Hur kommer vår framtid att gestalta sig?

Detta är ett långt blogginlägg baserat på ett samtal som några stycken hade i december 2014 i den virtuella världen.

Två artiklar belyser detta och Martin Saar, föreläsare och författare, passar påpassligt på att posta dem.

Den ena är skriven av Helena Palena där hon avslutar sitt inlägg på fölande sätt:

“Sovjetunionens plötsliga kollaps för cirka 25 år sedan kom som en total överraskning. Knappast någon historiker kunde förutse händelsen. När den ”politiska våren” lika plötsligt bröt ut i Mellanöstern överraskades hela världen. Skeendet på den politiska arenan går allt snabbare. När det amerikanska romarriket går i graven kommer sammanbrottet också att gå fort. Men fallet startar i Europa. När den första nationen i södra Europa ”statskonkursar” – ställer in betalningarna – startar lavinen. Några veckor senare slår bankerna i USA igen och utlyser”bank holiday”. Därefter brakar helvetet ut i USA.

En global finansiell härdsmälta är oundviklig. Varenda pusselbit ligger tydligt på bordet. Man måste vara blind på bägge ögonen om man inte kan lägga ihop pusselbitarna. “

En global finasiell härdsmälta är “oundviklig” enligt Helena Palena.  När någon uttalar sig om vad som är oundvikligt brukar jag alltid bli skeptiskt inställd.  Att komma med så definitiva utsagor om framtiden visar enbart på ren dumhet.

Det är omöjligt att förutspå framtiden. Inte ens när experter försöker spå väder för de kommande veckorna brukar träffsäkerhen vara särkilt god.  Det kan inträffa diverse saker som inte fanns med i modellen.  Därom inte sagt att det finns stora ekonomska globala risker, som vi får hoppas på att mänskligheten tar på allvar.

Det finns mycket som talar för att finanskrisen 2008 inte är den sista, men att tro sig veta är snarast något som mediala människor håller på med.

http://parnassen.wordpress.com/2014/12/22/putin-hjalpte-obama-ur-knipan-carl-bildt-var-dock-saker-pa-assads-skuld/

 

Den andra artikeln får vi reda på följande:

“So whenever the Russians want to destroy NATO, that’s all they have to do.  Just call up the puppet Merkel, call up the puppet Hollande, the puppet Cameron, and say, ‘You guys really enjoy being in NATO, well let me tell you what, we no longer sell energy to NATO members.’  That’s the end of NATO and that’s the end of the cover for American power.

That would set off so many black swans.  Every banking system would probably collapse because if the German banks are faced with German industry closing down, what the hell is going to happen to the banks?  So all the cards are in Putin’s hands.  None of them are in Washington’s hands.  Putin is going to reorient Russia to the East.  Then you are going to see Russia, India, and China, take over the leadership of the world.  That will start in 2015. “

 

Så i denna artikel får vi reda på att Ryssland kommer att orientera sig mot öst och vi kommer att se Ryssland, Kina och Indien som det nya ledartemet i världen, när väst har kollapsat.  “

 

Även detta förefaller vara en rimligt scenario.  Väst har successivt förlorat i ekonomisk makt mot öst och syd.  Det var även väst som drabbades hårdast av finaskrisen 2008, öst och syd klqarade sig mycket bättre och gick strärkta ur krisen.

Men även detta är naturligftvis ett av flera möjliga scenarios.  De tär inte någon naturlag som bestämmer detta sked.  Det är männskor som agerar.

 

Med anledning av dessa artiklar frågar jag   Martin Saar:

 

Du tillhör en grupp människor som postar inlägg i diverse facebookgrupper efter löpandebandsprincipen. Till skillnad från många tyckare, finns det , in mitt tycke substans, i det du postar.

Dessutom så ser du inte så snävt nationalistiskt på dagens politik, som många andra. Du har ett vidare perspektiv, något som jag uppskattar.

Men tänk om du gav dig tid att andas och börjar plocka ihop de du postar och försöka hitta en röd tråd i det du skriver och förmedlar.

Hur ser du på den globala maktkampen om världsherraväldet som vi just nu är mitt uppe i?

Hur står ovanstående artiklar i relation till varandra)?

Vad tror du kommer att hända om Ryssland, Indien och Kina tar över ledartröjan i världen? Kommer detta leda till en värld som mer är präglad av social demokrati? Detta med ett konststopp mellan orden social och demokrati som Håkan Juholt använde sig av för att betona S honnörsord.

Om dessa länder tar över ledartröjan i världen är det bara att hoppas på att de behandlar oss lite mer humant än vad vi européer behandlat våra kolonier.

Med tanke på den aggressiva historia som USA har och som skildras i artikeln ovan kommer USA att stillatigande acceptera att bli en koloni under de nya ledarskapet i världen, Kina, Ryssland och Indien?

Om inte? Vad kommer att hända om USA förklarar krig mot Kina och Ryssland? Indien spelar ett eget spel här.

Jag menar att det finns mycket att fundera på här. Det kan finnas anledning till lite sund reflektion och inte bara maniskt posta den ena artikeln efter den andra. Det skulle jag vilja önska mig i julklapp från dig. Hur ser du på de frågor jag tar upp här? De är ju direkt härledda från de artiklar som du postat.

Och hur ser ni andra på det som artiklarna handlar om?

http://kingworldnews.com/paul-craig-roberts-russia-unleash-ultimate-black-swan-west/

 

Martin Saar Svarar:

Postar i diverse fb-grupper för att nå fler. Samtliga grupper berör Energi Ekonomi och Ekologi. Jag håller mig till de tre E:a och sambandet mellan dem och låter bl a politken spegla detta. Omställning av samhället är en röd tråd i mina resonemang. Försöker att undvika att spekulera, tycka och tro. Oftast kommenterar jag de länkar som jag publicerar. Ibland blir det verkligen oxå bra inspel på mina inlägg och då deltar jag med lust och fägring. Reflektionen lämnar jag över till var och en att göra, liksom att förvalta budskapet att det är hög tid att påbörja omställningen och lägga om sin livsstil inta beredskapsläge, då kollpasen tilltar. Att försöka landa mjukt inför det som komma skall. Många tror att finanskrisen är över, men inget kan vara felaktigare. Vi är mitt uppe i den och den förvärras. Globalt är samhället inne i en rost och röta stadium som tilltar på många sätt och vi hankar oss fram genom att improvisera bl a med finanssystemen så gott det går. Säkert kommer detta att pågå många år till, men det kan lika gärna vara ett avgörande redan i övermorgon. Så svajigt och osäkert är det finansiella systemet. Som sagt alla dina frågor är berättigade, men samtidigt omöjliga att svara på, då det just bara blir hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande.

 

Lena Nockert kommer med ett inlägg:

”hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande” kan faktiskt ha ett värde i en sådan här sluten grupp om tonen är sådan att det leder fram till att synliggöra möjliga alternativ. Ingen av oss kan veta något säkert om framtiden, men vi kan hjälpas åt att kartlägga möjligheter och därmed en strategi för handlandet i nuet som har ett längre perspektiv.

Så jag ser gärna diskussioner här där vi vågar ta risken att ha åt helsike fel.

 

Martin Saar svarar:  Lena Nockert jag har alltså inte något emot detta, men jag har valt att kommentera och förtydliga, när det finns invändningar eller nya perspektiv. Många ggr känns det övermäktigt att besvara och argumentera dessvärre, då kommentarerna kan vara som jag brukar uttrycka det ”ett stort brööl”, utan sakinnehåll! Det gäller dessbättre inte din tråd här Lena Nockerttack och lov! .

Lena Nockert svar: Då fortsätter vi våra tankeexperiment och tillåter oss en hel del ”spill”.

 

Roger Dahl  jag kommenterar: “Ja min fråga till dig Martin Saar var ju vilka visioner du har för en bättre värld. Min fråga är på grund av att du plockar fram intressanta artiklar ger stoff till att kunna lägga ihop saker och ting. Den rollen är synnerligen behövlig i de olika grupper som du deltar i.

Du har indirekt svarat på min fråga tidigare men nu du förtydligade detta .

” Som sagt alla dina frågor är berättigade, men samtidigt omöjliga att svara på, då det just bara blir hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande. ”

Du vill med andra ord inte bidra till detta ”hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande. ”

Det är detta som gör att jag inte förstår dig. Alla förutsägelser om framtiden är prognoser. Det finns inga fakta om framtiden.

Du bidrar ju själv med diverse artiklar som på olika sätt skapar bilder om framtiden. De två översta i denna tråd är exempel på detta.

De är för att använda ditt språkbruk bara hypoteser, spekulationer och allmänt tyckande, eftersom de båda talar om en framtid som vi inte kan bevisa med fakta kommer att hända.

Det går ju inte att bevisa att, som den första artikeln hävdar:

” En global finansiell härdsmälta är oundviklig. Varenda pusselbit ligger tydligt på bordet. Man måste vara blind på bägge ögonen om man inte kan lägga ihop pusselbitarna. ”

Det finns mycket som talar för att vi går mot nya finansiella kriser. Men graden och omfattningen av dessa kan vi bara på mer eller mindre goda grunder spekulera om. Att mycket talar för det det innebär ju inte att vi kan bevisa att vi ”oundvikligt” kommer gå en sådan framtid till mötes.

Då kommer vi in på ren determinism. Det kan hända diverse saker som gör att det ”oundvikliga” inte inträffar.

Den andra artikeln hävdar att vi redan nästa år kan se ett globalt skifte. Detta är ju inte heller fakta, något som oundvikligt måste inträffa.

Det finns även här mycket som talar för att vi är mitt inne i denna globala omställning, när öst:, Kina, Indien och Ryssland tar över herraväldet i världen.

Andra brukar tala om att öst och syd kommer att bli de globala vinnarna och väst de verkliga förlorarna. Då inkluderas även flera länder.

När du delar med dig av denna bild, som jag haft sedan början av 2000-talet, så borde du väl åtminstone försöka sätta ihop dessa bilder med varandra.

Det kanske är väst som är på väg att kollapsa i relation till övriga världen, och att det inte är fråga om en global kollaps.

Det som talar för det är bland annat att det var väst som var den riktiga förloraren efter finanskrisen. Öst och syd klarade finanskrisen tämligen bra och gick stärkta ur den.

Vad skulle då kunna inträffa om nu väst kollapsar?

Svaren på den typer brukar vara olika scenarios som man sedan kan diskutera vidare ifrån.

Dessa scenarios är naturligtvis inte sanningar. Men de bygger på så mycket fakta man kan tänkas ha för tillfället. Sedan gör man en framskrivning i tangens riktning.

Men det kan ju alltid komma nya händelser som förändrar bilden.

Dessa scenarios är varken mer eller mindre spekulativa än de två artiklar du delat med dig av ovan. Vi kan inte veta om hur det går. Men bara att vi ser en stor risk i detta borde ju göra att vi på olika sätt bidrar till att fördjupa oss i vilka konsekvenser det kan få för oss och dessutom medskapa politik för att undvika åtminstone de värsta hotbilderna.

Så även om du inte vill delta i något allmänt tyckande om visioner, så borde det väl ligga varmt om hjärtat att tränga in och göra en konsekvensanalys av vad artiklarna har att säga, eller hur?”

 

Danne Mikula kommenterar: “Bloggen är av osedvanligt dålig kvalité. Onödigt att sprida länken och generera klick åt den där ”Helena”. De som trivs bäst där är SD – trollen. Det är viktigt med mer källkritisk hållning innan vi länkar vidare. Var och en har något att likna redaktionellt ansvar så fort vi går ut med något offentligt.”

 

Martin Saar Roger Dahl jag menar att det finns inga ”frizoner” i en globaliserad värld längre, dessvärre, allt hänger ihop. Finans/ekonomi, handel, livsmedelsförsörjning, energi, sjukdomar etc. En för alla – alla för en. Inte ens Nordkorea står utanför. Det är en kamp ör länderna i Nord om att kunna behålla och för länderna i Syd för uppnå en livsstil som bygger på en oändlig tillväxt i en ändlig värld. En ekvation som inte går i hop. Och vi ser idag hur detta dysfunktionella globala system hackar och delvis har kollapsat. Du säger att vi vet inget om framtiden! Jag tycker att vi vet ganska mycket. Förutsättningarna för att detta globala bygge försämras allt mer bl a brist på råvaror bl a olja, rikedomarna blir allt mer ojämt fördelade, spänningarna ökar etc etc. Vi ser, folkomflyttningar, inbördeskrig, epedemier, spänningar mellan och inom länder som tilltar. Repressionen för att upprätthålla rådande ordning tilltar även i det stabila Sverige. Du har helt rätt ingen vet när skiftet kommer då det pågår i det lilla hela tiden och det jag försöker antyda med händelser, uttalanden etc genom länkar och kommentarer) är riktningen inte hastigheten. Förändringar baserade på naturvetenskapliga vetenskaplig fakta finns där ofast. Allt pågår i olika deminsioner och är inte bara komplicerade utan komplexa. Det innebär att orskassambanden och konsekvenserna inte går att härleda eller veckla ut eller att förutse. De förändras hela tiden. Alltså blir ett scenarie bara ett scenarie av tveksamt värde. OBS menar inte att det är fel att göra scenarier. Visioner i all ära men…men backsasting med en klar framtidsbild är att föredra, enligt mig. Tycker David Jonstad sammanfattar saken på ett bra sätt i sin bok Kollaps: ”Att civilisationer kommer och går är knappast ett kontroversiellt på stående. Romarriket och mayaimperiet är populära historiska exempel. Men att vår egen industriella civilisation har ett bäst före-datum det är svårare att acceptera.

Likväl genomsyras Kollaps av detta faktum. Genom att titta

på såväl nutid som historia försöker David Jonstad ge en bild av vad som får en civilisation på fall. En av de huvudsakliga orsakerna tycks vara komplexitet. Ju större komplexitet, desto större risk för kollaps.

Tre grundpelare bär upp den industriella civilisationen: energi,

ekologi och ekonomi. Det är storheter som kännetecknas av stor

komplexitet och som dessutom är tätt sammanbundna med varandra. När den billiga fossila energin som hållit igång systemet börjar sina, när den ekonomiska tillväxten inte längre ångar på och när klimatet hettas upp är resultatet en kollapsartad krutdurk.

Det är skrämmande: Vi måste anpassa oss till en värld utan överskott

på billig energi, med lägre levnadsstandard och hårdnad konkurrens om resurserna. Men också hoppfullt: Människan är anpassningsbar och har genom historien visat upp en enastående förmåga att genom samarbete, kreativitet och solidaritet skapa goda liv även i svåra tider.” GOD JUL

 

God jul själv Martin Saar och ni andra som eventuellt ha tid att titta in här så här på julafton.

När jag läser det du skriver ovan, konstaterar jag som tidigare att det är mycket som förenar oss i det du skriver. Det har varit min utgångspunkt hela tiden.

 

De tre E:na som du utgår från Ekonomi, Energi och Ekologi är bra i mitt tycke bra bas att föra samtal från. Att även se samband mellan dessa är nödvändigt om vi ska kunna få en mer helhetsbetonad bild.

 

Det är annars vanligt att varje E belyses vare för sig och då missar vi sambanden mellan dem.

Jag

har också med en social dimension i mitt sätt att tolka och förstå min omvärld

igår och idag. Av detta försöker jag skaffa mig en så god bild som möjligt av framtiden.

Därför borde du och jag och eventuellt andra som vill hänga med kunna leda fram till ökad förståelse om varandras utgångspunkter, vår samtid och även hur vårt framtid kan gestalta sig.

 

Du liksom jag tycker att David Jonstads bok har mycket att ge. Det finns all anledning att återta samtalat om det han för fram. Han gör liksom du och jag en analys baserad på historiska fakta och hur världen ser ut idag.

Av detta skapar han ett scenario om en tänkt framtid. Han vill vidga debatten från business as usual, där den tillväxt vi idag har är en nödvändig förutsättning för vår civilisation och rena domedagsprofeter som är övertygade om världens

undergång, åtminstone människans. En annan väg är möjlig. På så vis är han, du och jag visionära, eller hur?

