Har SvD blivit en revolutionär tidning?

Inledning

Under en lång tid har det framförts systemkritik i SvD.  Vad beror det på?  Har SvD blivit en revolutionär tidning?

Anna Laestadius Larsson skrev om ”Revolutionen rycker fram i dagens USA”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/revolutionen-rycker-fram-i-dagens-usa_6181705.svd

Även Andreas Cervenka får framföra systemkritik. Här är några exempel:

Rubrik: Det stora dilemmat: ”Vad är värst, plötslig död eller långsamt självmord? Det som gjorts för att rädda det globala finansiella systemet från undergång riskerar att bli lika långsiktigt effektivt som att hämta andan i en plastpåse. ” http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/det-stora-dilemmat_7483172.svd

Rubrik: Svenska bankers skulder: 11 900 miljarder: ” Ämnet banker fortsätter att engagera.

Huvudbudskapet i gårdagens krönika var att banker har lyckats skaffa sig en särställning som gör att vi aldrig jämför dem med andra företag, inte minst när det gäller deras risktagande, trots att det i högsta grad kan vara relevant.

Här lite bonusinfo.

De färska boksluten för de fyra svenska storbankerna Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea visar på samlade tillgångar (utlåning) på 12 500 miljarder kronor.

Det samlade aktiekapitalet i samma banker är 565 miljarder kronor. Det motsvarar att varje krona i kapital är belånad 22 gånger, eller att 95,5 procent av tillgångarna finansierats med lån. De totala skulderna är därmed 11 935 miljarder kronor.

Som jämförelse kan nämnas att Sveriges BNP 2011 var cirka 3 500 miljarder. ”  http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/11/svenska-bankers-skulder-11-900-miljarder/

Min kommentar: 

Efter finanskris år 2008 och den skuldkris västvärlden nu befinner sig i pågår uppenbarligen ett nytänkande, SvD och Andreas Cervenka har under en längre tid framfört systemkritik. Han är i gott sällskap. Financial Times som tidigare inte gjort sig känd för att stå på barrikaderna driva systemkritik, har börjat skriva om ”Kapitalismens kris”.  Samma sak gäller för World Economic Forum i Davos där världens eliter samlas.

Det finns även en uppenbar rädsla hos världens makteliter att vi, i närtid, kan drabbas av nytt hårt blåsväder inom den globala ekonomin.  En av de personer som tidigt varnade för riskerna för en finanskris är Nouriel Roubini, professor vid New York University. Han fick smeknamnet Dr. Doom som ”domedagsprofet” eftersom han innan finanskrisen 2008 varnade för instabiliteten i världsekonomin.

I en artikel i affärsvärlden – Publicerad 13 juni 2011 07:35 varnar han nu för en varnar nu för en ”perfekt storm” av elände på världsmarknaderna.

”En ”perfekt storm” av finanspolitiskt elände i USA, en avmattning i Kina, europeisk skuldrekonstruktion och stagnation i Japan kan komma att konvergera i den globala ekonomin.”

Det sade Nouriel Roubini, professor vid New York University i en intervju i helgen, enligt Bloomberg News.

Enligt honom finns det en sannolikhet av en på tre för att dessa faktorer kommer att kombinera för att hämma tillväxten från 2013. Andra möjligheter är ”anemisk men OK” global tillväxt eller ett ”optimistiskt” scenario där expansionen förbättras ”

.http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3199326.ece

Innan finanskrisen 2008 kännetecknades ekonomikåren annars i hög grad av en självsäker optimism. Det fanns ekonomiska instrument att lösa finansiell instabilitet. Att som Nouriel Roubini, alias Dr. Doom, se risker var som att svära i kyrkan.

IMF

Idag håller det på att ske en uppseendeväckande uppmjukning inom IMF av den tidigare så handfasta nyliberala agendan. De två rapporter jag lyfter fram nedan ska ses som en idédebatt snarare än IMF:s officiella linje. Men bara att IMF inrymmer en annan agenda visar att det börjar växa fram en annan agenda vid sidan av den konventionella visdomen på den globala ekonomiska arenan. Är det på väg att skapas ett nytt paradigm inom ekonomin?

