när han trosvisst förklarar följande:

”Det finns inget nyliberalt i chicagoplanen – se tidigare argumentation i frågan – lägg ner det bara! Möjligtvis kan de liberaler från början på 1900-talet som i sin liberalism ansåg att staten med tydliga regler och spelplan skulle skapa förutsättningar för schysst spel (dvs marknadsekonomi) – detta är själva motsatsen t nyliberalismen som inte vill ha regler och definitivt inte att staten äger spelplanen (det vill ju inte ens S…by the way).”

Upplysningsvids var det denna ”reglerade liberalism” från början av 1900-talet som gav upphov till den värsta ekonomiska kris västvärlden upplevt, 1930-talskrisen. Just på grund av att liberalismen var så oreglerad!  Detta är uppenbarligen en blind fläck hos skribenten. Sedan kom liberalen John Maidnar Keynes era och med den en mer reglerad form av liberalism – det vi idag kallar socialliberalismen.

Nyliberalismen från 1970-talet var en tillbakagång till den oreglerade liberalism som gav upphov till 1930-talskrisen. När finanskrisen kom 2008 började även etablissemanget i världen inse att något borde göras för att staga upp kapitalismen/liberalismen.  Därför förs idag diskussioner såväl inom Världsbanken, IMF och när eliterna träffas på World Economic Forum i Davos.

Det kapitalistiska system vi har idag måste radikalt förändas, annars finns en mycket stor risk att hela mänskligheten kommer att väsentligt decimeras och i värsta fall utplånas på jorden. Det är därför jag åter började engagera mig i politik. Jag vill vara med och dra mitt strå till stacken för att hitta lösningar, inte för att bedriva bankpropaganda.

Vad skulle jag ha att vinna på det? Att engagera sig i detta är ingen lukrativ affär, medför bara kostnader. Varför skulle jag välja en Facebookgrupp med några få personer som vill se ett mer idébunden Socialdemokrati som en bra plats att bedriva bankpropaganda?  Om jag verkligen skulle vilja gå in och lobba för bankvärldens värderingar skulle jag istället söka upp Tomas Östros och få lite klirr i kassan som tack.

Men jag kunde aldrig i min vildaste fantasi drömma om att drabbas av påhopp från likasinnade av det slaget, att bli beskylld för att bedriva bankpropaganda. Det är en bra bit under lågvattenmärket. Men jag hoppas att det är ett rent missförstånd. I så fall kan vi reda ut detta här.

I ett läge där vi börjar nå peak everything och inte längre kan räkna med ständig tillväxt krävs en helt nytt sorts tänkande och en ny typ av stat, en stat som omfördelar mellan de som har i överflöd till de som lever under knappa förhållanden utan att kräva tillväxt för att åstadkomma detta.

Då hjälper oss inte den liberala staten, då hjälper oss inte en statskapitalistisk stat där nya eliter övertar de äldre makthavande eliternas roll, då hjälper oss inte en liberal stat enligt Kenyanskt snitt – en socialliberal modell. De syftar alla till ökad tillväxt, en ekvation som är mycket svår att få att gå ihop med peak everything.

För att lösa mänsklighetens nuvarande prekära situation krävs ett istället ett nytänkande. Att utgå från att vi själva sitter inne med patentlösningar utan vilja att se till vilka konsekvenser våra lösningsförslag innebär skapar bara låsningar.  De som tror sig sitta inne med patentlösningar har en tendens att överförenkla frågeställningarna så att världen ska passa in i deras modell. Men det är att göra människan en otjänst. Dessutom tycks överförenklingen vara baserad på ett bristande intresse för att försöka förstå hur dagens globala värld ser ut.

Det behövs ett internationellt perspektiv.  Enskilda nationalstater kan inte lösa globala utmaningar. Då kan det vara en god idé att fundera på vad som menas med att ”internationalen åt alla lycka bär”.


[1] 25 filosofer, Gunnar Fredriksson, sid 121

Episod 2.1 Om härskarteknik och bankpropaganda

Om härskar teknik och bankpropaganda

Johan Lindkvist. Du skriver:

”Roger, du har en förmåga att formtulera dina egna spekulationer som absoluta sanningar, det kanske fungerar i vissa sammanhang där du som person har någon slags auktoritet men i detta fria forum så bryr vi oss inte om VEM som säger något och HUR det framförs utan just de sakliga argumenten…bortsett från när HUR:et används på ett sätt som kan rubriceras som klassisk härskarteknik (dvs där motdebattanten på något sätt ifrågasätts som person osv).”