 

Han

är även mycket ödmjuk när det gäller att försöka uttala sig om framtiden. Men han gör ändå ett försök.

Jag respekterar David Jonstad för detta. Men vi får akta oss att tro att det han säger är ”fakta” om framtiden. Sådana fakta finns först när vi är där i den framtid vi talar om. Vi kan på så goda grunder som någonsin står i vår makt försöka se in i framtiden och göra kvalificerade gissningar. Men det är ändå bara just kvalificerade gissningar.

Hans framtidsscenario är just baserat på hypoteser och spekulationer, däremot inte så mycket allmänt tyckande, eftersom han baserar sig på analys av igår och idag.

Det jag vänder mig mot i ditt resonemang är när du exempelvis skriver följande, i tråden om Johan Ehrenbergs artikel:

”jag grundar inte mina påståenden på förhoppningar eller fantasi! Utan det är ren och skär vetenskaplig forskning som leder mig framåt! Fabulera gärna till alla och förmedla både tro, hopp och kärlek. Men jag är självtänkande. Varför är du inte självtänkande?

Jag är i högsta grad självtänkande och jag förstår att vetenskap kan uttala sig om händelser i nuet och historiska händelser.

Det är bra att vi försöker hålla oss till det idag kända. Men ska vi uttala oss om framtiden blir det alltid fråga om scenarios eller kvalificerade gissningar hur troliga de än kan upplevas.

När du sedan talar om empiriska fakta om framtiden är det ju en ren  självmotsägelse.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Empiri

Empiriska fakta finns först när vi är där.  Det fanns en film tillbaka till framtiden som handlade om tidsresor, där vi kunde färdas såväl bakåt  som framåt  itiden. Men vår vetenskap år inte där än.

 

Den diskussion jag hänvisar till är angående Johan Ehrenbergs artikel i Etc:  “Positiva nyheter är här. “

http://www.etc.se/ledare/positiva-nyheter-ar-har

Där skriver jag:

Roger Dahl Martin Saar: Jag tror nog att vi både behöver samverkan och individuella prestationer för att klara de utmaningar som vi står inför. Du är ju ett exempel på att det behövs engagerade individer.

Du har ägnat en ansenlig del av din tid åt att tränga in i energifrågan och informerar om det. Något som verkligen beundrar dig för.

Att förstå omfattningen av att världssamfundet måste minska ner energianvändandet till 30-40 % av vår nuvarande förbrukning – för det är väl det du säger? – är något som inte ens du, som har ägnat mycket tid åt det kan förstå omfattningen av.

Kan du vidareutveckla detta? Varför skulle det vara så helt omöjligt att hitta alternativa energikällor, ny teknik och nya organisationsformer för att kunna fasa oss ut från fossilberoendet för att undvika att hamna i detta elände?

Hur kan du vara så otroligt säker på din sak? Är det pga dina oerhörda kunskaper inom området – du har uppmanat mig ett antal ggr att jag ska läsa på – eller är det att du inte vill eller förmår att tänka i nya banor när det gäller vår energianvändning, och hur vi kan organisera våra globala samhällen annorlunda.

I kritik mot teknikoptimister som tror att allt ordnar sig med ny teknik, har pendeln hos en del del svängt över åt andra hållet. Du verkar vara en representant av denna teknikpessimistiska skara.

FoU är inget som man talar om som lösning på dagens kriser. Här tycks vi inte ha någonting att hämta. Åtminstone kommer ny forskning inte på något sätt vara tillräcklig för att förhindra mycket svåra förhållanden när den fossila energin börjar sina.

Inte heller tror man på att en ny ekonomisk världsordning är möjlig.

Istället ska vi anpassa oss efter en ”naturlagsbunden” framtid som leder till att vi av tvingande skäl måste räkna med.

Johan Ehrenberg vänder sig mot den teknikfientlighet som idag råder inom dessa kretsar. Jag kan bara hålla med honom.

Hur ett sådan värld, där energianvändandet minskar till 30-40 %,  kan se ut har vi ju svårt att föreställa oss. Men historien ger oss skrämmande bilder av hur mänskligheten hittills hanterat kriser: nationalism som övergår i fascism och nazism, krig och förödelse, utrotning av oliktänkare och i det stora språnget i Kina massvält och kannibalism.

Människan kan även vara mycket irrationell när vi känner oss pressade. Det gäller ju naturligtvis även för de eliter som idag har makten. Ett världskrig med förödande konsekvenser för hela mänsklighet är inte alls ett otroligt scenario i ett försök att behålla makten. Den yttersta konsekvensen kan bli total utrotning av vår art.

Istället försöker teknikpessimisterna att måla upp en bild som inte ska vara så skrämmande:

Den här utvecklingen kan gå tämligen lugnt och sansat till väga. Vi skulle väl inte må så dåligt av att vi fick avstå lite av vår bekvämlighet och komfort. En utveckling som leder till brist på energi är nog egentligen ganska nyttig för oss. Men då bortser vi från den historiska erfarenheten vi har. Då blir bilden avsevärt mycket mer skrämmande.

Det hedrar dig Martin att du åtminstone inte ryggar för de hot och konflikter som mycket väl kan komma ur en värld där energin verkligen är en bristvara.

Men med historiska erfarenheten vi har borde det väl ligga i allas intresse att försöka hitta alternativa vägar?

Det borde finnas lösningar för mänskligheten som varken är ohämmad teknikoptimism för att legitimera ”business as usual” eller en teknikpessimism som förnekar att det går att skapa en bättre värld för alla. Det är bara att invänta den oundvikliga krisen.

 

Kalle Petré skriver och jag kommenterar: ”stora orosmoln tornar upp sig vid horisonten” skriver Roger Dahl. Men ”en bättre värld är möjlig”. Tomma ord. Hur stora är orosmolnen? Hur kan vi avvärja dem? Bara 30 % energi kvar, skriver Martin Saar. Detta är eller försöker vara fakta. Mot det kan ställas Johan Ehrenbergs oändliga solenergi. Men det behöver göras med motsvarande fakta. Så att fakta kan jämföras. Fakta som speglar en trolig/möjlig framtid. Tråden här däremot är fylld av tyckande och påståenden. Sån diskussion är mest bortkastad tid. ”

Du Kalle Petré,  efterfrågar fortfarande fakta om framtiden. Dessa fakta finns inte. De fakta som finns är baserade på historiska data och data vi har om nuläget. Av dessa fakta kan vi sedan extrapolera fram en trolig framtid. Men denna prognos gäller enbart så länge de grundläggande antaganden som modellen bygger på fortfarande stämmer. Beter sig framtiden på ett annat sätt än prognosen tror kommer en annan framtid att möta oss.

En sådan modell bygger ju på det vi redan vet. Inte det vi vet om 1 ,2 eller 3 år eller mer. Dessa fakta saknas i modellen. När jag säger att nya fakta kan omkullkasta de fakta som råder idag är ju inte detta påstående baserad på tyckanden. Det är så vetenskap fungerar.

Men har du några fakta om framtiden som du vill dela med dig av , skulle åtminstone jag vara mycket intresserad. Vad kommer att hända år 2020 exempelvis?

Roger Dahl, jag fortsätter:

Själv skulle jag vara synnerligen försiktig att uttala mig om vad som kommer att hända år 2015. Om framtiden vet vi inte. Vi kan tro och vi kan vara lite mer sofistikerade och basera oss på teorier och /eller empiriskt material för att få vår tro att framstå mer vetenskaplig och trovärdig. Att vi inte vet är det är det enda giltiga fakta som finns om framtiden. Sedan finns det ju diverse människor som kan se framtiden i kaffesump eller använda ett inre seende. Men de ligger väl utanför den vetenskapliga sfären.

Däremot kan vi idag påverka vad som komma skall med vårt sätt att agera. Då kan vi vara med och styra oss in i en bättre framtid än dagens. Det är en sådant samtal jag skulle vilja se mer av i denna grupp som heter Socialdemokratiska visioner.

Om vi utgår från att en bätrtre värld är möjlig, så skapar det i sig en mer optimistisk bild av en annars mycket dyster bild av vår framtid som homo sapiens.

Kalle Petré skriver: Roger Dahl: Om Socialdemokratin hade varit klokare och starkare, så hade kanske kriget kunnat undvikas 2014. Möjligheten av att ett stort krig skulle bryta ut hade diskuterats i många år. Det var inte grundat på gissningar utan på fakta om hur förhållandet var mellan Europas stater. Det hade varit lätt att säga, som du nu gör: ”Det där vet vi inget om. Vi har inga fakta om framtiden.” Vad är vitsen med det? Om du anser, att Martin Saar har fel, så är det väl bättre att säga det med de fakta du besitter. Till exempel: ”Peak oil-teorin är fel. Det finns väldigt mycket mer av billig fossil energi. Dessutom kommer vi inom kort att ha tillgång till så och så många peta-Watt förnybar energi till en billig penning.” Om du inte vet det med någorlunda säkerhet, så är det lite risky att bara tro, att allt kommer att ordna sej. Därför tycker jag du uttrycker dej lättvindigt.

 

  • Du skriver ovan:
  • ” Om Socialdemokratin hade varit klokare och starkare, så hade kanske kriget kunnat undvikas 2014. Möjligheten av att ett stort krig skulle bryta ut hade diskuterats i många år. Det var inte grundat på gissningar utan på fakta om hur förhållandet var mellan Europas stater. Det hade varit lätt att säga, som du nu gör: ”Det där vet vi inget om. Vi har inga fakta om framtiden.” Vad är vitsen med det? ”
  • Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar. Men jag antar att du menar att det var fakta att det fanns stor risk att det skulle bryta ut ett storkrig i Europa. Det hade diskuterats i många år. Att då blunda för detta och säga att det här vet vi ingenting om ser du inte vitsen med.
  • Inte jag heller. Självklart ska vi med alla medel försöka skaffa oss så mycket fakta om nuläget som möjligt och gärna sätta in dessa fakta i ett historiskt perspektiv. Vi ska likaledes försöka skapa oss en bild av hur framtiden kan gestalta sig om utvecklingen fortsätter i tangentens riktning. Vi bör även ha flera olika scenarier på olika utvecklingsmöjligheter när vi blickar in i framtiden.
  • Helst av allt skulle vi väl vilja formulera en realistisk väg som leder oss på ett annat spår än den som vi nu vandrar och för oss mot mycket stora risker för hela mänskligheten.
  • Exemplet du har valt har ju skrämmande aktualitet om vi jämför utvecklingen i Europa i början av 1900-hundratalet med dagens Europa. Starka nationalistiska strömningar gjorde sig gällande, Bismark i Tyskland var väl den mest tongivande, och de framsynta såg på ett tidigt stadium att det fanns en stor risk för krig. Det fanns de som exempelvis Rosa Luxemburg varnade för detta på ett tidigt skede.
  • Rosa Luxemburg manande arbetarna att kämpa för internationalismen och socialismen som ett motvapen mot den framväxande nationalismen som skulle kunna föra med sig krig och förödelse, och dessutom splittra arbetarna.
  • Rosa Luxemburgs farhågor visade sig besannas och hon blev mördad.
  • Att efteråt komma och säga att det här visste vi inget om för om framtiden kan vi inte veta något är självklart poänglöst. Ja visst är det så.
  • Här är vi helt överens Kalle Petré.
  • Rosa Luxemburg var uppenbart en synnerligen framsynt kvinna som kunde se risker, dra konsekvenser av det hon såg i nuet, koppla detta med historiska händelser – hon var synnerligen påläst om Marx – och kunde dra slutsatser som visade sig på ett ödesdigert sätt besannas för Europa, första världskriget, och sedemera blev stora delar av världen inblandad i andra världskriget.
  • Hon förutsåg dessutom stora risker med Sovjetstatens centralistiska partiapparat. Även här blev hon på ett tragiskt sätt besannad. Hon såg också alla de problem som Sovjetstaten hade med en befolkning som till övervägande del var analfabeter. Hur skulle det gå att bygga socialism i ett sådant land. Dessutom var hon helt övertygad om att det inte går att bygga någon socialism i ett land av det enkla skälet att de övriga staterna skulle göra allt för att krossa den socialistiska staten. Även här blev hon besannad.
  • Riskerna kunde hon förutse genom en strålande intelligens och han hon var synnerligen påläst. Trots det missbedömde hon de motkrafter som visade sig skulle segra.
  • Den dröm hon och många med henne hade på den tiden om internationalen som åt alla lycka skulle bära, fick sig en oerhörd knäck och har fortfarande inte hämtat sig.
  • Hade dessa tragiska händelser gått att undvika?
  • Ja arbetarna och soldaterna kunde naturligtvis kunnat agerat på ett annat sätt. Istället för att socialdemokrater, kommunister och anarkister bekämpat varandra, hade de kunnat samarbetat och eventuellt tagit makten från ett svagt borgerligt styre i Tyskland.
  • Detta skulle även kunnat ha fått spridningseffekter på övriga Europa och i USA. Då hade vi troligtvis levt i en socialistisk värld idag. Men vi vet inte. Vi kan bara spekulera.
  • Men nu gjorde inte arbetarna det. Det blev ingen socialistisk värld. Det är däremot fakta.
  • Vad vill jag då säga med detta?
  • När människor, som exempelvis Rosa Luxemburg, tittade in i framtiden såg hon stora hotbilder men också en möjlig lösning till dessa hot, den internationella arbetarrörelsen.
  • Fakta fanns på bordet om hur dagens situation såg ut då. Det fanns även historiska fakta att tillgå. Men fakta om hur det faktiskt gick – hur framtiden faktiskt blev – vet vi först i efterhand när framtiden har hunnit ifatt oss.
  • Nu blev det en tragisk utveckling för hela världen och för alla som hade drömmar om en rimligare värld fick se sina drömmar krasas.
  • Jag hoppas att du förstår analogin med de stora orosmoln som nu tornar upp sig i horisonten.
  • December 18 at 11:30pm · Edited · Like
  • Roger Dahl Sedan Kalle Petré har du frågat mig om dessa orosmoln. Mitt svar finns redan en bit upp i tråden men jag kopierar ner valda delar här:
  • Det finns självklart fysikaliska begränsningar. Men dessa begränsningar är relativa till den tekniska utvecklingen och hur vi organiserar vårt globala samhälle. Det är med andra ord en fråga om makt över produktionen.
  • Med tillämpningar av nanoteknik, mer avancerad återvinningen, använda solenergi och andra energikällor mer effektivt förändras vad som är möjligt idag. Det är ju inte så lyckat att tro att vårt nuvarande system och vår nuvarande kunskap är slutstationen för mänsklig utveckling.
  • Att det inte sker mer på dessa områden till gagn för hela mänskligheten är pga av den idag fullständigt omoderna kapitalistiska världsordningen.
  • En miljard människor lever idag på svältgränsen på planeten. Ytterligare 2-3 miljarder lever under mycket knappa förhållanden.
  • En mycket liten del av mänskligheten äger desto mer.  För att komma tillrätta med denna utmaning behövs global tillväxt, men inte på kapitalismens villkor.
  • Den globala kapitalismen bygger på principen att om man ”vattnar” högst upp på Jakobs Stege så rinner det ner lite resurser även till alla de som lever på svältgränsen.
  • Det är därför antalet miljarder ökar och de redan rika blir kolossalt mycket rikare. Kina ligger nu 2:a i miljardärsligan i världen som ett exempel.
  • Detta är en extremt kostsam modell, ”tricke down” som kräver kolossala mängder med resurser av olika slag för att det ska rinna ner lite ”välling på de fattigas bord”.
  • Det ”omställningsrörelsen” inte tycks begripa är att det är en fråga om global makt över ekonomi, militär och institutioner. Idag är dessa globalt synnerligen sammanflätade. Sedan finns det naturligtvis olika intressen bland världens eliter.
  • Våra globala utmaningar kan sammanfattas på ett sätt.
  • Vi lever under ett globalt ekonomiskt system som styrs av en mycket liten grupp människor. Detta system är baserad på tillväxt och den tillväxten ska per definition gynna de redan rika. Detta system prioriterar avkastningskrav framför miljö, klimat, ekologi och mänskliga värden.
  • Detta system måste förändras.
  • En ny nödvändig ekonomisk världsordning måste vara baserad på helt andra premisser, annars finns det mycket stora risker att miljarder människor kommer att stryka med och risken för total utrotning av hela vår art är inte på något sätt utesluten.
  • Är inte detta svar på din fråga?
  • Nästa fråga hur vi ska avskaffa den globala kapitalismen som Lena Nockertoch du Kalle Petré var inne på är det enda svar jag kan ge följande:
  • Den internationella arbetarrörelsen misslyckades med sin ”historiska roll” i samband med att första världskriget bröt ut och sovjetstaten utvecklades på det sätt som Rosa Luxemburg förutsäg.
  • Jag är inte överdriver optimistisk att det kommer sluta lyckligt denna gång heller. Det är inte desto mindre är det nödvändigt om vi i grunden ska hitta lösningar på morgondagens utmaningar.

