Är blocköverskridande överenskommelser lösningar på nationalismens framfart?

Det är självklart att Stefan Löfven och regeringen talar om blocköverskridande överenskommelser. Hur ska man annars kunna bedriva politik utan att samverka med SD?

Men kommer denna strategi leda till syftet, att minska SD:s inflytande? Ja på kort sikt kan de övriga partierna hålla SD utanför och vi övriga kan ”öppna våra hjärtan”.

Men på lite länge sikt tror jag dessvärre att det får motsatt effekt. Ju mer S och alliansen samverkar, desto mer kommer SD att framstå som det enda oppositionspartiet. SD kommer att fortsätta att växa och till slut tvingas de övriga partierna att samverka med SD och då med ett mycket större och starkare parti. SD nationalistiska systerpartier växer ju så det knakar i stora delar av Europa idag.

De insatser som behöver göras för att motverka SD är att bedriva en helt annan politik än dagens, nämligen en politik som minskar klyftorna och spänningarna i samhället. Hur ska S och de rödgröna lyckas få till en sådan politik med blocköverskridande lösningar?

Hur ska en sådan politik vara möjlig för Europas övriga stater med samverkan mellan borgerliga partier och Socialdemokrater i Europa?

Det är för mig en gåta.

Är det någon som kan hjälpa mig här.

Hur tänker ni som hoppas på en blocköverskridande politik? Hur ska en sådan politik kunna leda till att klyftorna i samhället minskar och ta bort själva grundorsaken till att de nationalistiska partierna växer i hela Europa. Orsaken är bristen på jämlikhet och de ökande klyftorna i samhället. Detta leder i sin tur till rädsla, konflikter och instabilitet i samhällskroppen.

Är det någon som läser detta som har exempel på blocköverskridande överenskommelser som lett till ökad jämlikhet och minskade klyftor i samhället? Jag kan inte hitta någon sådan blocköverskridande överenskommelse.

Klyftorna i Europa har vuxit stadigt sedan 1980-talet. Arbetslösheten har likaledes varit ´hög och det finns idag inte mycket som talar för att det finns någon enkel lösning att åter hitta fram till full sysselsättning.

Tacksam för hjälp på traven.

Efterskrift:

Men så kom jag på en idé.

Av någon outgrundlig anledning sätter jag ett hopp till att nyliberalismen eller liberalismen , som dess förespråkare hellre idag vill kalla den, byts ut mot en mer socialt präglad socialliberalism.

Här skulle stora grupper av Europas befolkningar kunna samlas och skapa en lite mer human ekonomisk, social och ekologisk politik. Kanske är detta åtminstone en dellösning på Europas och måhända världens problem idag. Hoppet är det sista som lämnar människan.

Är det inte att spänna bågen för lite att sätta vårt hopp till socialliberalism? Är inte det ett folkpartistiskt begrepp?

Borde vi inte tro på en demokratisk socialism? Jo kanske.  Men vem kan tala om vad detta begrepp innehåller?

Har det någonsin funnits på vårt klot eller är det ett begrepp som fanns i Olof Palmes och andras sinnesvärld på 1970-talet?

I den praktiska politik som S varit med att leverera finns inte tillstymmelse till socialism. Åtminstone inte om vi definierar begreppet att produktionsmedlen ska ligga i hela folkets händer, som det en gång stod i vårt partiprogram. I vilken utsträckning har S verkat för detta? Istället togs denna fras bort i partiprogrammet.

Den politik som istället präglat S är påverkad av Stockholmsskolan och och denne man: http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Maynard_Keynes

Om Stockholmsskolan står att läsa följande:

Stockholmsskolan[redigera | redigera wikitext]

Keynes inspirerade en grupp ledande nationalekonomer i Sverige till att grunda den så kallade Stockholmsskolan. Namnet Stockholmsskolan lanserades av Bertil Ohlin(professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1977) i artikeln ”Some notes on the Stockholm theory of savings and investment” i Economic Journal 1937. Detta skedde i direkt respons på att Keynes publicerat sin General Theoryåret innan, och hade till syfte att väcka världens uppmärksamhet på de svenska forskningsresultaten inom ämnet. Ohlin och Gunnar Myrdal (professor i nationalekonomi vid HHS och Stockholms universitet, Riksbanken pris till Nobels minne 1974) var de två drivande krafterna i Stockholmsskolan, men även nationalekonomen Dag Hammarskjöld (FN:s generalsekreterare 1953–1961, Nobels fredspris 1961) var verksam inom gruppen.

Keynes invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1924.

Till minnet av skolans femtioårsdag hölls en internationell konferens i Stockholm 1987. Föreläsningarna gavs av professor Lars Jonung ut i bokform, The Stockholm School of Economics revisited (Cambridge 1991).”

http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Maynard_Keynes#Stockholmsskolan

Det är denna idétradition som S har tillsammans med FP och kan betecknas som socialliberal. Det är även den socialliberala idétraditionen som i hög grad trängdes ut av det vi idag kallar nyliberalismen på 1970-talet. Det som i grunden skiljer de två är att den socialliberala modellen sätter välfärdsstatens sociala dimension högt i kombination med den fria marknaden. FP eftersträvar det inkluderande samhället åtminstone av döma av denna skrivning:

Detta är hämtat från FP:s hemsida: http://www.folkpartiet.se/politik/partiprogram/

” Folkpartiet Liberalerna är Sveriges liberala parti. Vårt uppdrag är att utifrån liberala idéer ta strid för varje människas frihet att forma sitt eget liv. Under århundraden har liberaler identifierat, bekämpat och rivit hinder för människans frihet. Dessa insatser har lagt grunden till mycket av dagens samhälle, och arbetet fortsätter.

I globaliseringens tid, när människor knyts samman och nationsgränser blir mindre viktiga, skapas nya möjligheter men också nya utmaningar.

För att Sverige ska kunna ha fortsatt höga ambitioner för välfärden behövs socialliberala reformer för en mer dynamisk ekonomi, en mer dynamisk arbetsmarknad och ett mer gynnsamt klimat för entreprenörer och företagare.

För att alla ska ha jämlika förutsättningar att förbättra sin tillvaro behövs socialliberala reformer som skapar nya möjligheter för dem som har det svårast. Allra viktigast är en skola som genom-syras av kunskap och bildning, och som har höga ambitioner för alla.

För att alla människor ska känna trygghet när förändringarna går allt snabbare behövs en social-liberal politik för stabila välfärdssystem som ger stöd och ger individen nya livschanser.

För att övervinna miljöproblemen och hejda klimatförändringarna behövs en liberal miljöpolitik byggd på globalt samarbete, kunskap, nya idéer, ny teknik och tydliga styrmedel för en långsiktigt hållbar ekonomi.

För att friheten inte ska bli ett privilegium för vissa behövs internationell solidaritet och stöd till demokratiska krafter i ofria länder. De demokratiska värdena måste försvaras också på hemmaplan, och varje tendens till rasism, ojämställdhet, inskränkthet och intolerans bekämpas.”

Med en sådan skrivning borde det finnas öppningar för ett samarbete över blockgränserna med detta parti. Eller vad tycker ni som läser detta? Men då måste FP och S lämna sina nyliberala positioner och återgå till sin gemensamma värdegrund.

Detta gäller såväl i Sverige som i andra delar av Europa.

När jag sitter och skriver detta hittar jag följande artikel på nätet:

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article19959477.ab

Annons