Johan Lindkvist. Du anklagar mig gång på gång på gång för att bedriva härskarteknik. Genom att sätta den stämpeln på mig ”härskar teknik” bedriver ju du härskarteknik. Genom sig själv känner man andra, sa mormor. Eftersom jag av födsel och ohejdad vana har en positiv människosyn har jag i det längsta inte velat tro det om dig, eftersom du verkar vara en ärlig och välvilligt sinnad själ.

En förutsättning för att kunna bedriva någon härskarteknik är ju att man har något/någon att härska över. I denna grupp är det Lena Nockert som är skapare och administratör och har möjlighet att plocka bort inlägg och kommentarer. Hon har även hotat mig att ta bort sådana kommentarer av mig som hon uppfattar som härskarteknik just från min sida.

Du sätter stämpeln. Lena som har samma uppfattning som dig om ”penningsystemet” tolkar också in denna härskarteknik hos mig, när jag intar en annan position i frågan.

Jag har dessutom drabbats av den här typen av kritik från Staffan Dryselius:

”Jag har inte haft mycket tid till annat än jobb senaste tiden. Tänkte få en paus från ett frustrerande problem genom att läsa några inlägg här i gruppen. Inser mitt misstag, då näthinnorna plågsamt möts av en fullkomlig flodvåg av Roger Dahls bankpropaganda.”
Skaparen av gruppen Socialdemokratiska visioner gillar detta påstående.

Under den tiden hade vi bland annat diskuterat Katalys rapport, S-partiprogram och att några tyckte att V blir styvmoderligt behandlat av S. Att lyckas med att få in bankpropaganda i dessa trådar är inte lätt. Men det har uppenbarligen Staffan Dryselius lyckats med. Dessutom menar han att det är en fullständig flodvåg av bankpropaganda. Jag har gång på gång frågat vad vederbörande hittar någon bankpropaganda i det jag skriver. Jag får inget svar. Detta är härskarteknik.

Om moderatorn i denna grupp skulle vara lite mer opartisk borde vederbörande ställa samma fråga: Att kasta ur sig ett påstående utan att sedan på något sätt vilja förklara sig borde rendera en allvarlig tillsägelse från administratören. Men nu är det så att administratörer intar samma hållning när det gäller ”penningsystemet” som den som inte ville förklara sig. Då kan man komma med vilka omotiverade påståenden som helst utan att behöva förklara sig. Detta är härskarteknik.

Vari ligger min bankpropaganda? Jag ställer frågan till Lena Nockert och hon svarar på följande sätt:

  • Roger Dahl Men förklara för mig vad som är bankpropaganda i det jag säger?

8 hours ago · Like

Lena Nockert Nej det tänker jag inte förklara. Jag vägrar att diskutera banker och penningsystemet med dig. Vi har olika åsikter. Punkt.

Så även Lena anklagar mig för att bedriva bankpropaganda, men vill/kan sedan inte förklara sig. Istället måste jag sätta hoppet till dig Johan. På vilket sätt bedriver jag bankpropaganda?

Det är detta jag menar med en religiös hållning som väl även du Johan borde ha lite svårt att försvara. Man vill helt enkelt inte ifrågasätta sin egen ståndpunkt och sitt agerande. Rör inte min baby är en annan formulering jag tänker på i detta sammanhang.

Den religiösa hållningen förstärks av att Lena och Staffan mer eller mindre försökte tvinga Tony Johansson att ha en uppfattning om penningsystemet. När Tony inte sade sig ha tid att sätta sig in i frågan, hänvisade Lena till det hon och andra skrivit i denna Facebookgrupp. Men det är väl i högsta grad rimligt att vilja skaffa sig en egen uppfattning i frågan utan att bli hänvisad till vad vi skriver här i denna grupp innan man går ut och uttalar sig, eller hur?

Min uppfattning stärks ytterligare av att du och några till vill göra är att skaffa dig en monopolställning på den ”sanna” uppfattningen om hur man ska se på ”penningsystemet”.  Om man intar en annan position då kan bli anklagad för det mest skiftande saker, att bedriva härskarteknik, bankpropaganda och bli stämplad som

Roger Dahl Nej Lena. Jag tror inte att du intar någon nyliberal hållning. Men du och andra har blivit fullständigt vilseledda av vad Chicagoplanen och fokus på penningskapandet står för. Det är en liberal idé och sprungen ut ur det liberala tankegodset.

