Onsdagen den 29 februari 2012 Jan Eliasson på Södermalm
Onsdagen den 29 februari 2012 var det ett välbesökt möte på Maria Magdalena församlingshus, Ragvaldsgatan 10 på Södermalm. Inbjuden var Jan Eliasson är tidigare utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling. Samtalsledare var Jens Orback, [1]generalsekreterare på Palmecentret, samt tidigare statsråd och ordförande i Maria-Södra stations S-förening.
Mötet arrangerades av Maria-Södra stations S-förening i samarbete med ABF.
Mina minnesanteckningar:
Jan Eliasson delade upp talet i tre delar; en global maktförändring, en arabisk vår och internet.
Den första delen – En global maktförändring:
Vi befinner oss i en värld i förändring. Det kalla kriget avslutades med kommunismens fall 1989. USA:s dominans på den världspolitiska arenan var då helt ohotad. Under de senaste 20 åren har Kina och andra tillväxtländer haft en mycket stark ekonomisk tillväxt medan västvärldens ekonomiska utveckling har varit mer beskedlig. Idag har västvärden stora ekonomiska svårigheter, med en dämpad ekonomisk tillväxt, hög arbetslöshet och ett växande skuldberg. Asien och framförallt Kina har en mycket hög tillväxt och världens största budgetöverskott och valutareserv. Under 2000-talet har Kina allt mer växt fram som en utmanare till USA. Vi har fått igen fått två supermakter som dominerar världsscenen. Han hänvisar till en nyutkommen bok av Joseph S Nye och talar om den kreativa sprängkraft som ligger i den amerikanska modellen.
I en artikel i SvD om maktspelet mellan USA och Kina kan vi läsa:
Idag tror allt fler att Kina snart tar över USA:s roll som ensam supermakt. Men Harvard-professorn Joseph S Nye hävdar i en ny bok att USA:s flexibilitet och öppenhet för invandring kommer att rädda landet från att gå samma väg som tidigare imperier. [2]
Jan Eliasson är övertygade om att USA kommer att återhämta sig även om situationen ser dyster ut idag.
Hela den amerikanska modellen, med president, kongress och senat bygger på idén om maktutjämning. Om demokrater har presidentmakten och kongressen är republikansk så förutsätter modellen kompromisser. Annars uppstår en låsning och politisk handlingsförlamning. Det är just det som drabbat amerikansk politik nu, där republikanerna i stort sett motsätter sig alla kompromisslösningar. Det innebär att det blir svårt att hitta en politik för att dämpa budgetunderskottet. Men den här situationen är tillfällig, menar Eliasson. USA kommer att återhämta sig.
Tredje världen har klarat finanskrisen bättre än västvärlden och levnadsstandarden har förbättras i många av länderna i Asien, Afrika och Latinamerika. Det kommer att fortsätta ske en global utjämning mellan väst och tredje världen. Den stora skillnaden som har inträffat de senaste 20 åren är att det i tredje världen idag finns en växande medelklass som lever på vår levnadsstandard. Dessutom finns en liten mycket rik överklass. Välståndet är mycket ojämnt fördelat. Den ekonomiska förskjutningen till Asiens fördel kommer även få politiska och kulturella konsekvenser för världen i stort. Eliasson gick inte närmare in på hur.
På en fråga från en kvinna i publiken vad det kommer att innebära för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter för världen i stort att Asien blir ekonomiskt att mer dominerande, svarade Jan Eliasson så oerhört diplomatiskt att jag inte förstod vad han menade. Han började tala om de mänskliga rättigheterna [3] och menade att de flesta av dessa alltmer omfattas av alla FN:s nationer.
Problemet är ju att det i så hög grad är läpparnas bekännelse. Gapet mellan ord och handling är besvärande. Tillväxtländer som Kina, Indien och Indonesien (båda med omfattande korruption), Ryssland, Iran, Turkiet och Saudiarabien ligger långt från de ideal om människors likabehandling som FN talar om.
Europa har kommit in i en djup kris, där det råder stora skillnader mellan nord och syd. Främlingsfientlighet och nationalistiska strömningar har blivit starkare i Europa. Något som Jan Eliasson ser med oro på. Men vi ska inte vara rädda för utvecklingen i Asien. Det finns ren risk att Europas stater blir mer protektionistiska. En sådan utveckling kommer alla att förlora på. I och med den starka ekonomiska utvecklingen i Asien, där löneläget är lägre än i Europa, har inflationen varit dämpad och konsumtionsvaror har blivit billigare. Något som vi européer tjänar på. Ekonomi är heller inget 0-summespel, menar Eliasson. Om vi kan hålla upp kunskapsnivån kan vi tvärt om tjäna på att andra delar av världen utvecklas bra. Det blir bra för alla parter.