 

  • Kalle Petré Tack, Roger Dahl! Tack, Martin Saar! Det känns som jag mest delar Rogers politiska perspektiv, men att Martin bättre beskriver de materiella omständigheterna därikring. Perspektivet måste vara utredning, program, politik. Både materriell begränsning och (materiellt bottenhöjande) jämlikhet. Både omställningsrörelse/klimatrörelse+arbetarrörelse och partipolitik. Både reformprogram och revolutionära konsekvenser. I vilka forum kan den utvecklingen ske?
  • December 19 at 8:18am · Unlike · 2
  • Roger Dahl Kalle Petré: Vilka forum?
  • Intresset för den här typen av samtal är synnerligen begränsad inom S. Det är hela tiden de dagsaktuella frågorna som pockar på.
  • Hur ska vi vinna val? Vad händer i media just nu?
  • Nyss hemkommen från ett seminarium om glesbygdsfrågan, med fokus på Norrland, skulle jag gärna vilja ha ett forum att samtala om detta, men även koppla den till migration, relation stad och land mm.
  • Men nästa ggn är det nya frågor som pockar på och denna fråga sjunker ner.
  • Facebook är ett uselt hjälpmedel att följa upp samtal av den här typen som vi talat om i denna tråd. Redan efter någon månad är denna tråd gömd i det svarta hålet och är nästan omöjlig att få tag på.
  • Men intresset för att ta upp långsiktiga frågor och följa upp dessa är begränsad även i denna grupp. Mona Westerlund och jag anmälde oss till ett ”forum” som Varg Stening administrerar. Jag inväntar fortfarande att fler ska visa intresse. Sedan är frågan: Hur många vi behöver vara för att starta igång? Hur är det med intresset?
  • Den här typen av samtal kräver ett större engagemang än att bara posta en tidningsartikel och invänta likes. Finns intresset?
  • December 19 at 10:29am · Like · 1
  • Roger Dahl Mitt sätt att lösa Facebook problemet är att spara in samtal av den här typen i min blogg. Då kan åtminstone jag lätt hitta tillbaka till vårt tidigare samtal. Jag har frågat tidigare och jag frågar nu igen.
  • Är det OK att jag kopierar det vi skriver här in i min blogg?
  • Annars får jag skriva om mina egna inlägg så att de blir begripliga. De hänger ju samman med vårt samtal och vår dialog.
  • Lena Nockert, Martin Saar och Mona Westerlund har redan accepterat detta.
  • Är det Ok för Kalle Petré och Varg Stening att jag kopierar in valda delar av våra samtal i min blogg?
  • Elisabeth Härlin, Britt Sandblom and Nils Westberg har jag även frågat tidigare tror jag . Ni har ju varit med och gillat tråden. Är det OK att kopiera in valda delar av era eventuella inlägg tillsamman med mina egna?
  • Bjorn Alvebrand är en annan person som jag gärna följer. Är det ok för dig.

  • Bjorn Alvebrand Absolut Roger får du kopiera det jag skriver såväl här som på min blogg . bara du noterar källan så är det helt ok för mig
  • December 19 at 11:46am · Unlike · 3
  • Lena Nockert Roger jag förutsätter att du tar hänsyn till att detta är en sluten grupp och att en del av det vi skriver här inte är tänkt att läggas ut offentligt. Fördelen med en sluten grupp är just att vi kan uttrycka oss friare i vår kritik av vår egen partiledning. Något som i alla fall jag undviker i offentliga inlägg.
  • December 19 at 12:01pm · Unlike · 1
  • Britt Sandblom OK för mig Roger.
  • December 19 at 12:11pm · Unlike · 1
  • Roger Dahl Ja Lena Nockert. Ja S kritiken står jag för själv. De frågor vi diskuterar i denna tråd och andra av mer långsiktig art är ju inte direkt någon kritik av S ledning. Indirekt kan man väl säga att det är en kritik eftersom ett parti som kallar sig framtidspartiet borde uppmuntra till ett ständigt samtal om framtidsfrågor. S borde även kunna föra fram en S framtidsvision baserad på perspektivet igår – idag .- imorgon.
  • Den har saknats under hela supervalåret 2014. Då framstår de olika förslagen och reformerna för mig som tämligen lösryckta och osammanhängande. Men det står jag för och publicerar på min blogg.
  • Jag marknadsför den inte heller. De som hittar in får göra det av egen kraft.
  • December 19 at 12:32pm · Edited · Like · 1
  • Varg Stening För mig är det okej Roger. Angående forumet tycker jag att vi inte behöver vänta på något särskilt antal intressenter. Syftet med forumet är ju lite att det är lätt att hålla samman frågor i enskilda trådar som man kan återuppta när man vill.
  • Jag har följt den här diskussionen så gott jag har kunnat men jag har varit ganska sjuk en tid och därför inte deltagit. En underbar kombination av bihåleinflammation, förkylning och migrän har hållit mig passiv och dessutom krympt min ståtliga kropp med ett antal kilon. Det är dock en fröjd att se en livlig och saklig debatt av kunniga människor, en debatt jag gärna ser bevarad i forumet så att den inte försvinner i fejans svarta hål.
  • December 19 at 12:30pm · Unlike · 3
  • Roger Dahl Dessutom Lena Nockert märkte jag till min förvåning att när jag postade en känslig motion här så kunde man se den news feed. Antagligen kan då alla se det. Om så är fallet är denna grupp inte så sluten.
  • Jag tog bort motionen från denna grupp snabbt som ögat för att inte ställa till med bekymmer. Vet någon hur det hänger ihop?
  • Går alla våra trådar ut på news feed?
  • December 19 at 12:36pm · Like
  • Varg Stening Det går på newsfeed hos alla som är med i gruppen, inga andra.
  • December 19 at 12:37pm · Unlike · 2
  • Roger Dahl Skönt. Tack.
  • December 19 at 12:37pm · Like · 1
  • Roger Dahl Varg Stening: Mitt ”like” var naturligtvis riktad mot ditt OK, inte att du drabbats av sjukdom och elände. Hoppas att du har kryat på dig.
  • Ja svårigheten är väl främst att ta sig över tröskeln och lära sig en ny teknik. För oss som var med i studiecirken känner vi ju igen oss. Då är det bara att dra sig till minnes hur vi gjorde. Men för nytillträdande är det lite bökigare.
  • Sedan måste någon stå för själva strukturen när vi väl är inne.
  • December 19 at 12:43pm · Like · 2
  • Lena Nockert Sådant från denna gruppen som syns på Startsidan/News feed markeras med att gruppnamnet står till höger om trådskaparens namn högst upp. Om man svarar från startsidan och inte noterar gruppens namn så kan man lätt tro att man skriver i en offentlig tråd. Vilket man alltså inte gör.
  • Under trådskaparens namn finns en liten ikon som visar om det är ett offentligt inlägg. En jordglob för offentligt och två ”gubbar” för delas med vänner. Finns nog fler varianter.
  • December 19 at 12:50pm · Unlike · 2
  • Kalle Petré Roger Dahl: Helt okej att sno vad jag skrivit. Vad gäller GPsoc, så har jag inte lyckats skriva något. Vet ej varför.
  • December 19 at 3:23pm · Unlike · 1
  • Roger Dahl Vi måste ha någon form av organisation på GPsoc i så fall tror jag. Annars blir det svårt. Men det kan vara för att jag inte kommer ihåg hur man skulle manövrera sig när man väl är inne i appen.
  • December 19 at 5:49pm · Edited · Like · 1
  • Lena Nockert Kalle, prova igen. Ibland kan det ta tid att bli insläppt. Speciellt om Varg varit sjuk. Ska kolla om jag kan lösa det.
  • December 19 at 5:47pm · Unlike · 1
  • Lena Nockert Roger, den ordning vi har på de olika kategorierna kan ifrågasättas och ändras. Medlemmarnas användning av GPSoc kommer att påverka utformningen.
  • December 19 at 5:52pm · Unlike · 1
  • Roger Dahl Om vi några stycken kunde ha en liten försöksomgång så vore det bra.
  • December 19 at 8:37pm · Like
  • Roger Dahl Martin Saar: Bara för att undvika missförstånd så reagerade jag på samma sätt som du vid första läsningen av Johan Ehrenbergs artikel. Har han blivit helt stollig? Han låter lika frälst som alla IT-leverantörer som jag träffat under årens lopp. Det finns inga problem. Köp vårt system så är alla livets bekymmer som bortblåsta. Har du fortfarande problem köp lite tilläggsprodukter.
  • Men ju mer jag läste ju mer kände jag igen S själ. En framtidsoptimism och en vision om att en bättre värld är möjlig.
  • En vision behöver ju inte vara implementerbar dag 1. Det är ju inte bara ta modellen och jacka in den i nätet och köra.
  • Den går heller inte att empiriskt pröva. Det är en vision som vi kan bära med oss framåt. Något att tro på. En bättre värld är möjlig. Så mycket gladare jag känner mig bara jag tänker så.
  • En vision behöver inte ens vara realistisk med ska peka ut en ny möjlighet. Den kan bli realistisk bara genom att vi bär den framåt.
  • Utvecklingsoptimister har S alltid varit. Ett arv från superoptimisten Kalle Marx.
  • Han såg ju hela historien som en ändå stor utvecklingskedja från slavar till fria och självständiga individer.
  • Johan Ehrenberg har skapat en modern vision. Vi behöver ju inte köpa den med hull och hår. Men han pekar på att en bättre värld är möjlig.
  • Nog känns den lite bättre som vision än att vi nu alla ska ut och aktivt jobba till valet för att se till att i tid omställa oss till den nödvändiga nedväxten i samhället på grund att vi aldrig någonsin kommer att kunna ersätta fossila bränslen.
  • När oljan tar slut då är det natta. Detta när vi vet vilka oerhörda utmaningar många europeiska stater känner redan efter stagnation eller svag tillväxt som Grekland, Spanien, Portugal, Frankrike mfl.
  • Massarbetslöshet och kraftigt nationalistiska rörelser växer kraftigt.
  • Hur många skulle vilja gå ut i valarbetare med sådan vision?
  • December 19 at 9:24pm · Edited · Like · 2
  • Martin Saar Bäste Roger Dahl oljan kommer aldrig att ta slut, men den kommer att bli en parantes i ett S-politisktbygge, vilket nuvarande S-politker inte förstått. Ska M bli det första svenska parti att forstå och erkänna att vi står inför en nedväxt inte en tidsbegränsad tillväxt! En jobblinje med mindre energi där de som är innanför skranket med pengarna ska ha energin? Sånt samhälle vill jag på alla sätt motverka!
  • December 19 at 10:47pm · Like · 2
  • Martin Saar Varför är det ingen som gillar min kommentar? Är den alldeles för osannoiik och futuristisk och framför för kritiskt mot S. som är lika förstelande som Alliansen, när det gäller framtidsfrågor!
  • December 19 at 11:09pm · Edited · Like
  • Lena Nockert Läser den först nu och är för trött för att vara säker på att jag fattar. Ska läsa igen i morgon.

 

Varg Stening

Huruvida oljan kommer att ta slut eller inte kan ingen säga. Att den varit på väg att ta slut i ca 40 år betyder inte att den inte en dag faktiskt tar slut. Oavsett den tar slut eller inte borde vi, alla nationer, börja utforska andra alternativ som uppenbarligen fungerar minst lika bra och ibland bättre. Där ett bättre alternativ finns eller ett likvärdigt bör vi byta system. Vi sprutar upp alldeles för mycket bly och andra gifter som kommer ned igen eller stannar och förstör vårt planetära skydd så varför skulle vi inte byta system? Om så hela planeten är en stor oljetank så finns det ingen anledning att fortsätta i samma spår och vägra utvecklas.

 

Vi måste byta fler system för att bryta den negativa spiralen, ett av dessa är den ekonomiska fälla vi sitter i. Ett steg i att ta oss ur den förödande ekonomiska situationen är att utforska förnybar energi som är gratis. Tror man inte på solkraft, vindkraft eller vågkraft så har vi alltid Teslas idéer att bygga på. De fungerar men genererar inga pengar. Ett annat system vi måste titta på, som borde vara varje röd eller rödaktig politikers mål, är fördelningspolitik angående resurser. Det kan inte vara rimligt att som i Sverige bönder går i konkurs då de måste kassera hela årsskördar för att grödan är billigare att köpa in utifrån. Det får inte hända i ett land där vi har en växande fattigdom. Det kan heller inte vara rimligt att som i Amerika människor blir arresterade när de ger hemlösa mat. Vi slänger i världen ca tolv gånger mer mat än det finns munnar att mätta samtidigt som människor världen över svälter. Var är mänskligheten? Varför fördelas inte resurserna till de som behöver dem? Jo för att alla vill ha betalt i den heliga dollarn. Det om något är en varningsklocka att systemet är felaktigt utformat och måste bytas ut.

 

Oljan kanske inte kommer att ta slut men vem äger den? Tillhör inte jorden och dess resurser alla som bor här? Floden i sydamerika som Nestlé köpte av byn och sedan vägrar att sälja vattnet tillbaka till byn så att byborna dör av törst.. Hade de rätt att sälja den? Hade någon rätt att köpa den? Kan man köpa något av någon som inte äger produkten? Att inga politiker tittar på dessa frågor beror på att de är rädda för näringslivet. De är rädda för att de kan förlora pengar. Vad händer om vi byter ekonomiskt system? Vad händer om vi gemensamt globalt säger att jordens resurser tillhör jordens folk. Du kan ta betalt för att processa produkten, rena vattnet, fånga solen i batterier, fånga vågornas kraft och förvandla den till el men du kan inte ta betalt för något du inte äger. All process bör då tillfalla staten och inte en enskild ägare. Är inte det rimligt? Är inte det ett steg värt att ta för att ta hand om mänskligheten?

 

De går inte, säger kapitalisterna, då blir jorden överbefolkad. Tvärtom förökar sig rädda otrygga människor sig mer. I krigstid, i svälttid och i alla svåra tider förökar vi oss mer än när vi mår bra och är trygga. Vi gör det för att säkra vår överlevnad som art men när allt är bra så föder vi färre barn eftersom världen är tryggare.

 

Om vi ser åt andra hållet och oljan faktiskt är begränsad, då är vi rökta som art om vi inte tittar på andra alternativ. Vi är inte så bra på det här med självbevarelse tyvärr. Titta bara på öarna runt Vesuvius. Två gånger har den ödelagt ett flertal städer, den hade ju inte haft utbrott på evigheter så det är nog lugnt. Idag bygger folk hus ända upp på vulkanen, den har ju inte haft utbrott på evigheter så det är nog lugnt.. Varför utvecklas vi inte? Varför envisas vi med att ha kolkraft? Varför envisas vi med att ha fossila bränslen? Det finns alternativ men de tar nog inte slut så det är lugnt..? Nej, det är inte lugnt. Vi får inte stanna här och tro att det ordnar sig. Vi får inte göra det till en ekonomisk fråga för då accepterar vi pengens värde över människans. Skit samma hur vi bygger om systemet, det är felaktigt i grunden och alla modeller är dömda att misslyckas. Det fanns i äldre samhällen en inbyggd spärr som vi tog bort med globaliseringen. Vid varje kejsarbyte, kungaskifte etc. nollades ekonomin. Då fungerade systemet för det kunde inte gå för långt. Sen skapade vi globala banksystem och slutade nolla systemet och här sitter vi idag.