”Michael Kumhof är chef för avdelningen som utvecklar IMF:s ekonomiska modeller. Nu har hans forskning lett honom till ett ovanligt ställningstagande: Om världen inte minskar inkomstklyftorna, kommer nästa finanskris som ett brev på posten.

Michael Kumhof är IMF-ekonomen som just nu uppmärksammas världen över. I november besökte han Stockholm inbjuden av tankesmedjan Global utmaning. IMF:s räddningspaket förknippas ofta med stenhårda krav på omstruktureringar, privatiseringar och liberaliseringar. Men Michael Kumhofs recept för att undvika kriser är ökad jämlikhet.

Han anser att grunden för både finanskrisen 2008 och skuldkrisen 2011 är den ökade ojämlikheten, framför allt i USA. För att undvika framtida kriser måste vi se till att majoritetens förhandlingsposition stärks gentemot de allra rikaste i samhället. ”Jag slår vad om att ni inte tidigare hört en IMF-ekonom säga att lönerna måste höjas. Det är mycket kontroversiellt”, sa han vid sitt besök i Sverige i november. Men för en ekonom som själv jobbat i banksektorn och som irriterar sig på ekonomer som inte grundar sina teorier tillräckligt i hur den verkliga världen fungerar, är det inga konstigheter. ” http://www.magasinetarena.se/2011/11/25/imf-chef-vill-beskatta-de-rika/

Chicagoplan revised

Samme ekonom, Michael Kumhof, har även presenterat en annan intressant rapport spår inom ramen för IMF. Chicagoplanen från 1930-talet har åter kommit till heders som ett alternativ till nuvarande penninghantering.

Andreas Cervenka skriver om rapporten: En lösning på skuldkrisen?  Rapporten, med titeln The Chicago Plan Revisited http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

Artikeln inleds med följande:

”Vad sägs om att trolla bort både statsskulder och privata skuldberg, öka tillväxten, avskaffa inflationen, eliminera risken för framtida bankkriser och minimera finansbranschens makt över samhället? Allt på en gång? ”

Dessa minst sagt sensationella löften kommer från två forskare, Jaromir Benes och Michael Kumhof, som lagt fram en ny radikal plan som långsiktigt sägs kunna lösa den skuldkris som nu tynger hela västvärlden.

Innan vi går vidare bör det nämnas att forskarna inte spånat fram detta i en skrubb på University of Middle of Nowhere. Duon arbetar på übermäktiga Internationella Valutafonden, IMF.

För det andra är planen långtifrån deras egen eller ens ny, den togs fram redan 1936 av två andra ekonomer, Henry Simons och Irving Fisher, i kölvattnet av 30-talskrisen.

Men innehållet är inget mindre än dynamit.” http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

Reflektion om rapporten

Vilka rationellt fungerande människor kan motstå en sådan utomordentligt bra lösning? Ett svärdhugg som på en gång skulle ta bort hela vår skuldekonomi, ta bort inflationen och öka tillväxten. Vem kan motsätta sig detta?

Men den är bättre än så: När vi läser rapporten ”The Chicagoplan Revised” av Jaomir Benens och Michael Kumhof hittar vi fler aspekter som skulle kunna stabilisera den finansiella ekonomin.

Den kommer även att ge en bättre kontroll över konjunkturcykler som inte är direkt förorsakad e av den reala ekonomin. Dessutom eliminerar den risken för bankrusningar. Det innebär att om alltför många människor samtidigt skulle ta ut sina pengar från banken skulle pengarna räcka till eftersom bankernas kapitaltäckningsgrad inte medger det. (Sidan 6 i rapporten.)

Andreas Cervenka fortsätter

”Vad går då lösningen ut på?

Grundtanken i Chicagoplanen är att helt separera bankernas roll som långivare och skapare av pengar.

