En stenåldershjärna möter informationsfloden och psykiska störningar

Källor: Den översvämmande hjärnan Torsten Klingberg. Natur & Kultur. 2007

Lyckoformeln, med underrubrik vad vetenskapen kan lära oss om lycka, Stefan Klein, Natur & Kultur 2002.

The Working Brain, An introduction to Neurospychology av A.R Luria. Basics Books 1973.

Varför får zebror inte magsår, Natur & Kultur, 2006 av Robert M Sapolsky .

Inledning

Den hjärna vi föds med idag är genetiskt sett närmast identisk med den Cromagnonmänniskan föddes med för 40 000 år sedan (Klingberg 2007,sid 16).

Det är denna hjärna som idag ska kunna hantera den flod av information som vi idag möts av dagligdags. Cromagnonmänniskan mötte lika många människor under ett liv som du och jag möter på en dag (sid 16). Det är med denna hjärnvolym vi idag ska kunna hantera vår komplexa värld. Det är inte konstigt om vi då och då känner oss informationsöverbelastade och att vi kan känna ett visst motstånd när vi står som packade sillar på tunnelbanan en vardagsmorgon.

Trots vår begränsade hjärnvolym klarar vi ändå oftast av att navigera oss i dagens komplexa värld. Orsaken är att vår hjärna är så formbar och gör det möjligt för oss att anpassa oss till en rad olika komplexa situationer. När vi lär oss saker så utvecklas vår hjärna härigenom kan vi anpassa oss till en alltmer komplex omvärld.

Den nyzeeländska sociologen James Flynn kom av en slump på att vi gör bättre ifrån oss på IQ-test idag än tidigare under 1900-talet. Vår förmåga att göra bra ifrån oss på IQ-test har ökat med ungefär 3 procent per decennium. Det betyder att en 18 åring som var medelpresterande på 1990-talet, skulle tillhöra de högpresterande gruppen om vi gick  tillbaka 60 år i tiden. Denna effekt har fått namnet Flynneffekten.  (Klingberg 2007 sid 18f).

Även om vi någorlunda väl lyckas navigera oss i vår nya sköna värld, så är psykiska problem en folksjukdom i alla industriländer. I boken Lyckoformeln, konstaterar Stefan Klein att svåra depressioner i praktiskt taget alla industriländer. De områden på jorden som inte varit lika industrialiserade har tidigare inte lika varit lika drabbade. Men samtidigt sprider sig de psykiska problemen från industriländerna till andra områden i världen i och med att övriga världen industrialiseras.  Depressioner hotar att bli 2000-talets pest, konstaterar han (Klein 2002, sid 17).  Boken ägnar han sedan – som titeln påvisar – att hitta en lyckoformel som motmedicin mot depressioner. Många har funderat över det faktum att vi fått det materiellt bättre i världen, trots det hotar depressionerna att bli vår tids största folksjukdom. Hur kan detta komma sig?

En orsak skulle kunna vara att den ökade komplexiteten och de alltmer ökade krav som samhället ställer på människor är en förklaring till den ökade mängden depressioner. Industrisamhället tycks ha en mycket ogynnsam effekt på människans välbefinnande som  Stefan Klein påvisar.

När han talar om industrisamhälle menar han säkert det vi vanligen talar om som informationssamhället eller åtminstone en kombination av dessa. I Tyskland finns de fortfarande gott om industrier, men industrierna är alltmer högteknologiska och är numer en del av informationssamhället i sin helhet.

Torkel Klingbergs bok är utomordentligt spännande. Den täcker en hel del av den hjärnforskning som jag varit intresserad av sedan början av 1990-talet, när min dåvarande fru drabbades av en stroke, i samband med havandeskapsförgiftning, när vår son Tobias föddes. Jag greps av en obeskrivlig ångest och började desperat läsa The Working Brain, An introduction to Neurospychology av A.R Luria, för att försöka förstå vad som hade hänt med henne. Sedan dess har mitt intresse för hur hjärnan fungerar fördjupats.

Torkel Klingberg hänvisar till Robert M. Sapolsky och boken: Varför får zebror inte magsår.

Jag kommer även att beröra den under resans gång. Men de första delarna av mitt skrivande kommer att handla om Den översvämmade hjärnan.

Se vidare: http://synergycreation.wordpress.com/2013/12/27/mer-om-hjarnan-och-den-mentala-arbetsbanken/

Annons