Här ser man just på vårt ekonomiska system från denna grunden. Reglera penningskapandet, men lämna den reala ekonomin till en låt gå modell. Den som fanns före Keynes. Det var därför Milton Friedman – nyliberalismens apostel nr 1 – var en så varm anhängare av Chicagoplanen.

Jag har ingenting emot att liberaler kommer med bra förslag som exempelvis Björklund i detta fall.

Men vår S vision får inte fastna i liberalt tankegods. Vi måste sikta mycket längre än så. 11 hours ago · Like

Roger Dahl Se vidare: https://rogerdahl.wordpress.com/2013/11/09/att-se-forbi-liberalismen-och-byte-av-penningsystem/

Lena Nockert Nu måste jag sluta läsa dig Roger, för jag blir rasande på dina vantolkningar.

Vilka är mina vantolkningar?  Det är en liberal plan helt igenom penningskapandet ska regeras, Keynes socialliberalism och den reala ekonomin oreglerad liberalism/nyliberalism.

Men detta faktum gjorde uppenbart Lena Nockert så rasande att hon skriver:
Lena Nockert Jag ger fan i Milton Friedman. Jag bildar mig en egen uppfattning.10 hours ago · Like

Lena Nockert Om du har beröringsskräck för Milton Friedman är det ditt problem. Men du är en av de mest tjurskalliga och stelbenta tänkare jag stött på. Vilket du döljer i oceaner av textmassor som säkert imponerar på somliga. Men inte på mig.

Ett synnerligen märkligt påstående om vi vill försöka släppa det liberala/nyliberala greppet om oss. Jag har inte beröringskräk för någon.

Roger Dahl Lika sunt kritisk som du är i många andra frågor Lena, lika okritisk är du i denna fråga. Att Milton Friedman är en varm anhängare av Chicagoplanen ser du uppenbarligen inte som något att bekymra sig över.

Det är din sanning som står bortom all möjlighet att ifrågasätta och ha en avvikande uppfattning om. När jag gör det kallar du mig:

”Men du är en av de mest tjurskalliga och stelbenta tänkare jag stött på. Vilket du döljer i oceaner av textmassor som säkert imponerar på somliga. Men inte på mig.”

Var ligger det öppet ifrågasättande sinnelaget hos dig i frågan om penninghanteringen Lena?

Jag har på en rad punkter påvisat en annan uppfattning i frågan.Här har jag sammanfattat dessa: https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/13/samtalsetik-och-hallbar-utveckling-episod-2-0-bankpropaganda-och-min-utgangspunkt-2/

Det känns som drömmen om det Nya Jerusalem – ett paradis på jorden. Om någon börjar ifrågasätta den drömmen då är man beredd att med diverse slag under bältet försöka få tyst på den som framför en avvikande ståndpunkt.

Jag har bland annat konstaterat att det inte är rimligt att tro att det skulle gå att genomföra en förändring av skaparprocessen av pengar i Sverige eller något annat enskilt land, utan att det skulle få mycket negativa konsekvenser för landet i sin helhet.

Sverige är en mycket exportberoende nation. Om exportindustrins ägare som i stort är desamma som storbankernas ägare inte går med på förändringen blir det streck i debatten. Vad göra då? För vidare läsning se länken ovan.

Med bara baskunskaper i internationell ekonomi inses detta lätt. Vår globala ekonomi är idag så sammanflätat att det är mycket svårt att hitta lokala lösningar av den arten som en förändring av skaparprocessen av pengar skulle medföra. Se samma länk.

Nedan följer kommenterar jag resten av det du säger

Du hävdar att allt det jag säger ovan är bevis på det du kallar en härskarteknik. Men en så vidlyftig definition av begreppet ”härskarteknik” går det att sätta den stämpeln på i stort sett allt som skrivs och sägs. Detta kan i sin tur leda till att Lena Nockert tar bort inläggen som hon hotar med. Vem är det då som bedriver härskarteknik?