 

Att ignorera alla sätt att utvecklas är att acceptera nuläget. Att säga att det inte blir bättre än så här skapar ingen förändring. Vi kan stånga oss blodiga mot bankerna för att få dem att sluta skapa pengar ur luft, det kommer inte att hända så länge vi behöver pengar. Näringslivet kommer inte att gå folket till mötes så länge vi behöver jobb för att få pengar. Skapar vi ett alternativt system kommer pengarnas värde att minska. Om människor kan leva utan pengar i en resursbaserad ekonomi kommer kapitalisterna att tappa sitt grepp om oss. Det är nödvändigt som en extrem åtgärd för att hitta ett nytt system som inte kan utnyttjas som det nuvarande. Det blir allt vanligare att människor lever ”off grid” bland annat i staterna. Det går alldeles utmärkt. De märker att de inte behöver alla statusprylar och alla pengar utan kan leva bra ändå. Bankerna hatar det, i vissa stater är det olagligt. Varför? För att det fungerar. Därför behöver vi byta system även om vi drunknar i olja till evigheten tar slut. Olja är den ultimata symbolen för pengar, oljeindustrin styr hela världen och upprätthåller det felaktiga system vi har idag. Därför måste vi sluta med olja.

 

  • Kalle Petré Martin Saar: Jag har just ”gillat” din kommentar. Men M kommer inte att erkänna. Jag tror inte det funkar så. Ett erkännande skulle väcka den björn som sover. Låt den sova! Och låt det nödvändiga ”utanförskapet” växa i godan ro! Långsamt växa fram! David Jonstad gör ju påpekandet i sin bok Kollaps, att kollapsen i allmänhet är en väldigt utdragen process. Oljan tar långsamt ”slut”  blir omöjligt dyr). Och politikerna anpassar samhället långsamt till denna förvandling. Ibland blir det stora kriser, men en total kollaps inträder inte. Grekland är inte i total kollaps idag. Men tillräckligt, för att grekiska S (Pasok) ska reduceras till ett miniparti. De kunde ju inte försvara det grekiska folket. Och kanske blev de insatta åtgärderna, åtstramningarna för kraftiga, för att bli politiskt riktigt bra. De resulterade ju i väldigt mycket motstånd. Ett nytt vänsterparti växte ju till det största. Det var väl inte vad Eu hoppats på. Oavsett hur M (och borgerskapet, och överklassen, och kapitalisterna …) tänker, så söker det politisk-ekonomiska lösningar för att försvara ”förnuftet”, ”friheten” – mätt på deras sätt. Inget tyder på, att svenska S kommer att vara mer förmöget att försvara folket än det grekiska S.
  • December 20 at 8:01am · Unlike · 2
  • Kalle Petré Varg Stening: Vi är inte rökta som art. Några kommer alltid att överleva (och det kommer alltid att finnas någon olja kvar). Men vad händer under processen? Vilka drabbas eller räddas och hur? Och: Man hittar inte ett nytt system ”off grid”. Inget fel på att försöka leva utan pengar. Alldeles utmärkt att påbörja projektet med lokal omställning. Men det kommer inte att bli en revolution. Den stora omvandlingen kräver att man ”griper makten”. Och det sker på alla nivåer – lokalt, regionalt, genom riksdag och regering, i Eu och även i Fn. Och det måste vara ett gemensamt projekt för arbetarrörelsen och miljörörelsen + alla andra folkliga rörelser.
  • December 20 at 8:01am · Like · 1

 

  • Varg Stening Det är det jag menar, finns det ett bättre sätt att ta makten än att ta ifrån dem deras vapen? Jag pratar om en extrem omställning på vägen till ett nytt hållbart system dvs en slags revolution där vi gör maktmedel som olja och pengar värdelösa. Vilken makt har de kvar då?
  • December 20 at 12:45pm · Unlike · 1
  • Lena Nockert Traditionell väpnad revolution har ju visat sig vara en dålig metod. Det går att ta makten snabbt med en sådan revolution. Men dagen efter står man där med samma gamla samhälle, bara med nya makthavare.
  • Det som behövs är ett nytt tänkande och en omställning till något bättre. Det tar tid att växa fram. Frustrerande för oss som är otåliga, men den enda vägen är att under tiden vi ser vad som är fel med det gamla börja tänka nya tankar och forma det nya i mindre skala.
  • När de nya tankarna accepterats av tillräckligt många och förståelsen av det nya spridit sig kommer det gamla att rasa samman av sin egen tyngd. Vi behöver inte lägga tid och kraft på rivningen.
  • December 20 at 5:05pm · Unlike · 2
  • Lena Nockert Läser igenom vad jag skrev ovan och funderar på om sista stycket även kan gälla för vårt gamla slitna parti? Kan det gamla nyliberala tänkandet som infiltrerat vår partitopp undergrävas genom våra och många andras nya tankar?
  • December 20 at 5:09pm · Like · 2
  • Roger Dahl Georg Orwell beskrev i boken Djurfarmen just det du Lena Nockert beskriver ovan. Grisarna tar över makten från människorna, men visar sig bli ännu mer ”svinaktiga” än människorna när de väl fått makten. Situationen för alla djuren i farmer blev inte ett dugg bättre. Däremot tog grisarna för sig ordentligt.
  • Många tolkande in Stalintidens förtryck i Orwell skrivning. Det var väl tämligen uppenbart att han hämtat inspiration därifrån. Men jag tror att han var mycket mer allmängiltig än så. Makt korrumperar.
  • Det räcker inte att byta et en eller annan person i toppen av den politiska hierarkin. Det kommer inte bli så stora förändringar ändå.
  • Det behövs något mer. Det behövs en medvetandehöjning på alla trappsteg på Jakobs Stege bland världens över 7 miljarder människor. Då måste vi också självrannsaka oss själva och se till vad var och en av oss kan vidareutveckla inom oss, för att verkligen vara med och bära upp de nya förändringsvinden.
  • Gör vi inte det är vi istället en del av problemet och bromsar medvetet eller omedvetet, kanske av rädsla för att tänka i nya banor som är en förutsättning för att en förändring till en rimligare värld ska vara möjlig.
  • December 21 at 2:32am · Edited · Like · 3
  • Roger Dahl Sedan skriver du Lena Nockert: ” Läser igenom vad jag skrev ovan och funderar på om sista stycket även kan gälla för vårt gamla slitna parti? Kan det gamla nyliberala tänkandet som infiltrerat vår partitopp undergrävas genom våra och många andras nya tankar? ”
  • Jag är fullständigt övertygad om att det inte bara är vår partitopp som blivit infiltrerad av den nyliberala agendan. Den finns hos oss alla. Vi är alla en produkt av det samhälle vi har levt och lever i. Detta oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Att bryta detta mönster är inte alls lätt och framförallt inte en så framgångsrik väg för oss själva, så länge de äldre tankebanorna har makten.
  • Därför gäller det för oss alla att självrannsaka oss och hitta nya sätt att fungera och medverka i byggandet av den nya världen.
  • December 21 at 2:40am · Edited · Like · 4
  • Lena Nockert Jo visst är vi alla mer eller mindre fångar i den nyliberala tankeburen, och visst ska vi alla ägna oss åt självrannsakan. Men jag tror att betydelsen av samarbete för att lyckas rymma ur den fångenskapen inte får underskattas. Snabbaste vägen tror jag är att kasta av tagelskjortorna och hjälpas åt för att erövra tankefriheten.
  • Istället för att med dåligt samvete sitta på egen hand och granska ”Hur nyliberal är jag?” så ska vi räta på ryggarna och tillsammans fråga oss ”Hur skapar vi nya bilder av andra sätt att forma samhället?”.
  • December 21 at 11:12am · Edited · Unlike · 4
  • Mona Westerlund Jag tycker många är på god väg att överge det nyliberala tänkesättet. Eller är det bara önsketänkande?
  • December 21 at 12:47pm · Like · 1
  • Lena Nockert Jag hoppas att du har rätt. Är det önsketänkande är vi två (minst) om de önskningarna.
  • December 21 at 1:22pm · Unlike · 3
  • Nils Westberg Det handlar om de tre grundläggande värderingarna människo-,samhälls- och kunskapssyn. Avgörande är nog kunskapssynen som generellt blivit enbart akademisk och som en följd av detta en mekanisk människosyn, något som låg bakom Gunnar. Myrdals inställning till att ekonomi inte är en vetenskap i Alfred Nobels intentioner. De nyliberala bortser från den dynamik som skapas av människor i samverkan, en progressiv samhällssyn. En utveckling som styrs av människor och inte kapitalägarna. Marknaden när det gäller vår och omsorg styrs av människan och mänskliga värderingar.
  • December 21 at 2:26pm · Edited · Unlike · 3
  • Roger Dahl Lena Nockert: ” Istället för att med dåligt samvete sitta på egen hand och granska ”Hur nyliberal är jag?” så ska vi räta på ryggarna och tillsammans fråga oss ”Hur skapar vi nya bilder av andra sätt att forma samhället?”. ”
  • Jag tror nog att människor är kapabla till ett både och, självreflektion och skapa nya bilder av en framtida värld. Vi kan i andra sammanhang ha två bollar i luften samtidigt, minst. Men det verkar för närvarande vara lite så på båda fronter dessvärre.
  • För oss som kommer ihåg sent 1960-tal och hela 1970-talet är det nog lite lättare. Då fanns det en framtidstro om att det gick att skapa en rimligare värld. Men detta verkar inte på något sätt vara någon garanti att hitta fram till en vision om en rimligare värld i nutid.
  • Det är nog det Johan Ehrenberg vill vara med och skapa bland annat i denna artikel.
  • Att bara fastna i att livet är en ända stor jämmerdal leder ju inte utvecklingen framåt . När vi gnällt av oss en stund om eländens elände borde vi väl ta i och hitta nya bilder, som jag håller med dig om när du skriver.
  • Denna vision bör ju ta fasta på det vi vet om historien och om nuläget. Men vår framtidstro går sedan inte att föra i bevis mha evidensbaserade fakta.
  • Men om inte vår vision uppfattas någorlunda rimlig av många människor, så lär vi bli förbli en tämligen liten skara idealister som tror och hoppas på att under kan ske.
  • December 21 at 9:34pm · Edited · Like · 1
  • Roger Dahl Martin Saar: Jag har vid flera tillfällen i denna tråd frågat dig hur din framtidsvision för en bättre värld ser ut. Kalle Petré har frågat samma fråga.
  • Det är ju naturligtvis inget tvång att svara på frågor i detta eller andra liknande forum. Men jag är nyfiken.
  • December 21 at 8:26pm · Like · 1
  • Martin Saar Roger Dahl jag har deklarerat min framtidsbild i en tidigare kommentar på denna tråd om jag minns rätt!
  • December 22 at 7:53pm · Like
  • Roger Dahl Martin Saar. Det är en lång tråd. Jag har inte uppfattat någon framtidsvision från dig. Men du kan väl kort tala om den här.
  • Hur ser den ut?

Har integrationen fungerat bra i Europa?

En av orsakerna till att nationalistiska partier växer i Europa är att integrationspolitiken inte har varit så framgångsrik. Alliansens arbetslinje har ju inte varit så lyckosam när det gäller integrationen.

Men i ärlighetens namn måste vi väl erkänna att S integrationspolitik inte heller fungerat särskilt bra.

Hollande i Frankrike har heller uppenbarligen inte lyckats så där över hövan bra. Istället växer le Pen och det finns stor risk att detta parti kommer att bli Frankrikes största parti nästa val.

Denna risk finns även i Sverige. Då borde väl den bristfälliga integrationspolitiken diskuteras och inte diverse taktiseringar för att att stänga ute Sd.

Med nuvarande strategi – strutspolitik – kommer nya idéer om hur integrationen ska fungera bättre stämplas som fascism. En sådan politik kan mycket väl just leda till det som vi absolut inte vill ha.

Men detta är uppenbarligen ingenting som bekymrar Maria Ferm som är riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Besök Marias blogg här
http://migro.se/gastinlagg-av-maria-ferm-for-faktisk-forandring/

Johan Westerholm skriver bra om detta:

http://ledarsidorna.se/2014/12/ni-fortjanar-endast-mitt-forakt-inget-mer/?fb_action_ids=10152724397012529&fb_action_types=og.comments

Det känns verkligen som att leka med elden utan att veta vad man gör. Hur kan man komma på en så riskabel lösning för hela vårt politiska och parlamentariska fundament?

Hur kan någon människa tro att detta är vägen för att stoppa Sd:s framfart? Det hjälper en tid för att utestänga Sd formellt. Men de har ju ändå rätt att rösta i riksdagen. S och de rödgröna är de verkliga förlorarna på detta spel.

Alliansen har ju Sd som ett stödparti i 9 fall av 10.  Hur ska S kunna bedriva S- politik i detta läge?

Och vad händer vid nästa val?

En ytterligare mycket bra artikel av Johan Westerholm om vår migrationspolitik är denna:

Ledarsidorna.se rimligt goda Jul.

http://ledarsidorna.se/2014/12/ledarsidorna-se-rimligt-goda-jul/

 

The Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP)

Det finns en blogg som tar upp frågor om TTIP.

Om denna kan vi läsa här: http://ttippen.se/about-this-blog/

About this blog:
This blog concerns the ongoing negotiations about a trade and investment agreement between the European Union and United States, the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). The main purpose of the blog is to report from the secret negotiations mixed with some more in-depth updates. The blog is covering the negotiations as a whole, however with an additional focus on Sweden.

This blog, although being written mainly in Swedish, will continuously post entries which is also available in english. The blog was started by former Swedish member of the European Parliament, Carl Schlyter. Since Carl left the European Parliament after the elections in 2014, his successor, MEP Max Andersson, is now running the blog. Editor, just as before, is Rikard Allvin, who has considerable experience working on similar trade deals, including ACTA.

For input or information, please send an email to rikard.allvin(at)europarl.europa.eu

I bloggen kan vi läsa intressanta artiklar om TTIP.

Det finns även andra viktiga källor att använda oss av:

Stockholms handelskammare har denna blogg:  http://isdsbloggen.se/ombloggen/

” OM ISDS-BLOGGEN

ISDS-bloggen syftar att sprida kunskap och information om internationellt skiljeförfarande och tvistlösningsverktyget ISDS – Investor State Dispute Settlement. ISDS är ett etablerat verktyg som används för att lösa tvister mellan investerare och stater. Vanligast är att internationellt skiljeförfarande används för att lösa tvisten. Skiljeförfarande erbjuder en neutral arena jämfört nationell domstol och är ett sedan länge etablerat sätt att lösa internationella konflikter.

 

Om teknikutveckling och framtida jobb 

Ett samtal på Facebook i gruppen ASPO.

  • Arvid Hallén Poängen är att teknikutveckling ständigt driver produktivitetsutveckling, och folk har alltid oroat sig för det. Det har aldrig legat något i det. Den kommande robotiseringen skiljer sig egentligen inte på något sätt från till exempel de senaste decenniernas datorisering. Massa jobb förstördes av datorerna, massa nya skapades, och produktiviteten ökade.

October 9 at 9:02pm · Like · 1

Roger Dahl Men idag är ju trenden i hela västvärlden att det råder arbetslöshet och att även om nya jobb skapas så försvinner minst lika många till andra delar av världen och genom teknikutveckling

October 9 at 10:54pm · Like · 2

Roger Dahl Dessutom Arvid Hallén. Produktivitetens överskott samlas i allt högre grad i de finansiella marknaderna och andelen superrika ökar och deras förmögenheter växer dramatiskt. Dessa tillgångar skapar en helt annan typ av global arbetsmarknad än den vi tidigare har haft. Så det går inte att jämföra dagens globala samhällsstrukturer med 1800-talets.

Vi har helt enkelt andra utmaningar att brottas med.