Banker skulle behöva backa upp all inlåning på konton med hundra procent reserver.

Nya lån måste finansieras med befintliga besparingar.

Det skulle betyda ett slut på ett banksystem byggt på ”fraktionella reserver”, och därigenom också slutet på alla bankrusningar, där alla kunder samtidigt går till banken för att ta ut sina pengar, något som i dagens läge sänker vilken bank som helst.

Det skulle också betyda att staten tar kontroll över pengaskapandet. Bankernas reserver skulle bestå av statligt utgivna pengar, inte som skulder utan istället som en slags andelar i staten.

Skuldfria pengar om man så vill.

Denna modell har forskarna simulerat på USA:s ekonomi. Resultatet är slående: statens skuld minskas dramatiskt, men även privata skulder sjunker. Bankkriser försvinner, tillväxten stiger med 10 procent och utvecklingen blir mer stabil. Även inflationen kan sjunka mot noll utan att det skapar problem.

”Det låter förstås bra. Naturligtvis finns kritiker. De hävdar att ett sådant system skulle kunna leda till en katastrofal deflationskrasch. Andra skulle kanske ifrågasätta om makten över pengar verkligen förvaltas bättre av staten än av privata intressen. ”

Döm själva, hela rapporten finns att ladda ner här. ”  http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

Skillnad mellan modell och möjlig implementation i verklighet

Andreas Cervenka ställer frågan:

”Är det genomförbart? Det är en helt annan fråga.

Sannolikheten för att detta system införs i närtid är ungefär i klass med oddsen för att Färöarna lekar hem nästa VM i fotboll. ”

Men att en rapport med detta innehåll och med IMF-loggan på omslaget överhuvudtaget kan publiceras är ytterligare ett kvitto på en sak: vi lever i en tid då det mesta som rör det ekonomiska systemet kan, och kommer att, ifrågasättas. ” http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

Vem vill gå in och ägna sin tid och kraft i ett projekt med ovanstående odds? Då är det inte så farligt att SvD har Andreas Cervenka som går in och dissekerar ”pengar”. Det ger säkert lösnummerförsäljning. Den 16 april 2013 åkte jag förbi station Hötorget i Stockholm. Vem var på en stor affisch för reklam för SvD om inte Andreas Cervenka. Det gäller att slå mynt av människors intresse för pengar. Han skriver lättsamt och en stor portion humor om frågor som kanske annars inte skulle fångat vårt intresse. Men det finns en risk när Andreas Cervenkas dissekerar ”pengar”.

Utan att hitta några rimliga sätt att förverkliga planen i närtid, är det lätt att människor grips av vrede eller apati. Någonting behöver uppenbarligen göras åt vårt finansiella system. Med Chicagoplanen öppnar sig en möjlighet. Det är inte bara Andreas Cervenka som ser att oddsen är små i närtid.

Dan Jönsson på SRP1 framför en liknande ståndpunkt:

”Med tanke på den makt som bankerna har i dagens system så lär det dröja innan de här idéerna blir praktisk politik. Men bara att debatten förs på den här nivån måste ses som ett nästan osannolikt genombrott. Som sagt, ideologiska förändringar tar tid. Även när de är nödvändiga. ” http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5322226

Det var bankernas motstånd som omöjliggjorde införandet av planen på 1930-talet.  Hur skulle S fd ekonomiska talesman Tomas Östros, nu VD för bankföreningen, ställa sig till Chicagoplanen? ”http://www.swedishbankers.se/web/bf.nsf/%28$All%29/04B4CBB078A8DD98C12579F2002049CA?OpenDocument

Hittills har det inte hörts några ovationer för Chicagoplanen från bankföreningen. Hur realistiskt är det att försöka genomföra en reform som skulle försämra bankernas möjlighet till så hög riskjusterad avkastning som möjligt?

En så stor förändring av vår penningpolitik kräver självklart en hel del förarbete innan den implementeras. En genomgripande konsekvensanalys som behandlar styrkor och med också risker med att införa en ny modell för penninghantering behöver naturligtvis göras.