Johan Lindkvist”Men du och några till har en nära nog religiös inställning i denna fråga och då går det inte att föra ett sakligt resonemang.” – är exempel på svartmålning av motdebattanten (precis som att kalla dig för bankkramare f.ö.)Mitt svar:

Om den religiösa inställning hänvisar jag till det jag skrivet ovan.  Jag menar att jag har väl underbyggda skäl till mitt påstående. Däremot den svartmålning av mig som bakpropagandist är ju fullständigt tagen ur luften. Men visa mig gärna efter att ha läst genom  denna referens, som är samma som ovan, var min bankpropaganda består av.
https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/13/samtalsetik-och-hallbar-utveckling-episod-2-0-bankpropaganda-och-min-utgangspunkt-2/

Johan Lindkvist

”Jag har bland annat konstaterat att det inte är rimligt att tro att det skulle gå att genomföra en förändring av skaparprocessen av pengar i Sverige eller något annat enskilt land, utan att det skulle få mycket negativa konsekvenser för landet i sin helhet. ” – detta är rena personliga spekulationer och verkar ha lite empiriskt eller sakligt stöd. Huruvida det blir så beror nog på hur många som liksom du lobbar hårt för att reformen ska stoppas.

Mitt svar: Var någonstans i mitt skrivande hittar du att jag skulle lobba för banker? Jag konstaterar att bankerna stoppade en penningreform på 1930-talet och att bankernas makt inte på något sätt minskat sedan dess. Är det rena personliga spekulationer? Är detta att lobba för bankerna? Det är ju bara att konstatera fakta. Det har väl i allra högsta grad såväl sakligt som empiriskt stöd. Var någonstans hittar du länder som brutit sig ur bankernas makt sedan 1930-talet?

Vilket välgörande resultat har det fått?

Du Johan hävdar att ”detta är rena personliga spekulationer och verkar ha lite empiriskt eller sakligt stöd. Huruvida det blir så beror nog på hur många som liksom du lobbar hårt för att reformen ska stoppas.”

Mitt svar:

I en globaliserad värld söker sig det  finansiella och reala kapitalet till de ställen på jorden som skapar den bästa riskjusterade avkastningen till ägarna. Om Sverige – mot ägarna vilja .- skulle bestämma sig för en penningreform, skulle det ju inte medverka till att skapa något företagsvänligt klimat, inte heller något inventeringsvänligt klimat.

Då skulle såväl det finansiella som reala kapitalet försvinna all världen väg.

Johan Lindkvist

”Sverige är en mycket exportberoende nation. Om exportindustrins ägare som i stort är desamma som storbankernas ägare inte går med på förändringen blir det streck i debatten. Vad göra då?” – ointressant fråga innan det finns ett färdigt förslag och exportindustrin bjudits in till dialog. Innan dess mest spekulationer…

Mitt svar
Är det en ointressant fråga att bankernas ägare också äger och har ett mycket stort inflytande över Sveriges exportindustri? Hur tänker dig ett sådant färdigt förslag ska se ut när du bjuder in exportindustrin som i så hög grad ägs och kontrolleras av bankerna? Utfallet av den dialogen tycks tämligen given.
Om Sverige  – mot bankernas vilja – skulle driva genom en penningreform.
Sverige skulle sannolikt bli ett nytt Grekland om såväl det finansiella som det reala kapitalet skulle försvinna från Sverige.

Johan Lindkvist

”Med bara baskunskaper i internationell ekonomi inses detta lätt. Vår globala ekonomi är idag så sammanflätat att det är mycket svårt att hitta lokala lösningar av den arten som en förändring av skaparprocessen av pengar skulle medföra.” – återigen, dåligt med stöd för denna uppfattning. Åtminstone så länge Svenska Kronor endast används i Sverige. En reform påverkar föga Sveriges betalningsförmedling med andra länder.
Mitt svar: Kommer inte betalningsförmågan att påverkas om såväl det finansiella som det reala kapitalet försvinner från Sverige. Mitt inte alltför djärva antagande är att såväl det finansiella som det reala kapitalet söker sig till de områden som ger bästa riskjusterade avkastningen. Den turbulens som skulle uppstå kommer att skapa kapitalflykt. Du kan se detta som spekulation. Men all historisk erfarenhet säger det.

Se Stefan de Vylders bok  Världens springnota.

 

Roger Dahl Om du ska tala om empiri Johan då ligger ju bevisbördan hos dig Johan.