October 9 at 11:56pm · Like · 2

Intressanta kommentarer, men jag delar dem inte helt ut. Arbetslösheten i västvärlden beror ju för närvarande inte på strukturella teknologiska faktorer, utan istället på kombinationen av konjunkturella faktorer och en bristfällig stabiliseringspolitik.

Apropå förmögenhetskoncentrationen hos de allra rikaste var den ännu större under 1800-talet än i dag, även om man i vissa länder (som USA) rört sig väldigt mycket tillbaka mot den ekonomiska ojämlikhet som fanns under ”The Gilded Age”.

Vilka nya tillgångar du talar om förstår jag inte riktigt.

Att vi har en global arbetsmarknad, frihandel, fria kapitalflöden och globalisering är heller inget nytt, utan utmärkte just 1800-talet. Det var snarare perioden 1914-1945/1991 som i högre eller lägre grad karaktäriserades av avsaknad av desamma.

Visst har vi andra utmaningar att brottas med än man hade på 1800-talet. Men just denna utmaning, införandet av ny arbetsbesparande teknik, verkar vara samma som den alltid har varit, ända sedan Spinning Jenny introducerades.

 

 

Mitt svar:

Du påvisar ovan i din kommentar att teknikutveckling och en globaliserad handel har funnits sedan 1800-talet. Javisst och naturligtvis långt tidigare än så. Det är ingenting nytt. Att det finns stora förmögenhetsskillnader är heller ingenting nytt. Men effekterna är synnerligen olika idag mot hur det var på 1800-talet. Idag lever vi i en globalt finanskapitalistisk värld, där det samlade finansiella kapitalet ständigt växer och har makt och betydelse som aldrig förr i historien. Tekniken har gjort att det finansiella kapitalet blivit synnerligen lättrörligt och sammankopplat på ett helt nytt sätt och de fria kapitalströmmarna gör att nationalstaterna får allt mindre möjlighet att styra exempelvis hur arbetstillfällen skapas.

Du frågar också om vilka nya tillgångar som skapats. Det överskott som produktivitetsutvecklingen medfört har skapat nya kapitaltillgångar som i mycket hög utsträckning just gått in i det finansiella kapitalet. Tillgången på billig energi är ju också en synnerlig viktig faktor. Där har vi grogrunden till den globala finanskapitalism som idag så totalt dominerar vår planet.

Självklart är inte arbete en ändlig resurs. Det finns hur mycket viktiga arbetsuppgifter som helst att utföra på globen. Ändå är arbetslösheten ett stort problem i stora delar av vår värld. I Europa har arbetslösheten varit hög sedan mitten av 1980-talet. Så det är svårt att förklara den som konjunkturell. Den tycks istället vara synnerligen strukturell. Teknikutvecklingen är en viktig orsak. Men varför har det inte skapats nya jobb i tillräcklig utsträckning av det överskott som produktvitetsutvecklingen ger?

Det finansiella kapitalet har helt enkelt hittat mer lönsamma jaktmarker att placera pengar i än i Europa. Kina, Indien, Brasilien och Ryssland är några exempel. De asiatiska tigrarna andra. Idag är Afrika mycket lockande för det finansiella kapitalet. Så makten över det finansiella kapitalet är därför den helt avgörande faktorn för var nya arbetstillfällen ska kunna skapas av det överskott som produktivitetsutvecklingen möjliggör.  Vad som avgör var investeringarna ska ske beror på var den bästa riskjusterade avkastningen kan uppnås.

Så länge det finns mycket pengar i omlopp och tillgång på billig energi, kan vi i väst upprätthålla en hög konsumtion, även om konsumtionen är tämligen ojämnt fördelad.

Men om någon av dessa två hörnpelare – billig energi och mycket pengar i omlopp – fallerar kommer det att bli mycket kärva tider för oss.

Hur ska arbetet kunna skapas om vi inte längre kan upprätthålla vår konsumtion? Detta accentueras när teknikutveckling gör oss alltmer överflödiga i produktionen.  Vad ska vi då få pengar till arbete och försörjning:?

Då bär det utför med våra samhällen. Vem ska då finansiera en basinkomst som många ser som lösning på arbetslöshetsproblematiken?

Vilka jobb finns det då att dela på?

Som avslutning skulle det vara spännande att höra vad de som läser detta tycker att vi idag agera för att detta inte ska inträffa?

 

 

Om Vänsterextremismens kontraproduktiva agerande och sakdebatt

Bakgrund

Efter att ha haft fokus på annat ska jag nu ge mig lite tid att reflektera över en dialog som utspann sig i Facebookgruppen Socialdemokratiska Visioner för en tid sedan.

I en tråd som Knut Lindelöf skriver ”Vi måste vara med och bygga en ny rörelse mot rasism och gryende fascism!” uppstår en intressant dialog:

Ett axplock:

  • Kersti Rabe Afa och RF har aldrig stått på nazisternas sida.

December 29, 2013 at 12:03pm · Like · 1

Mona Westerlund Man kanske borde ha skrivit ”grumliga högerkrafter” där?

Knut Lindelöf: Nej, naturligtvis har aldrig någon vänstergrupp sagt sig stå på fascisternas sida. Men i praktiken har de tjänat fascismen genom att locka fram fascismen som den tredje vägen mellan höger och vänster som alltid ska ”bråka och slåss”. Maskerade vänsteraktivister lockade fram en exempellös polisbrutalitet i Göteborg 2001 t ex, vilket inte på något sätt legitimerar polisbrutaliteten.

Andra aktuella exempel är vänstergrupper som stödde bombningarna i Libyen och tidigare av Sarajevo, invasion i Kosovo etc. ”Vänster” kan vara djupt reaktionära!

Som svar på detta kom detta:

Martin Saar Knut Lindelöf behåll gärna dina förtäckta fascistoida konspirationsteorier för dig själv. Snart får man väl också läsa av dig att det var vänstergrupper som drev fram Hitler till makten i Tyskland på 30-talet.

  • Roger Dahl Martin Saar: Hur kan du få Knut Lindelöfs artikel och den skrivning har gör ovan till ”förtäckta fascistoida konspirationsteorier”?Lika påläst som du är när det gäller ekologiska – och energifrågor, lika obegripliga blir dessvärre dina uttalanden när det gäller sociala och ekonomiska spörsmål.Att ifrågasätta vänsteraktivisters agerande är väl inte liktydigt med ”förtäckta fascistoida konspirationsteorier”.

December 30, 2013 at 4:53pm · Edited · Like

Roger Dahl ”Snart får man väl också läsa av dig att det var vänstergrupper som drev fram Hitler till makten i Tyskland på 30-talet.”

Att socialdemokrater och kommunister stred mot varandra var definitiv en bidragande orsak till att Hitler kom till makten.

Det var inte den enda orsaken, men den bidrog i högsta grad.

  • Martin Saar Roger Dahl citatet: ”Maskerade vänsteraktivister lockade fram en exempellös polisbrutalitet i Göteborg 2001 t ex, vilket inte på något sätt legitimerar polisbrutaliteten.”, säger en del!

December 30, 2013 at 5:03pm · Like

Roger Dahl Det säger att ett antal stenkastande huvprydda ungdomar lyckades ta bort fokus från det frågan handlade om.

Den här typen av kontraproduktiva åtgärder borde vi väl alla ta avstånd ifrån i denna grupp, eller hur? http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgskravallerna

Göteborgskravallerna – Wikipedia

sv.wikipedia.org

Göteborgskravallerna är en samlande beteckning på en serie kravaller och upplopp…See More

December 30, 2013 at 5:18pm · Like · Remove Preview

Kersti Rabe Har svårt för att inte säga omöjligt att tänka mig att någon i denna grupp inte tar avstånd från politiskt våld. Debatt om detta fördes i en annan grupp med ett stort antal medlemmar och där förekom inte heller någon som inte tog avstånd från våldet. Det som diskussionerna mycket fördes om var de olika samhällssyner som driver höger- och vänsterextremisterna. Och i samband med det konstaterade vi stor besvikelse att de autonoma grupperna valt att möta våld med våld och inte inser att det i praktiken ger upphov till att det som de vill bekämpa istället ökar.

Jag kan inte nog klandra vänsterextremisterna för deras agerande och felbedömningar men jag kan inte heller i samband med detta inte relatera dem till övriga extremister. Låter jag bli det upplever jag det som att jag friskriver högerextremisterna från allt ansvar för deras våldsbenägenhet som åstadkommit svåra skador och dödsfall på politiker och i hög grad på civila och som drivs av en dröm om ett avskyvärt samhälle. De är tydliga och ”ärliga” med sitt uppsåt – kanske anses de därför inte grumliga?

December 30, 2013 at 8:38pm · Like · 1

Konsten att föra en saklig debatt

Nu till den fråga jag tänkte ägna mig åt i detta blogginlägg.

Dialogen fortsatte på följande sätt:

Martin Saar Roger, vet inte vad du har för kunskaper och vad du vet om de sk göteborgskravallerna men berätta vad var det som hände? Var det vänsterextremistiska grupper som fick allt att gå överstyr? Eller?

Min kommentar:

Du och jag känner inte varandra. Det närmaste vi kommit i närkontakt är på ett möte som anordnades på ABF i höstas när vi kort hälsade på varandra. Hur kan du Martin veta vad jag har för kunskaper om Göteborgskravallerna 2001?  Svaret är att du inte har en aning om vad jag baserar min position i frågan på. Vet vi inte så är det ju tämligen rimligt att ställa frågor för att få svar.

Men det visade sig att din fråga var mer retoriskt ställd. Du var uppenbarligen inte intresserad av att höra vad jag baserar mina ståndpunkter i frågan på. Istället fortsätter du genast på följande sätt.

Martin Saar Det är lätt att gå på och sluka den massmediala versionen! Men vad som är sant och falskt i denna sörja borde du nog Roger ta reda på innan du uttalar dig!

Min kommentar

Hur kan du uttala dig så kategoriskt om vad jag vet och inte vet i denna fråga? Hur vet du att jag enbart baserar mig på den massmediala bilden? Varför inte istället invänta ett svar från mig?

I själva verket har jag mitt intresse för Globalisering varit mycket stort under många år och därför var händelserna i samband med Göteborgskravallerna synnerligen intressanta för mig. Själv blev jag mycket besviken över att själva sakfrågan, globaliseringens avigsidor, så helt kom i skymundan. Det visade sig att jag var i gott sällskap därvidlag.

Efter Göteborgskravallerna förde jag samtal med ett antal personer som var med i Göteborg, eller sympatiserar med den globaliseringskritik som framfördes i Göteborg. Alla har varit mycket kritiska till polisens agerande OCH likaledes kritiska mot ett antal personer som förstörde den fredliga demonstrationen genom stenkastning. Alla har sagt att själva sakfrågan kom bort och istället diskuterades polisvåld respektive våld från en liten grupp ungdomar.  Attacrörelsen som jag intresserade mig för då är mot våld i alla former. http://attac.se/arkiv/1582/2004-12-01

Det är just den uppfattning som jag står för. De som var med och kastade sten förstörde för själva sakfrågan globaliseringens avigsidor. När du Martin inte inväntar svar på de frågor du inledningsvis ställer, utan istället drar helt felaktiga slutsatser om mina kunskaper i frågan minskar du i trovärdighet. Varför så bråttom att döma ut mina kunskaper i frågan?

Jag startar en tråd på följande sätt:

Roger Dahl

Efter att ha läst genom Nils Westbergs hemskick om skolan kommer jag in i den virtuella världen och möts av denna artikel. http://www.expressen.se/debatt/det-ar-lite-synd-om-fps-jan-bjorklund/?fb_action_ids=10201869597958762&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

I den tråden skriver du:

”Martin Saar Tänk om man fick göra om och göra bättre, tänker jag! Björklund och Göransson är sina två motsatser. Björklund har lärt sig i det militära att självsäkert kommendera fram förändring medan Göransson försöker resonera sig fram i ett makligt tempo där ideologin och samhällsnyttan finns med som ledstjärna. ”

Tänk om du gav dig tid att vara aningen mer reflekterande och ha Göransson som ledstjärna. Vad mycket mer intressant och konstruktivt detta samtal skulle ha blivit. Nu tröttnade jag och såg det omöjliga att överhuvud taget föra en konstruktiv dialog med dig i denna fråga. Har heller inte haft tid förrän nu som jag tidigare sagt,  men min motivation minskade högst väsentligt.

Jag har tidigare gett dig min eloge för att du tar upp intressanta frågeställningar på din blogg när det gäller energi, ekologi och ekonomi. Men det legitimerar inte att du drar helt felaktiga och förhastade slutsatser om det beslutsunderlag jag har vid bedömning av denna fråga. När jag uttalar mig om saker och ting vill jag ha mer på fötterna än bara rena gissningar och basera mina uttalanden på ren okunskap.

Har vi någon åsiktsskillnad i sakfrågorna Martin? Tycker du att de var rätt av de stenkastade ungdomarna med luva att kasta sten? Förstörde inte dessa få för alla de som ville lyfta frågan om globaliseringens avigsidor? Om den viktiga frågan kom bort i debatten, finns det inte då människor som kallar sig vänster som agerar rent kontraproduktivt och förstör debattklimatet och dessutom skapar en vrångbild av vad den stora gruppen demonstranter stod för?

Det är just det jag säger i min kommentar ovan. Hur kan du få det till att jag är lurad av media? Min uppfattning har jag gemensamt med alla de jag talat med under årens lopp och som är kritiskt inställda till globaliseringens negativa konsekvenser.

I frågan om den samlade vänsterns agerande i Tyskland finns det en uppsjö med böcker som påvisar detta. Jag läste in mig på detta för några år sedan. Ett exempel på detta är Olle Svenning som i boken Vänsterns i Europa, de nya liberalerna? skriver på följande sätt:

”Partiet ( SPD, RD:s anmärkning) löstes upp i fraktioner, den som bekämpade kriget och krigskrediterna 1914 och de patriotiska socialisterna. Den blodiga striden slet sönder vänstern när spartaklisternas revolutionära uppror mötte socialdemokratisk statsförvaltning och reformism. Då hade Rosa Luxemburg redan utkämpat sin ideologiska strid mot Lenins bolsjevism. På 20-talet  antyddes samverkan mellan socialdemokrater och kommunister och det tillämpades i Sachsen, fast Komintern styrde och löste snart upp alliansen. Parollen klass mot klass blev i praktiken till kommunister mot socialdemokrater. De upproriska och marginaliserade folkmassorna i kommunistpartiet mot den organiserade arbetarklassen inom socialdemokratin. Vänsterns sönderfall skyndade på Weimarrepublikens upplösning och gjorde die Strassen frei för nazismen”,  (sid 104f).

Så vänsterns negativa agerande har verkligen haft stor betydelse för hela den kommande europeiska utvecklingen. Det gäller att förstå och lära sig av historien och inte göra samma misstag igen. Då måste vi läsa på innan vi uttalar oss. Med detta säger jag inte att vänsterns splittring och kamp mot varandra var den enda förklaringen till Hitler och nazismens makttillträde i Tyskland, men det var en bidragande faktor.

Vi är människor Martin och som sådana gör vi alla klavertramp då och då. Men när vi gör så uppenbara klavertramp som du gjort här borde du ju vara rakryggad nog att erkänna det. Du uttalar dig om saker som du inte har den blekaste aning om, mina kunskaper om Göteborgskravallerna.

Du uttalar dig dessutom okunnigt om vänsterns roll under Weimarrepubliken: ”Snart får man väl också läsa av dig ( att det var vänstergrupper som drev fram Hitler till makten i Tyskland på 30-talet.”  Det var ju precis det som hände. Vänsterns splittring banade väg för nazismens intåg.

Du Martin Saar skriver: ”Knut Lindelöf behåll gärna dina förtäckta fascistoida konspirationsteorier för dig själv. Snart får man väl också läsa av dig att det var vänstergrupper som drev fram Hitler till makten i Tyskland på 30-talet. ”

Jag tycker att det är för bedrövligt att så lättsinnigt stämpla en person på detta sätt och dessutom visa en skrämmande okunnighet i frågan om vänsterns agerande i Tyskland innan Hitlers och nazismens makttillträde.