Utöver de styrkor som tidigare nämnts blir det enligt modellen en mycket positiv effekt på den reala ekonomin. Vid införandet kommer investeringarna att öka på grund av en mycket lägre skattesats, mest betydelsefull skatt på kapital, som möjliggörs av penning-hanteringsreformen. Modellen medger även lägre hanteringskostnader i banksystemet. (sid 52).

Det enda vi kan göra åt saken är att glädjas åt att åtminstone någon eller några tillåts tala om saken, och dessutom får betalt för det. Ökar det eventuellt även lösnummerförsäljningen av SvD och ger kanske lite extra klirr i kassan på Andreas Cervenkas bankkonto, så blir den kortsiktiga effekten ännu bättre för SvD och Andreas Cervenka. .

Har SvD blivit en revolutionär tidning?

Under en lång tid har Andreas Cervenka fått framföra systemkritik i SvD. Vad beror det på? Har SvD blivit en revolutionär tidning?

Här är några av de senaste exemplen:

Cervenkas pengar: Det stora mysteriet med pengar  http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/05/det-stora-mysteriet-pengar/

Det stora mysteriet med pengar. Här avslutar Cervenka med följande:

”Du säger att politikerna inte förstår hur det fungerar idag, vad skulle hända om de gjorde det?

– Det undrar jag. Henry Ford sade redan efter andra världskriget att om folk förstod hur penningsystemet fungerade skulle det bli revolution imorgon. På samma sätt: om politikerna förstod hur systemet fungerade skulle kanske lagarna skrivas om. ” http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/05/det-stora-mysteriet-pengar/

Kanske inte revolution ändå. Men åtminstone skulle lagarna kanske behövas skrivas om. Men det är ju ganska uppseende kritik av bankernas penninghantering ändå, för att komma från SvD.

Vad kan det bero på att den tidigare så borgerligt välansade tidning som SvD sedan en längre tid framfört ren systemkritisk information?

Kan det helt enkelt vara så att kapitalismen idag känner sig så ohotad att det trevligt med lite pittoreska systemkritiska inslag, så länge det inte hotar den bestående strukturen.

Någon systemkritik värt namnen från den politiska oppositionen är svår att hitta. Då får väl den borgerliga pressen stå för den istället.

Utan systemkritik tappar det politiska spelet sin dramaturgiska tjusning. Någon måste ta på sig rollen och lyfta fram lite spänning i debatten.

Den fråga som Andreas Cervenka – av förståeliga skäl – undviker att befatta sig med är vad vi kan göra åt eländet. Det är ungefär lika stor chans som om Färöarnas fotbollslag vinner nästa VM, säger han. Ja med de oddsen känns så där lagom inspirerande att engagera sig för att hitta alternativa lösningar.

Det enda vi kan göra åt saken är att glädjas åt att åtminstone någon eller några tillåts tala om saken, och dessutom får betalt för det. Ökar det eventuellt även lösnummerförsäljningen av SvD och ger kanske lite extra klirr i kassan på Andreas Cervenkas bankkonto, så blir det ännu bättre.

Här är ytterligare inlägg från Andreas Cervenka: Svenska bankers skulder: 11 900 miljarder: http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/11/svenska-bankers-skulder-11-900-miljarder/

Chicagoplan revised

En lösning på skuldkrisen? – Rapporten, med titeln The Chicago Plan Revisited http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

Här följer ett utdrag ut artikeln:

” Grundtanken i Chicagoplanen är att helt separera bankernas roll som långivare och skapare av pengar.

Banker skulle behöva backa upp all inlåning på konton med hundra procent reserver.

Nya lån måste finansieras med befintliga besparingar.

Det skulle betyda ett slut på ett banksystem byggt på ”fraktionella reserver”, och därigenom också slutet på alla bankrusningar, där alla kunder samtidigt går till banken för att ta ut sina pengar, något som i dagens läge sänker vilken bank som helst.