Då måste du kliva ner från ditt teoretiska ramverk och blicka ut i verkligheten. Det skulle vara en synnerligen nyttig resa för dig.

Om vi skulle tala om penningskaparprocessen utifrån ett empiriskt perspektiv då skulle den vid det här laget vara en ickefråga.

Var någonstans sedan 1930-talet – när frågan diskuterades – hittar du länder som brutit sig ur penningskaparprocessen?

Vilka välgörande effekter har det fått?

Samtalsetik och hållbar utveckling – Episod 2.0: Bankpropaganda och min utgångspunkt

Efter att i Episod 1 fört ett resonemang med Harald Ullman om vikten av att behandla sina meningsmotståndare med respekt och inte etiketter människor med diverse attribut utan istället hålla ett sakligt tonläge och försöka förstå vad medmänniskan har att säga. Se vidare:

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/10/samtalsetik-och-hallbar-utveckling-episod-1-harald-ullman-och-samtalsetik/

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/10/etapp-2-harald-ullmans-och-mitt-replikskifte-i-sodersossarnas-facebookgrupp/

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/11/harald-ullmans-och-mitt-replikskifte-i-facebook/

Etapp 2 i min spaning i ämnet Samtalsetik och hållbar utveckling behandlar jag nu:

Bankpropaganda och min utgångspunkt

Min tidigare yrkeslivserfarenhet inom bank och försäkring tycks bland några inom Facebookgruppen Socialdemokratiska visioner uppfattas som synnerligen belastande.

Min roll har varit att arbeta med verksamhetsutveckling, utredningar och IT på en högst beskedlig position och borde väl knappast behöva stå till svars för hur företagen, Folksam och Swedbank, i dess helhet bedrivit sin verksamhet. Det har jag inte haft någon möjlighet att påverka. Besluten fattas på en helt annan nivå en där jag har befunnit mig på. Men att överhuvudtaget ha arbetat på bank tycks vara en belastning. Här är en av kommentarerna från en deltagare i gruppen:

En av deltagarna i gruppen kommenterar mina inlägg under tiden den 11-13 november 2013, på följande sätt.

”Jag har inte haft mycket tid till annat än jobb senaste tiden. Tänkte få en paus från ett frustrerande problem genom att läsa några inlägg här i gruppen. Inser mitt misstag, då näthinnorna plågsamt möts av en fullkomlig flodvåg av Roger Dahls bankpropaganda.”
Skaparen av gruppen Socialdemokratiska visioner gillar detta påstående.

Under den tiden hade vi bland annat diskuterat  Katalys rapport, S-partiprogram och att V blir så styvmoderligt behandlat av S. Att lyckas med att få in bankpropaganda i dessa trådar är inte lätt. Jag har gång på gång frågat vad vederbörande hittar någon bankpropaganda  i det jag skriver. Jag får inget svar.

En annan kommentar i ämnet:

”Konsten att tänka fritt är nog förunnat dom som står utanför.
Att genomföra en penningreform är alla andra reformers moder. Utan den reformen så kan vi försöka reglera/kontrollera/kvalitetssäkra bäst vi vill. Det löser ändå inget. ”

Det vi talar om här framstår klart av Andreas Cervenkas blogginägg: http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

” Vad sägs om att trolla bort både statsskulder och privata skuldberg, öka tillväxten, avskaffa inflationen, eliminera risken för framtida bankkriser och miminera finansbranschens makt över samhället? Allt på en gång?

Dessa minst sagt sensationella löften kommer från två forskare, Jaromir Benes och Michael Kumhof, som lagt fram en ny radikal plan som långsiktigt sägs kunna lösa den skuldkris som nu tynger hela västvärlden.

Innan vi går vidare bör det nämnas att forskarna inte spånat fram detta i en skrubb på University of Middle of Nowhere. Duon arbetar på übermäktiga Internationella Valutafonden, IMF.

För det andra är planen långtifrån deras egen eller ens ny, den togs fram redan 1936 av två andra ekonomer, Henry Simons och Irving Fisher, i kölvattnet av 30-talskrisen.”

Det är dessa löften och mer därtill erbjuder Chicagoplanen. Dessutom kommer den även att ge en bättre kontroll över konjunkturcykler som inte är direkt förorsakade av den reala ekonomin. Dessutom eliminerar den risken för bankrusningar. Det innebär att om alltför många människor samtidigt skulle ta ut sina pengar från banken skulle pengarna inte räcka till, eftersom bankernas kapitaltäckningsgrad inte medger det. (Sidan 6 i rapporten.) Med full kapitaltäckning finns inte den risken.