Den andra delen – En arabisk vår:
Eller den arabisk hösten som Eliasson menade bättre beskrev nuläget. Han var från börjar tveksam till hur resultat skulle bli av de arabiska revolutionerna. Nu är han mer positiv till utvecklingen. Han började tala om att utvecklingen i Libyen gick längre än vad FN hade gett mandat till. Missionen var att rädda civilbefolkningen, resultatet blev att Gaddafi störtades.
Kina och Ryssland är kritiska till den utvecklingen och det påverkar deras ställningstagande i Syrien.
En militär FN-intervention i Syren som i Libyen trodde Eliasson inte var en framkomlig väg. Syrien har en stark försvarsmakt och det skulle leda till ett förödande inbördeskrig som skulle äventyra stabiliteten i hela mellersta östern, som redan är mycket instabilt. Det måste gå att hitta en diplomatisk lösning. Samma sak gäller för Iran. Förre generalsekreteraren Kofi Annan har fått i uppdrag att hitta en lösning. Ingen är mer lämpad än Kofi Annan till det uppdraget, menade Jan Eliasson.
Den tredje delen – Internet: Man ska inte underskatta betydelsen av ny teknik och sociala media, menade Eliasson. Men man ska heller inte överskatta dess betydelse. Det fanns flera faktorer som spelade in i den arabiska våren, inte minst att det idag finns många välutbildade ungdomar som inte får något jobb. Det skapar en explosiv situation i länderna. Men diktaturer har blivit skickliga på att kontrollera sociala media och använda dem för egna syften. Han exemplifierade med Kina.
Jens Orback frågade Jan Eliasson om hans uppfattning om EU och eurosamarbetet. Eliasson röstade för euron av politiska skäl. EU behövs för att bevara stabiliteten i Europa. Euron var ett politiskt steg att ytterligare stabilisera Europa för att undvika krig. Eliasson tror fortfarande på Europaprojektet.
Sveriges roll i världen
Sedan talar Eliasson om Sverige i världen och världen i Sverige. Utrikespolitik och inrikespolitik går ihop med varandra idag, när världens stater är så beroende av varandra. En nationalistisk protektionistisk politik är inte möjlig.
Befolkningsmässigt och ekonomiskt kommer det alltmer ske en förskjutning från väst till öst. Borde då inte FN flytta från USA till exempelvis Indien eller Kina? Jan Eliasson svarade att det är viktigt att FN finns kvar i USA för att behålla intresset för FN i USA. Det finns starka krafter där som inte ser FN som något viktigt organ och andra som är direkt negativa till FN.
Borde inte FN reformeras för att bättre stämma överens med den värld vi lever i idag?
Jan Eliasson svarade att det inte i första hand är organisatoriska förändringar som behövs. FN kan aldrig bli starkare än medlemsstaterna tillåter. Det som behövs är en attitydförändring.
Jag tänker på den kritik som framkommit om FN:s arbetssätt. Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för FN:s internrevision OIOS, menade att FN faller sönder under generalsekreteraren Ban Ki-Moons ledning. Den svenska topprevisorn anklagar Ban, enligt en rapport som tidningen Washington Post tagit del av, för att vara en svag ledare och att FN håller på att bli ovidkommande. Hon säger att organisationen saknar genomsynlighet och att den brister i ansvarighet.[4]
Men Jan Eliasson menade att det är en attitydförändring som behövs. Vad han menade med det gick han inte in på. Men på en annan fråga om konsumismen svarade Eliasson som en statsman. Vi måste tänka långsiktigt. Det duger inte att bara ha vårt synfält på nästa mandatperiod. Vi konsumerar idag som om vi skulle ha flera jordklot att hämta resurser ifrån. Det är inte långsiktigt hållbart. Vi måste förändra våra attityder till konsumtion och tillväxt.
[2] http://www.svd.se/kultur/understrecket/oppenheten-usas-styrka-gentemot-kina_6369196.svd; 5 augusti 2011 kl 00:10, uppdaterad: 5 augusti 2011 kl 11:06.