Det skulle också betyda att staten tar kontroll över pengaskapandet. Bankernas reserver skulle bestå av statligt utgivna pengar, inte som skulder utan istället som en slags andelar i staten.

Skuldfria pengar om man så vill.

Denna modell har forskarna simulerat på USA:s ekonomi. Resultatet är slående: statens skuld minskas dramatiskt, men även privata skulder sjunker. Bankkriser försvinner, tillväxten stiger med 10 procent och utvecklingen blir mer stabil. Även inflationen kan sjunka mot noll utan att det skapar problem.

Det låter förstås bra.

Naturligtvis finns kritiker. De hävdar att ett sådant system skulle kunna leda till en katastrofal deflationskrasch.

Andra skulle kanske ifrågasätta om makten över pengar verkligen förvaltas bättre av staten än av privata intressen.

Döm själva, hela rapporten finns att ladda ner här.

Är det genomförbart? Det är en helt annan fråga.

Sannolikheten för att detta system införs i närtid är ungefär i klass med oddsen för att Färöarna lekar hem nästa VM i fotboll.

Men att en rapport med detta innehåll och med IMF-loggan på omslaget överhuvudtaget kan publiceras är ytterligare ett kvitto på en sak: vi lever i en tid då det mesta som rör det ekonomiska systemet kan, och kommer att, ifrågasättas. ”

När vi nu vet att penningsystemet lämnar en del övrigt att önska sig: Vad ska vi då göra?

Andreas Cervenka ger frågar och ger själv svaret:    

”Är det genomförbart? Det är en helt annan fråga.

Sannolikheten för att detta system införs i närtid är ungefär i klass med oddsen för att Färöarna lekar hem nästa VM i fotboll. ”

Vem vill gå in och ägna sin tid och kraft i ett sådant projekt och med ovanstående odds. Då är det inte så farligt att SvD har Andreas Cervenka som går in och dissekerar ”pengar”. Det ger säkert lösnummerförsäljning. Människor är ju så intresserade av pengar. Extra stort blir intresset med den infallsvinkel som Cervenka  har.    .

Andreas Cervenka Januari 2013

Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken ”Vad är pengar?” Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

18 januari 2013 kl 10:10 | Permalänk | Kommentarer(67)

”Någonstans måste pengarna ta vägen”.

Så lyder ett av de vanligaste argumenten dessa dagar för att aktier och andra papper nu borde stiga.

Det är också en anledning att dra öronen åt sig.

Visserligen ligger det en del i resonemanget. Priserna på vissa tillgångar gör att man nästan måste skölja ansiktet med isvatten för att utesluta möjligheten av en febrig dröm: är det 2013 eller 2007?

Räntan på företagsobligationer med hög risk är nere på samma låga nivåer som före finanskrisen, medan lån med slappa krav på återbetalning slagit nya rekord.

Det är som allt som hänt de senaste fem åren är glömt och alla framtider risker raderats ut.

En stor förklaring är just bristen på alternativ.

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/01/18/marknaden-ar-satt-ur-spel/

Rogoff: Riksbanken ska inte lösa hushållens skuldberg

11 januari 2013 kl 3:03 | Permalänk | Kommentarer(65)

Bloggen har intervjuat Kenneth Rogoff, professor på Harvard i USA och ansedd som en av de främsta experterna på finanskriser, bland annat efter boken This Time is Different.

Han var mellan 2005 och 2011 också rådgivare åt svenska Riksbanken.

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/01/11/rogoff-riksbanken-ska-inte-losa-hushallens-skuldberg/

2013 års stora tema?

Bara två veckor in på det nya året går det att nästan att ana vad som kan bli en ekonomisk så kallad supersnackis under 2013: valutakrig.

I flera år har världens stora länder ägnat sig åt kapprustning med hjälp sedelpressarna, men den senaste tiden har detta intensifierats när världens mest skuldtyngda land Japan nu bestämt sig för att öka takten ordentligt.