Vilken människa med förståndet i behåll säga nej till detta. Vem säger nej till guld och gröna skogar. Hur dum får man vara? För att genomföra den måste vi gå ut och informera människor som ännu inte vet om den. Andreas Cervenka gör mänskligheten en jättetjänst. Hans informationskampanj har blivit mycket uppskattad. Ja så till den milda grad att han blivit SvD:s affischnamn nummer 1 och var en reklampelare i Stockholms tunnelbana våren 2013. Har SvD blivit en systemkritisk tidning?

Fredagen den 16:e november 2013, fick jag ett privat kort på posten med hälsningar från Andreas Cervenka. Han berättar att han utanför Riksbankens fästning mitt i Stockholm. Han anslutar kortet med: ”Följ mina krönikor och min blogg i SvD så lovar jag hålla dig uppdaterad. Hälsningar Andreas Cervenka, näringslivsreporter, SvD.” Som avslutning var han vänlig nog att tala om följande: ” Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs nyheter och analyser från SvD i mobilen, datorn och tidningen för endast 205 kr i månaden. ”

Men hans artikel om penningsystemet börjar i dur slutar lite mer mollstämd.

”Är det genomförbart? Det är en helt annan fråga.

Sannolikheten för att detta system införs i närtid är ungefär i klass med oddsen för att Färöarna lekar hem nästa VM i fotboll. ”

Vem vill engagera sig i ett sådant projekt? Är Andreas Cervenkas mollpåstående bankpropaganda?

Här är en av kommentarerna från samme person som ovan i Facebookgruppen:

”Jag brukar lite skämtsamt uttrycka det i stil med:
Kort är längden på den fria tanken,
i synnerhet när man är upplärd av banken. ”

Förutom min tidigare – i denna grupp – belastande yrkesroll, har jag dristat mig till att framföra alternativa åsikter när det gäller skaparprocessen av pengar. Varför bara titta på skaparprocessen av pengar? Varför inte tala om hela penningprocessens från skapelse och framåt i händelsekedjan. Då får vi en mer fullständigt bild av händelseförloppet i dagens komplexa ekonomiska värld.

Penningskaparprocessen innebär att bankerna, utan att ha full kapitaltäckning, lånar ut pengar som de sedan tar ut ränta på. De skulder som skapas leder in sin tur till en ständig global tillväxt, som inte på något sätt är hållbar på ett klot med ändliga resurser. Här uppstår en knivig målkonflikt.  Detta är ett känt och dystert faktum. För att upprätthålla vår tillväxt så behövs ett ständigt inflöde av pengar i de globala systemen. Men hur hållbar är en ständig tillväxt när vi börjar nå peak everything?

Men orsaken till detta är inte penningskapandet utan det kapitalistiska samhället i sin helhet. Det är inte penningsystemet som behöver ständig tillväxt. Penningsystemet anpassar sig till de ekonomiska förhållanden som råder i världen. Det är det globalt kapitalistiska systemet i sin helhet som kräver ständig tillväxt. Penningskapandet levererar enbart det som efterfrågas.  Leveransen sker i samverkan mellan staten och bankerna, staten och kapitalet.

Att förstatliga penningskapandet skulle inte i sig själv lösa problemet med ständig tillväxt på en planet med ändliga resurser.  Staten skulle behöva agera på samma sätt som bankerna och se till att det blir ett ständigt tillflöde av kapital på de finansiella marknaderna. För att lösa målkonflikten behövs en helt ny typ av stat och en helt ny typ av ekonomi som inte är beroende av tillväxt.  Vi behöver tänka oss bortom dagens ekonomiska spelplan.

Orsaken är det avkastningskrav som ägarna av företag ställer. Utan avkastning så finns det inget incitament att placera pengar i företag.  Detta gäller för stora liksom för små företag. För en del mindre företag anser ägarna att det räcker med att verksamheten ska gå runt. Men även då krävs avkastning för att ha råd att göra nödvändiga investeringar inför framtiden.