Betrakta ditt uttalande Martin:

”Martin Saar Det är lätt att gå på och sluka den massmediala versionen! Men vad som är sant och falskt i denna sörja borde du nog Roger ta reda på innan du uttalar dig!”

Om du tar dig tid och andas mellan dina inlägg blir det lättare att fortsätta en konstruktiv dialog om olika, för människan, viktiga frågeställningar som du annars bidrar med.

Det finns all anledning att vara lika kritiska och ifrågasättande när det gäller vänsterns sätt att agera, som när vi analyserar det kapitalistiska samhället. Ett samhällssystem som håller på att föra oss till avgrundens rand om vi inte mäktar med att ändra färdriktning.

Detta inlägg som du tipsat om är ett bra exempel på att vänstern i Sverige behöver granskas och ifrågasättas:

USA – landet vi älskar att hata, Johannes Söderqvist. http://skogsdrommar.blogspot.se/2013/12/usa-landet-vi-alskar-att-hata.html#comment-form

Jag tror på människans möjligheter att i stort och smått korrigera oss och hitta nya framkomliga sätt att hitta nya lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. Till det  behövs är ett öppet sinnelag, där gårdagens dogmer måste betraktas med kritiska ögon.

Samtalsetik och hållbar utveckling – Episod 2.0: Bankpropaganda och min utgångspunkt

Efter att i Episod 1 fört ett resonemang med Harald Ullman om vikten av att behandla sina meningsmotståndare med respekt och inte etiketter människor med diverse attribut utan istället hålla ett sakligt tonläge och försöka förstå vad medmänniskan har att säga. Se vidare:

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/10/samtalsetik-och-hallbar-utveckling-episod-1-harald-ullman-och-samtalsetik/

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/10/etapp-2-harald-ullmans-och-mitt-replikskifte-i-sodersossarnas-facebookgrupp/

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/11/harald-ullmans-och-mitt-replikskifte-i-facebook/

 

 

Etapp 2 i min spaning i ämnet Samtalsetik och hållbar utveckling behandlar: Bankpropaganda och min utgångspunkt

 

Min tidigare yrkeslivserfarenhet inom bank och försäkring tycks bland några inom Facebookgruppen Socialdemokratiska visioner uppfattas som synnerligen belastande.

Min roll har varit att arbeta med verksamhetsutveckling, utredningar och IT på en högst beskedlig position och borde väl knappast behöva stå till svars för hur företagen, Folksam och Swedbank, i dess helhet bedrivit sin verksamhet. Det har jag inte haft någon möjlighet att påverka. Besluten fattas på en helt annan nivå en där jag har befunnit mig på. Men att överhuvudtaget ha arbetat på bank tycks vara en belastning. Här är en av kommentarerna från en deltagare i gruppen:

”Konsten att tänka fritt är nog förunnat dom som står utanför.
Att genomföra en penningreform är alla andra reformers moder. Utan den reformen så kan vi försöka reglera/kontrollera/kvalitetssäkra bäst vi vill. Det löser ändå inget. ”

Det vi talar om här framstår klart av Andreas Cervenkas blogginägg: http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

” Vad sägs om att trolla bort både statsskulder och privata skuldberg, öka tillväxten, avskaffa inflationen, eliminera risken för framtida bankkriser och miminera finansbranschens makt över samhället? Allt på en gång?

Dessa minst sagt sensationella löften kommer från två forskare, Jaromir Benes och Michael Kumhof, som lagt fram en ny radikal plan som långsiktigt sägs kunna lösa den skuldkris som nu tynger hela västvärlden.

Innan vi går vidare bör det nämnas att forskarna inte spånat fram detta i en skrubb på University of Middle of Nowhere. Duon arbetar på übermäktiga Internationella Valutafonden, IMF.

För det andra är planen långtifrån deras egen eller ens ny, den togs fram redan 1936 av två andra ekonomer, Henry Simons och Irving Fisher, i kölvattnet av 30-talskrisen.”

Det är dessa löften och mer därtill erbjuder Chicagoplanen. Dessutom kommer den även att ge en bättre kontroll över konjunkturcykler som inte är direkt förorsakade av den reala ekonomin. Dessutom eliminerar den risken för bankrusningar. Det innebär att om alltför många människor samtidigt skulle ta ut sina pengar från banken skulle pengarna inte räcka till, eftersom bankernas kapitaltäckningsgrad inte medger det. (Sidan 6 i rapporten.) Med full kapitaltäckning finns inte den risken.

Vilken människa med förståndet i behåll säga nej till detta. Vem säger nej till guld och gröna skogar. Hur dum får man vara? För att genomföra den måste vi gå ut och informera människor som ännu inte vet om den. Andreas Cervenka gör mänskligheten en jättetjänst. Hans informationskampanj har blivit mycket uppskattad. Ja så till den milda grad att han blivit SvD:s affischnamn nummer 1 och var en reklampelare i Stockholms tunnelbana våren 2013. Har SvD blivit en systemkritisk tidning?

Fredagen den 16:e november 2013, fick jag ett privat kort på posten med hälsningar från Andreas Cervenka. Han berättar att han utanför Riksbankens fästning mitt i Stockholm. Han anslutar kortet med: ”Följ mina krönikor och min blogg i SvD så lovar jag hålla dig uppdaterad. Hälsningar Andreas Cervenka, näringslivsreporter, SvD.” Som avslutning var han vänlig nog att tala om följande: ” Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs nyheter och analyser från SvD i mobilen, datorn och tidningen för endast 205 kr i månaden. ”

Men hans artikel om penningsystemet börjar i dur slutar lite mer mollstämd.

”Är det genomförbart? Det är en helt annan fråga.

Sannolikheten för att detta system införs i närtid är ungefär i klass med oddsen för att Färöarna lekar hem nästa VM i fotboll. ”

Vem vill engagera sig i ett sådant projekt? Är Andreas Cervenkas mollpåstående bankpropaganda?

Här är en av kommentarerna från samme person som ovan i Facebookgruppen:

”Jag brukar lite skämtsamt uttrycka det i stil med:
Kort är längden på den fria tanken,
i synnerhet när man är upplärd av banken. ”

Förutom min tidigare – i denna grupp – belastande yrkesroll, har jag dristat mig till att framföra alternativa åsikter när det gäller penningprocessen. Varför bara titta på skaparprocessen av pengar? Varför inte tala om hela penningprocessens från skapelse och framåt i händelsekedjan. Då får vi en mer fullständigt bild av händelseförloppet i dagens komplexa ekonomiska värld.

Dagens penningskaparprocess innebär att bankerna, utan att ha full kapitaltäckning, lånar ut pengar som de sedan tar ut ränta på. De skulder som skapas leder in sin tur till en ständig global tillväxt, som inte på något sätt är hållbar på ett klot med ändliga resurser. Här uppstår en knivig målkonflikt.  Detta är ett känt och dystert faktum. För att upprätthålla vår tillväxt så behövs ett ständigt inflöde av pengar i de globala systemen. Men hur hållbar är en ständig tillväxt när vi börjar nå peak everything?

Men orsaken till detta är inte penningskapandet utan det kapitalistiska samhället i sin helhet. Det är inte penningsystemet som behöver ständig tillväxt. Penningsystemet anpassar sig till de ekonomiska förhållanden som råder i världen. Det är det globalt kapitalistiska systemet i sin helhet som kräver ständig tillväxt. Penningskapandet levererar enbart det som efterfrågas.  Leveransen sker i samverkan mellan staten och bankerna, staten och kapitalet sitter i samma båt.

Att förstatliga penningskapandet skulle inte i sig själv lösa problemet med ständig tillväxt på en planet med ändliga resurser.  Staten skulle behöva agera på samma sätt som bankerna och se till att det blir ett ständigt tillflöde av kapital på de finansiella marknaderna. För att lösa målkonflikten behövs en helt ny typ av stat och en helt ny typ av ekonomi som inte är beroende av tillväxt.  Vi behöver tänka oss bortom dagens ekonomiska spelplan.

Orsaken är det avkastningskrav som ägarna av företag ställer. Utan avkastning så finns det inget incitament att placera pengar i företag.  Detta gäller för stora liksom för små företag. För en del mindre företag anser ägarna att det räcker med att verksamheten ska gå runt. Men även då krävs avkastning för att ha råd att göra nödvändiga investeringar inför framtiden.

Dessutom finns tillväxtkravet inbyggt i avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och fack. Utan tillväxt finns det ingenting att fördela i förhandlingen.  Så fackföreningarna kommer väl bli sådär entusiastiska inför nedväxt eller 0-tillväxt.  Vad ska vi då ha fackföreningar till?

Penningskaparprocessen bidrar till att skapa tillväxt i samhällen, företag, hushåll och på de finansiella marknaderna. Ju större utbud av pengar desto mer pumpas världens aktiebörser upp.  Men – för att använda Andreas Cervenka ovan – vad är då oddsen att ändra på detta faktum i närtid?

Det som jag fått ytterligare insikt om att efter att ha arbetat på bank och försäkring i 25 år, är hur sammansvetsad maktapparaten i samhället är idag. Bankernas ägare, de finansiella marknaderna, statsapparaten, den reala ekonomins ägare, folkrörelseföretag och fackföreningens ledning alla deltar i en finmaskig väv för att hålla apparaten Sverige vid god vigör utifrån kapitalismen tillväxtkrav. Att ändra på penningskaparprocessen mot denna maktapparats vilja blir nog, milt sagt, lite motigt. Att utmana denna maktapparat är att utmana hela det kapitalistiska samhällets makteliter i dess helhet i Sverige. Det är ju samma motkrafter det handlar om. Men det går alltid att lobba för en penningreform hos Tomas Östros.

Storbankernas ägare i SEB, SHB, Nordea, Ikanobanken, Swedbank som har Folksam som huvudägare, som i sin tur har LO som huvudaktör i styrelsen, påvisar just det jag skriver ovan. Lägg sedan till HSB-banken, Avanza Bank och Nordnet så får vi med några mindre aktörer också.

Om S skulle driva denna fråga så skulle S komma på kollisionskurs med LO och folkrörelseföretagen. Ett nytt Rosornas krig skulle uppstå. Alla fond – och pensionssparares skulle även drabbas dramatiskt av S nya inriktning, om penningskaparprocessen skulle användas för att dämpa penningflödet i ekonomin förstås. Det är ju det som behövs för att minska tillväxten i samhället och i företagsvärlden. Men Chicagoplanen talar om bättre tillväxt inom den reala ekonomin, ingen nedväxt.

En nedväxt skulle inte vara bra för finansmarknaderna. Fackföreningarnas strejkkassor skulle även vara i farosonen. Allihop är beroende av de finansiella marknaderna. Så sammanflätad är vår ekonomi.

Insikt om att det finns en hel del problem även med den reala ekonomin finns hos de som livligast driver frågan om att det just är penningskapandet som är roten till det onda. Men nu är det bankerna vi talar om säger någon av dessa. Det som är bra för bankerna är inte bra för den reala ekonomin, finns även med i deras tankemodell. Genom en reform av skaparprocessen skulle vi kunna stärka den reala produktiva ekonomin på bekostnad av den alltmer svällande finansiella sektorn.

Här skulle det kanske finnas en öppning. Att mobilisera det reala kapitalet mot det finansiella kapitalet.
Om ägarna av Ikea, H&M, Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, Electrolux, SKF, Boliden, Astra Zeneka, SCA mfl, och några internationella bjässar som Microsoft, Huawei, China Petroleum, Apple och Google unisont skulle resa krav om en penningreform för att förbättra deras affärsmöjligheter, skulle oddsen öka markant för att en penningreform skulle gå att genomföra i närtid.

Den trista sanningen är att storbankernas ägare dessutom har ett avgörande inflytande över de stora transnationella företagen och i samspel med statsmakterna.  Det har de tillsammans med de institutionella ägarna som förvaltar världens pensions – och fondssparares pengar ett avgörande inflytande över de stora företagen.  Ett storföretag är dessutom i behov av att få lån av bankerna. Det skulle inte vara bra för affären att medverka till en penningreform om inte bankernas ägare är med på noterna. Härigenom lever det finansiella kapitalet och den reala ekonomin i ett symbiotiskt förhållande till varandra.  Då är det inte så konstigt att Andreas Cervenka bedömer genomförandet så osannolikt. Åtminstone i närtid och det ända vi med säkerhet kan säga om framtiden är att vi INTE vet vad den har i sitt sköte.

Vi behöver göra dramatiska förändringar av dagens globala ekonomiska system. Det är en växande skara människor medvetna om idag. Annars finns det en allvarlig risk att hela mänskligheten utrotas och att vi drar med oss ett antal andra arter ner i avgrunden. En exponentiell tillväxt på en ändlig planet är bara inte möjlig. Det är åtminstone så läget ser ut idag, men ingen kan veta vad framtiden har att erbjuda oss. Det enda vi kan göra är att följa historiska trender och försöka extrapolera fram en tänkt framtid. Men historien är fylld av profetior som inte har slagit in.

På 1970-talet talades det om att vi inte skulle behöva arbeta så många timmar i framtiden.  Den tekniska utvecklingen skulle innebära att produktiviteten ökade så mycket och att vi ALLA skulle kunna få mer tid att göra vad vi hade lust med. Vi skulle ha möjlighet att självförverkliga oss.

Idag talar politiker istället unisont om att vi istället måste arbeta så många timmar som möjligt för att ha råd med välfärden. Så gick det med den profetian.

En annan profetia från 1970-talet var att det inte skulle behöva bli någon resursbrist i framtiden. Jordens begränsade resursförråd skulle inte bli ett problem eftersom människan skulle go universal och upptäcka rymden. Nu år 2013 ser vi att det inte var så lätt att komma ut i rymden som vi trodde.

Snillen som spekulerar är alltid kul att lyssna till. Några av dem är nobelpristagare och chefsekonomer på våra storbanker. När det gäller nobelpristagare påverkar deras specialistkunskaper deras förutsägelser om framtiden.

När den ekonomiska klubben möts för att tala om framtiden visar det sig att de ofta har lite olika bild av framtiden, konstigt vore det annars, men när det gäller att förutsäga en finanskris som den år 2008 så fanns det inga röster bland den konventionella visdomen som höjde något varningens finger.

De som, mot en i stort sett enig ekonomkår, visade en avvikande ståndpunkt och såg en hotbild blev marginaliserade.  Smeknamnet DR Doom säger väl en hel del om hur de betraktades.  ‘Dr. Doom’ Roubini: When to Expect the Next Big Market Crash. http://www.youtube.com/watch?v=hSQ6jfFFV5k.  När sedan finsansbubblan, brast 2008, blev han i det närmaste ikonstämplad: http://www.roubiniblog.com/

När sedan finanskrisen väl inträffade år 2008., då talar alla lärda ekonomer om vilka mekanismer som så tydligt kunde synar redan innan krisen. Men det tycks vara som filosofen Hegel menar. Det är först i efterhand vi kan förstå de historiska händelserna:

I förordet till Hegels stora verk om stats- och rättsfilosofi finner vi hans berömda ord: ”Minervas uggla börjar flyga först när skymningen faller.” Så poetiskt kunde Hegel uttrycka sig ibland, fast hans prosa hör till de mest svårlästa i filosofins historia. Minerva, romarnas motsvarighet till grekernas Athena, var vetenskapens och konstens gudinna, och ugglan var ett av hennes heliga djur. I skymningen kommer ugglan fram: på samma sätt förstår vi historiens skeden först efteråt, inte medan de pågår, menar Hegel.

Vi vanliga människor kan inte ens påverka dem och obevekligen skrider världsanden med logisk, dialektisk nödvändighet fram genom seklerna, bara enstaka historiska hjältar har något inflytande och då bara som redskap för den kosmiska anden.[1]

Källa: 25 filosofer, Gunnar Fredriksson, Nordstedts, sid 123.

För Hegel skrider världsanden fram och vi människor fungerar snarast som statister i det kosmiska spelet. För oss sker det som sker i det närmaste som ödesbestämda naturlagar. Minerva flyger om natten, först i efterhand kan vi förstå vad som händer i vår omvärld.