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/01/16/2013-ars-stora-tema/

Därför gäspar vi åt krisen

14 januari 2013 kl 7:07 | Permalänk | Kommentarer(53)
Den svenska konjunkturen är enligt många bedömare på väg ned i en mörk källare, en bild som numera till och med delas av finansminister Anders Borg som hade några märkliga och dansanta sensommarveckor som optimist i höstas.
Krisstämningen lyser dock med sin frånvaro, och i  julhandeln rådde sedvanlig yra.
Kanske beror det helt enkelt på att vi efter över fem år börjat ruttna rejält på hela finanskrisgrejen.
Det är i såfall helt naturligt, konstaterar Financial Times blogg Alphaville i ett intressant inlägg. Intresset för samhällsproblem tycks följa samma mönster, oavsett vad det handlar om, där den akuta krispaniken snabbt avtar och följs av en fas där minnen om hur illa det var förträngs och ersätts av en ”äh-nu-kör-vi”-anda.

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/01/14/darfor-gaspar-vi-at-krisen/

Cervenka: Tillväxten – en jobbig tvångströja

Finansmarknadens existensberättigande bygger på förmågan att sätta priser på varor och värdera risker. Tyvärr vilar hela världsekonomin på en tyst överenskommelse om motsatsen: den största risken av alla måste ignoreras till vilket pris som helst.

2 december 2012 kl 09:41 , uppdaterad: 2 december 2012 kl 21:33

Ekonomi. Bara ordet får vissa människor att börja bläddra i förra sommarens tv-bilagor eller längta till kvällens genomläsning av 1982 års telefonkatalog. När det egentligen är ett ämne värdigt en Hollywood-thriller.

Enligt det digitala uppslagsverket Wikipedia är ekonomi ”läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet”. En vaken femteklassare behöver inte många minuter för att konstatera att vuxnas praktiska tillämpning av denna disciplin inte precis följer skolboken. Verklighetens ekonomi är snarare läran om skenande konsumtion av saker det är ont om men som vi låtsas finns i oändlig mängd. Av detta skäl har ett stort antal tanter och farbröder i dagarna samlats till klimatkonferens i Doha. De senaste larmrapporterna från FN och Världsbanken är inget för roliga timmen.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/den-stora-tvangstrojan_7714530.svd

Dags att tänka tvärtom

Det går inte att lösa problem med hjälp av samma tänkande som skapade dem, sade en gång Albert Einstein. Efter fyra tröstlösa år av växande skuldberg och nedskärningar är det kanske läge att pröva något nytt.

23 december 2012 kl 11:51 , uppdaterad: 18 januari 2013 kl 10:52

Banken kan aldrig gå omkull. Om banken får slut på pengar kan bankiren ge ut så mycket pengar som behövs genom att skriva på ett vanligt papper. Så står det i den officiella engelska regelboken för spelet Monopol.

Känns det igen?

Att banker inte kan gå i konkurs är ett faktum som inte kan ha undgått någon de senaste åren. Och centralbanker kan som bekant skapa hur mycket pengar som helst ur tomma intet för att förhindra det.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/dags-att-tanka-tvartom_7767734.svd

Krönika Andreas Cervenka

Så styr världens sämsta idé börsen

Varför körde Telia Sonera i diket och hur kommer det sig att dagens entreprenörer hellre fjärilsimmar över Barents hav än sätter sitt livsverk på börsen? Kanske för att aktiemarknaden styrs av en ideologi som skapat precis de problem som den var tänkt att lösa.

9 december 2012 kl 11:13 , uppdaterad: 10 december 2012 kl 07:00

Erik Hamrén var pressad. 1-0-segern hemma mot Österrike betydde visserligen att Sverige säkrat en plats i VM-slutspelet. Men segermarginalen var långt under fotbollsanalytikernas genomsnittsprognos på 2,19 mål, enligt en sammanställning som Unibet gjort. Sportbilagornas dom var hård. ”Hamrén sviker igen”. På presskonferensen haglade de ilskna frågorna. Borde inte Erik Hamrén flera veckor före match gått ut och varnat för att landslaget var på väg att prestera långt under marknadens förväntningar?