Dessutom finns tillväxtkravet inbyggt i avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och fack. Utan tillväxt finns det ingenting att fördela i förhandlingen.  Så fackföreningarna kommer väl bli sådär entusiastiska inför nedväxt eller 0-tillväxt.  Vad ska vi då ha fackföreningar till?

Penningskaparprocessen bidrar till att skapa tillväxt i samhällen, företag, hushåll och på de finansiella marknaderna. Ju större utbud av pengar desto mer pumpas världens aktiebörser upp.  Men – för att använda Andreas Cervenka ovan – vad är då oddsen att ändra på detta faktum i närtid?

Det som jag fått ytterligare insikt om att efter att ha arbetat på bank och försäkring i 25 år, är hur sammansvetsad maktapparaten i samhället är idag. Bankernas ägare, de finansiella marknaderna, statsapparaten, den reala ekonomins ägare, folkrörelseföretag och fackföreningens ledning alla deltar i en finmaskig väv för att hålla apparaten Sverige vid god vigör utifrån kapitalismen tillväxtkrav.

Att ändra på penningskaparprocessen mot denna maktapparats vilja blir nog, milt sagt, lite motigt. Att utmana denna maktapparat är att utmana hela det kapitalistiska samhällets makteliter i dess helhet i Sverige. Det är ju samma motkrafter det handlar om. Men det går alltid att lobba för en penningreform hos Tomas Östros.

Storbankernas ägare i SEB, SHB, Nordea, Ikanobanken, Swedbank som har Folksam som huvudägare, som i sin tur har LO som huvudaktör i styrelsen, påvisar just det jag skriver ovan. Lägg sedan till HSB-banken, Avanza Bank och Nordnet så får vi med några mindre aktörer också.

Om S skulle driva denna fråga så skulle S komma på kollisionskurs med LO och folkrörelseföretagen. Ett nytt Rosornas krig skulle uppstå. Alla fond – och pensionssparares skulle även drabbas dramatiskt av S nya inriktning, om penningskaparprocessen skulle användas för att dämpa penningflödet i ekonomin förstås. Det är ju det som behövs för att minska tillväxten i samhället och i företagsvärlden. Men Chicagoplanen talar om bättre tillväxt inom den reala ekonomin, ingen nedväxt.

En nedväxt skulle inte vara bra för finansmarknaderna. Fackföreningarnas strejkkassor skulle även vara i farozonen. Allihop är beroende av de finansiella marknaderna. Så sammanflätad är vår ekonomi.

Insikt om att det finns en hel del problem även med den reala ekonomin finns hos de som livligast driver frågan om att det just är penningskapandet som är roten till det onda. Men nu är det bankerna vi talar om säger någon av dessa. Det som är bra för bankerna är inte bra för den reala ekonomin, finns även med i deras tankemodell. Genom en reform av skaparprocessen skulle vi kunna stärka den reala produktiva ekonomin på bekostnad av den alltmer svällande finansiella sektorn.

Här skulle det kanske finnas en öppning. Att mobilisera det reala kapitalet mot det finansiella kapitalet.
Om ägarna av Ikea, H&M, Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, Electrolux, SKF, Boliden, Astra Zeneka, SCA mfl, och några internationella bjässar som Microsoft, Huawei, China Petroleum, Apple och Google unisont skulle resa krav om en penningreform för att förbättra deras affärsmöjligheter, skulle oddsen öka markant för att en penningreform skulle gå att genomföra i närtid.

Men storbankernas ägare har dessutom ett avgörande inflytande över de stora transnationella företagen och i samspel med statsmakterna.  Det har de tillsammans med de institutionella ägarna som förvaltar världens pensions – och fondsparares pengar ett avgörande inflytande över de stora företagen.  Ett storföretag är dessutom i behov av att få lån av bankerna. Det skulle inte vara bra för affären att medverka till en penningreform om inte bankernas ägare är med på noterna. Härigenom lever det finansiella kapitalet och den reala ekonomin i ett symbiotiskt förhållande till varandra.  Då är det inte så konstigt att Andreas Cervenka bedömer genomförandet så osannolikt. Åtminstone i närtid och det ända vi med säkerhet kan säga om framtiden är att vi INTE vet vad den har i sitt sköte.