Men är framtiden verkligen så förutbestämd så att människan inte kan påverka den? Om så är fallet är det bara att sprattla med i den kosmiska dansen. Men så vill vi väl inte se vår roll den stund vi befinner oss här på jorden.  Vi vill åtminstone tro att vi kan påverka våra livsbetingelser.

Det enda vi kan säga om framtiden är att om den vet vi inte. Vi kan med ett igår- idag – imorgon perspektiv peka i tangentens riktning. Vi kan simulera fram olika scenarier. Men av historien lär vi oss att framtiden blir sällan som vi tror att den blir. Något som framkommit av exemplen i texten ovan.

 

 

Del 2: En ny penningreform

 

När jag såg M Kumhof på Global Utmaning (inspelat program), blev jag mycket positivt inställd. Intressant att den tidigare så konservativa kraft som IMF har representerat numer ger utrymme för detta nytänkande.  En omsvängning som kan få mycket positiva effekter för mänskligheten.

Om det bara var att sätta upp saker på önskelistan så är jag positivt inställd till att förändra penningskaparprocessen och mycket mer därtill för att skapa en global ekologisk, social och ekologisk hållbar värld. Men det är under förutsättning att den verkligen håller måttet. Om den inte gör det är det ju inte så mycket att be för. En penningreform på pappret skapar inga positiva effekter i samhället och för oss som bor här. Det är ju först när den är genomförd som vi kan njuta dess frukter.

Frågan är bara hur detta ska ske? För att svara på det måste rimligtvis en konsekvensanalys göras. Hur ska vi åstadkomma detta? Vilka är motkrafterna? Hur ska dessa motkrafter kunna hanteras? Det diskuter jag i del 1.

Men om vi inte gör en rimlig konsekvensanalys kan vi – våra goda ambitioner till trots – är risken att vi fastnar i en reform som inte allt leder oss dit vi vill. Det blir en ren skrivbordsprodukt som hamnar på något USB-minne.

En annan fråga är: Är detta möjligt på nationell nivå att införa en ny penningreform? De som säger ja till detta, har inte tagit sig tid att reflektera över vilka konsekvenser det skulle få för nationalstaten i dess helhet.  Självklart skulle det gå om bankernas ägare går att övertala. Av del 1 framkommer att oddsen inte är så goda. Om bankernas ägare sätter sig på tvären som på 1930-talet när Chicagoplanen diskuterades. Vad händer då?  Då lär det inte bli någon plan eller penningskaparreform.

Vilka politiker skulle vilja ta på sig uppgiften att driva en penningreform, med så små utsikter att lyckas? Och: Hur ska de problem som uppkommer tacklas? Hur ska vi hantera facket, folkrörelseföretagen och bankernas ägare, som även har ett starkt ägarinflytande stora delar av de stora och medelstora företsagen inom svenskt näringsliv?

Om det mot alla odds skulle gå att genomföra en penningreform i national skala mot bankägarenas vilja, skulle det uppstå mycket stora spänninar i hela samhället, inte minst i Sverige, som tillsammans med Storbritannien och Schweiz har den tyngsta finansiella sektorn i Europa.

Spänningar och oro skyr de finansiella marknaderna som pesten och kapitalet kommer att försvinna all världens väg för att hitta en säkrare hamn.

De transnationella företagen kommer att göra detsamma. De söker hela tiden den plats på jorden som erbjuder det bästa förtagsklimatet.  Det är nog inte många av de transnationella företagen som i det läget skulle uppfatta Sveriges företagsklimat så angenämnt.  De stora företagen nyanställer idag mest nyckelpersoner, men är trots de mycket viktiga för sysselsättningen.  De sysselsätter kedjor av underleverantörer och dessutom är IT-branschen mycket beroende av de stora företagen.

Resultatet av reformen kommer att bli en galopperande arbetslöshet och nedväxt i samhället. Bra för ekologion men katastrofalt socialt för de som ska bo i Sverige. SD kommer med all säkerhet bli den stora politiska vinnaren. Märk Gyllene Gryning i Grekland.

En annan av deltagarna i gruppen kommenterar mina inlägg under tiden den 11-13 november 2013, på följande sätt.

”Jag har inte haft mycket tid till annat än jobb senaste tiden. Tänkte få en paus från ett frustrerande problem genom att läsa några inlägg här i gruppen. Inser mitt misstag, då näthinnorna plågsamt möts av en fullkomlig flodvåg av Roger Dahls bankpropaganda.”
Skaparen av gruppen Socialdemokratiska visioner gillar detta påstående.

Jag har samma inställning som Andreas Cervenka i artikeln ovan. Det skulle ju vara bra med en penningreform, men är det möjligt i närtid? Det är en helt annan sak.  Men om den inte är möjlig att genomföra den i närtid: Varför då hysa så stort hopp till den i närtid? Politik är att prioritera. Det gäller inte bara att vilja. Borde det inte finnas lite mer närliggande frågor att driva för att kunna se resultat av våra ansträngningar och därigenom flytta fram positionerna? Det skulle även ge självförtroende att ta tag i andra viktiga frågor för att rädda civilisationen.  Är verkligen Andreas Cervenka bankpropagandist för att han inser svårigheterna med att införa en penningreform?

Om vi binder upp oss hårt för just en lösning, exempelvis en penningreform, är risken är uppenbar att vi missar andra möjligheter som är lite mer närliggande för att gradvis förändra samhället. Det politiska arbetet kommer att skapa en apatisk känsla hos alla dess supporters, när det står klart vilken styrka penningreformens motkrafter har. Är det bankpropaganda att tala om detta? Är det inte istället oansvarigt att inte ta sig en ordentlig funderarare på vilka konsekvenser vårt förslag kan medföra?

Det är självklart mycket välkommet att en penningreform diskuteras på den ” übermäktiga Internationella Valutafonden, IMF”, för att använda Andreas Cervenka. Särskilt glädjande är det om vi betänker IMF:s tidigare positioner avseende ekonomiska och politiska ställningstaganden. Extra viktigt eftersom denna fråga måste lösas på det internationella planet. Då är det där frågan hör hemma. Men det är en liberal plan som förordar en fri och oreglerad marknadsekonomi inom den reala ekonomin. Det var därför Milton Friedman var en så varm anhängare till planen. Han var dock inte lika förtjust i det socialliberala inslaget att reglera det finansiella systemet som Chicagoplanen också går ut på.

Det jag gör är att plocka fram en traditionell socialdemokratisk idétradition och ställer den mot den liberala åskådningen. Det är det kapitalistiska samhället i sin helhet som skapar de problem vi idag ser. Penningskaparprocessens uppgift i det kapitalistiska samhället är att se till att det sker ett ständigt tillstott av kapital. Utan detta tillskott skulle det gå med kapitalismen som ett flygplan som stannar i luften. Det måste hela tiden framåt eller störta, för att ta ett exempel ur David Jonstads bok Kollaps sid 54. Sådan är kapitalismens logik. Privata banker och staten samverkar för att öka penningmängden i samhällen och i världen för att kapitalismen inte ska störta. Hur i hela världen kan någon få detta till bankpropaganda?

Ett annat sätt att uttrycka saken är:

”Så för att ekvationen ändlig planet, minskad arbetstid och välfärd att gå ihop så måste kapitalackumulationen hos de få i toppen få ett slut – dvs ekvationen går inte ihop inom ett kapitalistiskt system…eller har jag missat nåt?”

Nej du som skrivit detta har inte missat något. Det är just här skon klämmer. Avkastningskravet som i dag är inbyggda i de finansiella marknaderna kräver ständig tillväxt. Bankernas ägare är en delmängd av de finansiella marknaderna. Här befinner sig en växande grupp dollarmiljardärers pengar och här finns även all världens fond – och pensionssparare och fackföreningarnas strejkkassor. Det visar hur sammansatt och komplex vår värld är idag. Alla som deltar på dessa marknader vill ha så god riskjusterad avkastning som möjligt. Detta på en jord som har begränsade resurser. Häri ligger vår civilisations dilemma. I Sverige utgår arbetsmarknadernas parter även från ett tillväxtkrav, annars finns det inget att fördela i förhandlingen.  Att det ska finnas något att fördela – tillväxt – är just det som håller sociala konflikter på en lägre nivå. Tillväxten är en förutsättning för att hålla ihop våra samhällen med rådande kapitalistiska struktur.

Samma person som funderar på om han har missat något ovan, går däremot fullständigt vilse när han trosvisst förklarar följande:

”Det finns inget nyliberalt i chicagoplanen – se tidigare argumentation i frågan – lägg ner det bara! Möjligtvis kan de liberaler från början på 1900-talet som i sin liberalism ansåg att staten med tydliga regler och spelplan skulle skapa förutsättningar för schysst spel (dvs marknadsekonomi) – detta är själva motsatsen t nyliberalismen som inte vill ha regler och definitivt inte att staten äger spelplanen (det vill ju inte ens S…by the way).”

Upplysningsvids var det denna ”reglerade liberalism” från början av 1900-talet som gav upphov till den värsta ekonomiska kris västvärlden upplevt, 1930-talskrisen. Just på grund av att liberalismen var så oreglerad!  Detta är uppenbarligen en blind fläck hos skribenten. Sedan kom liberalen John Maidnar Keynes era och med den en mer reglerad form av liberalism – det vi idag kallar socialliberalismen.

Nyliberalismen från 1970-talet var en tillbakagång till den oreglerade liberalism som gav upphov till 1930-talskrisen. När finanskrisen kom 2008 började även etablissemanget i världen inse att något borde göras för att staga upp kapitalismen/liberalismen.  Därför förs idag diskussioner såväl inom Världsbanken, IMF och när eliterna träffas på World Economic Forum i Davos.

Det kapitalistiska system vi har idag måste radikalt förändas, annars finns en mycket stor risk att hela mänskligheten kommer att väsentligt decimeras och i värsta fall utplånas på jorden. Det är därför jag åter började engagera mig i politik. Jag vill vara med och dra mitt strå till stacken för att hitta lösningar, inte för att bedriva bankpropaganda.

Vad skulle jag ha att vinna på det? Att engagera sig i detta är ingen lukrativ affär, medför bara kostnader. Varför skulle jag välja en Facebookgrupp med några få personer som vill se ett mer idébunden Socialdemokrati som en bra plats att bedriva bankpropaganda?  Om jag verkligen skulle vilja gå in och lobba för bankvärldens värderingar skulle jag istället söka upp Tomas Östros och få lite klirr i kassan som tack.

Men jag kunde aldrig i min vildaste fantasi drömma om att drabbas av påhopp från likasinnade av det slaget, att bli beskylld för att bedriva bankpropaganda. Det är en bra bit under lågvattenmärket. Men jag hoppas att det är ett rent missförstånd. I så fall kan vi reda ut detta här.

I ett läge där vi börjar nå peak everything och inte längre kan räkna med ständig tillväxt krävs en helt nytt sorts tänkande och en ny typ av stat, en stat som omfördelar mellan de som har i överflöd till de som lever under knappa förhållanden utan att kräva tillväxt för att åstadkomma detta.

Då hjälper oss inte den liberala staten, då hjälper oss inte en statskapitalistisk stat där nya eliter övertar de äldre makthavande eliternas roll, då hjälper oss inte en liberal stat enligt Kenyanskt snitt – en socialliberal modell. De syftar alla till ökad tillväxt, en ekvation som är mycket svår att få att gå ihop med peak everything.

För att lösa mänsklighetens nuvarande prekära situation krävs ett istället ett nytänkande. Att utgå från att vi själva sitter inne med patentlösningar utan vilja att se till vilka konsekvenser våra lösningsförslag innebär skapar bara låsningar.  De som tror sig sitta inne med patentlösningar har en tendens att överförenkla frågeställningarna så att världen ska passa in i deras modell. Men det är att göra människan en otjänst. Dessutom tycks överförenklingen vara baserad på ett bristande intresse för att försöka förstå hur dagens globala värld ser ut.

Det behövs ett internationellt perspektiv.  Enskilda nationalstater kan inte lösa globala utmaningar. Då kan det vara en god idé att fundera på vad som menas med att ”internationalen åt alla lycka bär”.


[1] 25 filosofer, Gunnar Fredriksson, sid 121

Vad kan vi göra i väntan på en världsregering?

Idag råder i stort sett en konsensusuppfattning om att mänskligheten är hotad. Det finns väl fortfarande några inom forskarvärlden och inom politiken som hellre vill förneka detta prekära läge.

Det räcker att peka på peak everything kopplat med en hotande miljö – och klimatkatastrof för att inse stundens allvar. Det är naturligtvis därför frågor om ”kapitalismens kris” har diskuterats på World Economic Forum i Davos, där världens eliter träffas. Det är även därför som IMF och världsbanken diskuterar motsvarande frågor. Financial Times – som inte gjort sig känd som någon vänsterblaska – har även dessa frågor varit uppe på agendan. Den prekära situationen är ett hot mot vårt ekonomiska system och de förmögenheter och makt som eliterna skaffat sig. Då är det inte så konstigt att morgondagens utmaningars diskuteras så flitigt.

I FN försöker med den ena storvulna klimatkonferensen efter den andra att hitta lösningar på de globala utmaningarna. Effekten har väl varit sådär hittills. Trots detta trampar klimatkonferenserna på och ses alltmer som ett spel för gallerierna.

I detta prekära läge är det inte konstigt att människor inte längre vill gå och invänta nästa misslyckade konferens. En omställningsrörelse har vuxit fram som dragit ut konsekvenserna av att alltför lite händer på den globala arenan. David Jonstad är en representant för denna rörelse. Det gäller att ta saken i sina egna händer. Vi har nyligen avslutat en studiecirkel om hans bok Kollaps, Livet vid civilisationens slut. Jag återkommer till honom och boken.

Men vi behöver inte gå och invänta en världsregering. Det finns mycket vi kan göra:

Det finns stora möjligheter för ett enskilt land att går före när det gäller exempelvis utbyggnad av passivhus, satsa på fler hyreshus, satsning på hållbara jobb, utbyggnad av järnvägsnätet och andra kollektiva transporter, bättre fungerande skola, vård och omsorg. Vi behöver även förstärka trygghetssystemen.

Förbättrad återvinningsteknik och energieffektivisering är andra områden som det redan idag går att verka för utan att behöva invänta dramatiska penningreformer eller att kapitalismen ska krackelera.

För innovativa tekniska lösningar behövs storsatsningar på FoU. Att hitta effektivare sätt att hantera förnyelsebara energikällor är även ett område som det behöver storsatsas på FoU för att få fram. Idag finns det många som ser en stor potential i vätkraft.

David Jonstad tycks inte se någon större möjlighet i detta. Det ska vi göra men det räcker inte menar han. Vi går ändå mot en kollaps och vi  är till och med redan mitt inne i den. Då gäller det snarast att förbereda sig för det oundvikliga. Men att förespråka att vi oundvikligt går mot en kollaps är inte riskfritt. Ju fler människor som har denna uppfattningen, desto större är risken att det blir en självuppfyllande profetia.

Ett annat mycket viktigt område att satsa på är förebyggande friskvård. Vi går mot en åldrande befolkning. En åldrande företrädesvis frisk befolkning skapar framtidstro och hopp. En åldrande allt sjukare befolkning skapar däremot det motsatta. Eftersom detta är arbetsintensiv verksamhet så behövs det många händer här.

Med en differentierad moms eller olika arbetsgivaravgifter, skulle vi kunna styra så att det blir lättare för människor att arbeta inom arbetsintensiva sektorer. Rot och rut är två sådana exempel. Att arbeta med människor inom vård skola och omsorg borde vara något som staten skulle subventionera. Detta hjälper till för att skapa en grön skatteväxling.

På det personliga planet kan vi stärka hållbarheten exempelvis, genom att äta mindre kött, åka mindre bil och göra färre flygresor. Istället kan vi fylla våra dagar med saker som inte är så energislukande och är bra för vår hälsa och vår sinnestillvaro. Allt behöver inte kosta så mycket pengar. Mycket av livets goda är gratis.