Vi behöver göra dramatiska förändringar av dagens globala ekonomiska system. Det är en växande skara människor medvetna om idag. Annars finns det en allvarlig risk att hela mänskligheten utrotas och att vi drar med oss ett antal andra arter ner i avgrunden. En exponentiell tillväxt på en ändlig planet är bara inte möjlig. Det är åtminstone så läget ser ut idag, men ingen kan veta vad framtiden har att erbjuda oss. Det enda vi kan göra är att följa historiska trender och försöka extrapolera fram en tänkt framtid. Men historien är fylld av profetior som inte har slagit in.

På 1970-talet talades det om att vi inte skulle behöva arbeta så många timmar i framtiden.  Den tekniska utvecklingen skulle innebära att produktiviteten ökade så mycket och att vi ALLA skulle kunna få mer tid att göra vad vi hade lust med. Vi skulle ha möjlighet att självförverkliga oss.

Idag talar politiker istället unisont om att vi istället måste arbeta så många timmar som möjligt för att ha råd med välfärden. Så gick det med den profetian.

En annan profetia från 1970-talet var att det inte skulle behöva bli någon resursbrist i framtiden. Jordens begränsade resursförråd skulle inte bli ett problem eftersom människan skulle go universal och upptäcka rymden. Nu år 2013 ser vi att det inte var så lätt att komma ut i rymden som vi trodde.

Snillen som spekulerar är alltid kul att lyssna till. Några av dem är nobelpristagare och chefsekonomer på våra storbanker. När det gäller nobelpristagare påverkar deras specialistkunskaper deras förutsägelser om framtiden.

När den ekonomiska klubben möts för att tala om framtiden visar det sig att de ofta har lite olika bild av framtiden, konstigt vore det annars, men när det gäller att förutsäga en finanskris som den år 2008 så fanns det inga röster bland den konventionella visdomen som höjde något varningens finger.

De som, mot en i stort sett enig ekonomkår, visade en avvikande ståndpunkt och såg en hotbild blev marginaliserade.  Smeknamnet DR Doom säger väl en hel del om hur de betraktades.  ‘Dr. Doom’ Roubini: When to Expect the Next Big Market Crash. http://www.youtube.com/watch?v=hSQ6jfFFV5k.  När sedan finsansbubblan, brast 2008, blev han i det närmaste ikonstämplad: http://www.roubiniblog.com/

När sedan finanskrisen väl inträffade år 2008., då talar alla lärda ekonomer om vilka mekanismer som så tydligt kunde synar redan innan krisen. Men det tycks vara som filosofen Hegel menar. Det är först i efterhand vi kan förstå de historiska händelserna:

I förordet till Hegels stora verk om stats- och rättsfilosofi finner vi hans berömda ord: ”Minervas uggla börjar flyga först när skymningen faller.” Så poetiskt kunde Hegel uttrycka sig ibland, fast hans prosa hör till de mest svårlästa i filosofins historia. Minerva, romarnas motsvarighet till grekernas Athena, var vetenskapens och konstens gudinna, och ugglan var ett av hennes heliga djur. I skymningen kommer ugglan fram: på samma sätt förstår vi historiens skeden först efteråt, inte medan de pågår, menar Hegel.

Vi vanliga människor kan inte ens påverka dem och obevekligen skrider världsanden med logisk, dialektisk nödvändighet fram genom seklerna, bara enstaka historiska hjältar har något inflytande och då bara som redskap för den kosmiska anden.[1]

Källa: 25 filosofer, Gunnar Fredriksson, Nordstedts, sid 123.

För Hegel skrider världsanden fram och vi människor fungerar snarast som statister i det kosmiska spelet. För oss sker det som sker i det närmaste som ödesbestämda naturlagar. Minerva flyger om natten, först i efterhand kan vi förstå vad som händer i vår omvärld.

Men är framtiden verkligen så förutbestämd så att människan inte kan påverka den? Om så är fallet är det bara att sprattla med i den kosmiska dansen. Men så vill vi väl inte se vår roll den stund vi befinner oss här på jorden. Vi vill väl tro att vi kan göra skillnad.

Det enda vi kan säga om framtiden är att om den vet vi inte. Vi kan med ett igår- idag – imorgon perspektiv peka i tangentens riktning. Vi kan simulera fram olika scenarier. Men av historien lär vi oss att framtiden blir sällan som vi tror att den blir. Något som framkommit av exemplen i texten ovan.

 


[1] 25 filosofer, Gunnar Fredriksson, sid 121

 


[1] 25 filosofer, Gunnar Fredriksson, sid 121