Vi ska självklart ta alla möjligheter att gå före och vara det goda exemplet när det gäller hållbarhet på alla områden. Det gäller för alla tre parametrarna, med andra ord även för den ekonomiska hållbarheten.

Katalys rapport är ett sådant exempel som går att implementera inom ramen för den globala kapitalismen och dessutom inom den kommande mandatperioden. I grova drag går den ut på att satsa på välfärd och hållbarhet. Detta ska finansieras med  ett förändrat skattesystem och genom att staten tar lån.

Det finns mycket att diskutera om detaljerna i förslaget, men i grova drag visar det att det finns möjligheter att åstadkomma förändringsringar som leder till förbättringar för breda grupper i samhället i väntan på en världsregering.

Projektet rädda mänskligheten

Alla dessa åtgärder är dock helt otillräckliga. Det behövs även en global nivå för att det ska bli drag under galoscherna. Ett projekt under ledning av FN borde skyndsamt tillsättas. Som direktiv gäller att projektet ska leda till en långsiktigt hållbar utveckling, såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt.

Styrgrupp utses av FN som också tillsätter en projektgrupp. När det under resans gång uppstår åsiktsskillnader är det ytterst styrgruppens uppgift att lösa dessa, genom kompromisser eller övertalning.

Det globala näringslivet har hittills intagit en ganska undanskymd roll i räddningsarbetet. Nu är det viktigt att även representanter från ägarintressen är med. Annars blir det nog lite klent med resultat. Ju mer de superrika börjar inse att det även är deras ägande i företag och kapital står på spel, blir nog intresset från deras sida mer påtagligt.

För att påskynda processen gäller det att implementera reformförslagen så snabbt som möjligt när lösningar har skapats. Tiden är kort så det gäller att arbeta effektivt och målmedvetet.

En världsregering

Folke Tersman skissar i sin bok ”Tillsammans” en världsregering. http://pamflett.wordpress.com/2009/11/20/varken-manniskans-natur-eller-moral-hindrar-en-losning-pa-klimatkrisen%E2%80%A8-recension-av-folke-tersmans-bok-%E2%80%9Dtillsammans%E2%80%9D/

Hur världen ska utformas på demokratisk väg blir upp till alla människor på jorden att bestämma.  Åtminstone de som har rösträtt. Därför är det naturligtvis inte så viktigt hur vi idag ser på vad som behöver göras i denna regering. Det blir upp till den att fatta beslut om.

För att mänskligheten ska kunna överleva krävs dock att rörelseriktningen är klar. En mer långsiktigt hållbar värld, ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Hur rimligt är det att vi ska införa en sådan regering i närtid? Ja rent tekniskt är det inte så stora problem. Vi har redan FN. Det vi behöver göra är att reformera FN till en mer demokratisk organisation.

FN kan inte bli starkare än vad de tongivande länderna medger, sa Jan Eliasson på ett möte som Maria Södra Stations S-förening anordnade på Södermalm i Stockholm innan han fick sitt FN uppdrag. https://rogerdahl.wordpress.com/2012/03/07/minnesanteckningar-jan-eliasson-pa-sodermalm/#comments

Som vanligt handlar det om makt. Hur ska makten över hur jordens ska styras övergå i hela folkets händer? Vi kan fråga oss: Hur realistiskt är det att det ska ske en maktförskjutning till hela världens befolknings fördel i närtid? Är inte kapitalismen starkare än någonsin? Ja oddsen är inte alltför höga.

Om vi ska göra en global klassanalys och se till vilka som har makten i världen idag är det naturligtvis skillnad mellan mitt lilla företag SC Synergy Creation i massagebranschen och Microsoft, Huawei, Ericsson, Google, China Petroleum, Nestlé, och andra transnationella företag. Det är ju inte vi småföretagare som styr världen.

I USA är det topp 1 procenten som styr över resten av befolkningen:

” Of the 1%, by the 1%, for the 1 % lyder rubriken på en artikel i majnumret av Vanity Fair skriven av nobelpristagaren Joseph E Stiglitz som på 1990-talet var ekonomisk råd­givare till president Bill Clinton och chefs ekonom på Världsbanken. Han menar att precis som folken i Mellanöstern tvingats se hur ländernas tillgångar samlats i händerna på ett fåtal människor kontrollerar nu en exklusiv liten grupp allt större delar av den amerikanska ekonomin. En procent av amerikanerna tar i dag 25 procent av inkomsterna och äger 40 procent av rikedomarna. Deras del av kakan har ökat dramatiskt de senaste 25 åren och inkomstgapet i USA ligger nu på ungefär samma nivå som i Ryssland. I stort sett alla senatorer och många i representanthuset tillhör topprocenten, tar emot ekonomiska bidrag av topprocenten och vet att de när de lämnar politiken kommer att belönas av topprocenten, skriver Stiglitz. [1] Artikeln kan även läsas i Vanity Fair. [2]

Kina ligger idag 2:a i miljardärsligan efter USA. Kina drivs idag som en jättekoncern, och i en koncern har demokratin en högst undanskymd plats – om vi med demokrati en person en röst. Här är det maktförhållanden som är helt avgörande. Samma sak gäller i praktiken för Ryssland.
Andra starka globala aktörer är exempelvis det Saudiska Kungahuset och eliterna i de övriga tillväxtländerna.
Det är inom dessa maktsfärer som den verkliga globala makten finns. Det råder självklart ständiga konflikter inom och mellan dessa eliter, men skulle det framträda ett folkligt krav om att exempelvis nollställa ekonomin skulle det vara ett dödligt hot mot deras gemensamma hegemoni. Eftersom det är dessa maktgrupper som också har världens militärtekniska komplex till sitt förfogande skulle ett sådant krav skulle världens makteliter inte sitta med händerna i kors och invänta att deras förmögenheter och därmed makt försvinna.


[2] http://www.vanityfair.com/contributors/joseph-e-stiglitz

Situationen ser med andra ord inte alltför ljus ut för mänskligsegheten att lyckas med att skapa en världsregering som  skulle ha som uppgift att utjämna klyftorna i världen och hushålla med de knappa resurser som jorden har att erbjuda.

Men!

Min motfråga blir. Finns det något annat alternativ? Att hoppas att ”socialism i ett land” ska göra susen är en mycket tveksam lösning om vi tittar på de försök som gjorts. Det är väl idag inte många som vill beskriva den före detta Sovjetstaten, Kina och Nordkorea som socialistiska mönsterstater.  https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/internationalen-at-alla-lycka-bar-och-sa-lenin/

Även det socialdemokratiskt reformistiska försöket att inom nationalstatens ram försöka skapa en mer anständig kapitalism har fått det mycket motigt att hitta en väg framåt. Världens internationalisering har helt enkelt omöjliggjort detta. Detta måste lösas med en internationell politik.

Keynes och Stockholmsskolan socialliberala teorier bygger liksom det liberala idégodset på tillväxt och är skapade i en västerländsk kontext. Men på ett jordklot där öst och syd växer och väst stagnerat känns det som om nya modeller borde växa fram.

Peak everything är idag ett reellt hot. En ständig tillväxt på en ändlig planet är inte lösningen. Keynes teorier är därför inte lösningen på tillväxtproblematiken. Detta oavsett om vi energieffektiviserar och återanvänder aldrig så mycket. Det finns gränser för vår jord och några avancerade lösningar att kolonisera rymden har lyst med sin frånvaro hittills.

Vad framtiden har i sitt sköte vet vi naturligtvis inte. Men av det vi vet idag verkar en världsregering vara det enda rimliga alternativet.

Mitt hopp ligger i att mänskligheten på alla nivåer på Jakobs stege ska inse att vi är dödligt hotade som art och att det därför är lika viktigt för såväl fattig som rik att hitta en väg ur vår arts dilemma.

Hur ser ni som läser detta på en världsregering?

Bilaga 1: Önskelistan

Roger Dahl Om jag fick önska skulle staten ha ett avgörande inflytande över såväl bank, försäkring som finansinstitut. Det ända rimliga vore naturligtvis att förstatliga hela detta komplex. Den här verksamheten är ju alldeles för viktig för att drivas privat. Det har ju finanskrisen år 2008 och de stödpaket till banker som statsmakter tvingades göra påvisat. De stora bankerna är helt enkelt för viktiga för hela det globala samhällsbygget för att de ska tillåtas gå i konkurs. Det innebär att bankernas ägare kan ta stora risker och tjäna grova pengar och när det sedan visat sig att risktagningen varit för stor, får skattebetalarna stå för kalaset.

Men för att denna reform ska få någon effekt så behövs en helt annan typ av statsmakt än den nuvarande som har sin huvudsakliga uppgift att stötta kapitalet. Då menar jag inte mitt lilla företag SC Synergy Creation. Mina småföretagarkompisar har ingen som helt global makt.

En penningreform inom en sådan statsmakt blir ett slag i luften. En ny fräsch global statsmakt som har som sin huvudsakliga uppgift att verkställa hela världsbefolkningens önskan skulle vara en nåd att stilla be om. Här finns min vision om en bättre värld.

Kanske något vi skulle önska oss i julklapp. Det har jag redan gjort ända sedan 1970-talet. Så nu börjar det vara dags att få denna önskan i uppfyllelse.

Det är klart att införandet av penningreform är en teknikalitet i teorin. Det skulle vara fullt möjligt i teorin. Men vad händer om bankernas ägare säger nej?

Vad gör vi då? Det var ju precis det som hände på 1930-talet. Då blev det ingen Chicagoplan och penningreform.

Vad är det som får oss att tro att bankerna makt har minskat sedan dess?

Det är då vi ska ut och mobilisera. Men om du skulle lyckas så skulle detta scenario med all sannolikhet inträffa. https://rogerdahl.wordpress.com/…/internationalen-at…/

Därför menar jag att stora ingrepp i ekonomin måste ske på den internationella domänen i dagens globala och sammanflätade kapitalism.

Ser fram mot en kommentar om ”Internationalen åt alla lycka bär och Lenin”.

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/internationalen-at-alla-lycka-bar-och-sa-lenin/

Den är den drömmen som håller min låga vid liv. ”Internationalen åt alla lycka bär”.

Bilaga 2: Dröm och verklighet? Det tredje alternativet

Gapet mellan vision och verklighet är idag mycket stor. I en drömvärld är det bara att önska sig så ska du få. Be ska du få, sa Jesus i Bibeln. I visionernas världs finns det heller inga begränsningar inga hinder. Där är det bara fantasin som sätter gränser.

Ju fler människor som börjar önska sig en världsregering som har som syfte att skapa en långsiktigt hållbar värld, ekologiskt, socialt och ekonomiskt, desto större är möjligheten att förverkliga visionen.

Motsvarande gäller. Ju fler människor som tror att det bara finns pest och kolera att välja mellan, desto större är risken att något av dessa två scenarion inträffar.

Pest: Vid stagnation eller nedväxt ser vi vad resultatet blir i stora delar av Europa idag. Massarbetslöshet och framväxande ultranationalistiska strömningar. Välfärden rustas ner och det finansiella kapitalet hittar nya och mer lönsamma jaktmarker.

De historiska exemplen på nedväxt och stagnation är inte heller så uppmuntrande. I 1930-talskrisens spår uppstod fascism/nazism och det andra världskriget.

Idag har mänskligheten massförstörelsevapen som kan utplåna oss och ta med ett antal andra arter i fallet. När människan blir stressad blir vi mindre rationella och då finns det risk för att ledande personer trycker på knappar som de inte borde göra. Då kan det vara slut för mänskligheten. Detta är med andra ord den hotbild som vi ser med nedväxt.

Kolera är att fortsätta som nu. Vi sitter alla bildligt på Titanic och börjar ana ett isberg i horisonten. Vi måste börja lägga om kurs. Men frågan är: Hur ska detta gå till?

Så risk för undergång finns i både pest och kolerascenariot. Vi måste hitta alternativ till dessa. Annars går vi nog en mycket dyster framtid till mötes.

Det tredje alternativet till pest och kolera är en världsregering.

Bilaga tre: En världsregering är bara en av flera beslutsinstitutioner

De som tror på att en penningreform ska gå att göra i närtid och på nationell basis verkar inte vilja se hur världen ser ut idag.

Jag har fått frågan ett antal gånger vad mitt alternativ är till en penningreform. Vid varje tillfälle har jag svarat att globala frågor måste lösas på en global nivå. Nationella på en nationell nivå och lokala frågor på en lokal nivå.

Vi ska naturligtvis sträva efter att så många frågor som möjligt ska lösas så lokalt som möjligt.

Men i dagens internationellt sammankopplade värld måste de stora frågorna som exempelvis att ta ett samlat grepp om ekonomin lösas globalt. Här behövs ett helikopterperspektiv. En världsregering är lösningen på detta.

Samma sak gäller för de ekologiska och när det gäller globala  fördelningsfrågor. Till detta krävs en världsregering.

Roger Dahl EU- projektet har varit ett lärorikt sådant men Europa är en alltför begränsad arena för att kunna spela någon avgörande roll för att lösa de globala utmaningar vi ser idag.

Det innebär självklart inte att vi ska sitta med armarna i kors och invänta en eventuellt kommande världsregering. Det finns mycket att göra inom de ramar som den globala kapitalismen erbjuder. Se vidare ”I väntan på en världsregering” https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/vad-kan-vi-gora-i-vantan-pa-en-varldsregering/

Staten och kapitalet – del två

Är verkligen statsmakten i det kapitalistiska samhället allas vår gode tjänare? Ja möjligen så länge den inte den härskande klass som har makten i samhället inte hotas eller till och med vinner på att vara en god tjänare. Under efterkrigstiden hade kapitalet stort intresse för att vara med och bygga välfärdsstaten. Då fanns ingen motsättning mellan S-staten och tvärtom. Staten och kapitalet levde i bästa samförstånd.

Det var den klass- samarbetsandan, Saltsjöbadsandan, som möjliggjorde att välfärdsstaten växte fram. Detta hände i hela västvärlden, men de nordiska länderna kom längst i att realisera jämlikhetstanken. Det var under denna eran som också jämlikheten var som störst.

Det är denna anda som så träffande beskrivits av Blå Tåget. http://www.youtube.com/watch?v=sTAvm_Fk09M

Men om någon börjar ifrågasätta kapitalets grundvalar, då tar det hus i helvetet. Se exempelvis storstrejken 1909 och Ådalskravallerna.

Nyliberalismen med Milton Friedman och Chicagoskolan motsatte sig den tidigare dominerande klass-samarbetsandan på 1970-talet. Den västerländska kapitalismen – i kris pga hård utländskt konkurrens inte minst från Asien –  hade behov av tillväxt och nationalstaten kändes för trång.

Dessutom ville den västerländska kapitalismen expandera inom områden som tidigare varit statliga. Här uppstod en konflikt med den socialdemokratiska modellen. Kapitalet hade längre behov av den socialdemokratiska modellen.

M Friedmans och Chicagoskolan levererade en medicin för en sjuk patient. Privatiseringar och att öppna marknader för företag och kapital att expandera genom avregleringar. Den västerländska kapitalismen återhämtade sig snabbt genom den nya välgörande medicinen.

S världen över, där den hade ett inflytande, anpassade sig stegvis till den nyliberala modellen. Frågan är vad S skulle gjort istället? Vem är det som bestämmer i ett kapitalistiskt samhälle?

Efter finanskrisen 2008 är där nyliberalismen på ett dramatiskt sätt visade sig inte vara lösningen på kapitalismens inneboende konflikter, har nya modeller börjat diskuteras inte minst när eliterna träffas på World Economic Forum i Davos. ”Kapitalismens kris” diskuteras från diverse olika infallsvinklar. Den måste bli mer stabil. Den måste stagas upp. Den måste bli mer inkluderande och även ta hänsyn till miljön.

S verkar stå helt handfallna inför detta skådespel. Vad ska kapitalet nu hitta på som vi måste anpassa oss efter? Något måste göras för att stabilisera och staga upp kapitalismen. Allt fler röster talar om detta. Frågan är bara: Vad?