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/varldens-samsta-ide_7736018.svd

Vi hålls som gisslan

Sällan har så många fått det så mycket sämre på så kort tid. För andra kan fem år av finanskris summeras så här: Vi har aldrig haft det bättre. Sverige går i spetsen för att ge dessa vinnare ännu mer.

11 november 2012 kl 09:28 , uppdaterad: 7 december 2012 kl 12:04

Äntligen lyssnar de! När Anders Borg i samband med budgeten i höstas berättade om sin senaste sammankomst med finansministerkompisarna i Europa hade han nästan svårt att dölja sin förtjusning.

– Jag har aldrig varit med om att berätta något som väckt så stor uppmärksamhet bland mina kollegor, myste Anders Borg.

Här har vår finansminister flygpendlat till Bryssel i åratal och föreläst om hur bankkriser och galopperande statsskulder bäst hanteras. Men alltså tydligen mötts av halvt medvetslösa män i kostym. Vad var det då Anders Borg berättade som plötsligt fick gubbarna att sitta som tända ljus i bänkraderna? Kungaskvaller? Nej. Det var nyheten att Sverige tänker sänka bolagsskatten från 26 till 22 procent. Han hade lika gärna kunnat vifta med en laddad hagelbössa på podiet.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/vi-halls-som-gisslan_7660250.svd

Too-big-to-be-snäll

6 november 2012 kl 3:03 | Permalänk | Kommentarer(283)

Hur farliga är storbankerna för världen så här fyra år efter Lehman Brothers fall?

Om man ska tro många bankdirektörer är faran över. Snarare ligger hotet i den tsunami av nya regler som är på väg och som ska minska riskerna genom att kräva att bankerna bland anant fyller på med mer kapital.

Föga förvånande delar inte alla den bilden.

För ett tag sedan höll chefen för Storbritanniens centralbank Bank of England, Mervyn King, ett tal där han i förbigående gjorde en bedömning av nuläget.

Han konstaterade att problemet för bankerna inte är tillgång till likvida medel, något som ju världens centralbanker tillhandahållit i astronomiska mängder.

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/06/too-big-to-be-snall/

Krönika Andreas Cervenka

Tillbaka till framtiden

Att det globala kapitalet kan flöda fritt runt jordklotet utan att visa pass eller krångla med skorna i säkerhetskontrollen har länge varit lika självklart som att Sovjetkonceptet känns ofräscht. Men liksom många ekonomiska sanningar är även denna på väg att omprövas.

16 december 2012 kl 08:31 , uppdaterad: 16 december 2012 kl 22:40

När något är svårt att förstå tycks vi människor nästan instinktivt vilja ta hjälp från djurriket. Att höra politiker och andra makthavare prata om den globala kapitalmarknaden är som att få en guidad tur på ett bättre zoo. Vargar, hajar och gamar är bara några av favoritmetaforerna. Det är lätt att förstå varför. Dessa djur ses av många som blodtörstiga och allmänt opålitliga, precis som en ganska vanlig bild av den mystiska finansmarknad som har så stort inflytande över våra liv.

I själva verket är det globala kapitalet till sin natur mer likt en betydligt mindre skräckinjagande varelse: sillen. Skygga, nervösa och inte utrustade med jordens största hjärnor rör de sig blixtsnabbt i stora stim och stannar bara till för att tugga i sig de procentenheter och räntepunkter i avkastning som är livsviktig föda för att de ska klara sina uppdragsgivares pensioner.

Inte så mycket på jakt som ständigt flyende undan magra vatten och alltid på helspänn inför det stora hotet: att inte klara index. Varje dag året runt ska tusen och åter tusen miljarder placeras, i någonting, någonstans.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/tillbaka-till-framtiden_7755558.svd

Världen är satt i pant

En enkel tumregel i finansvärlden lyder: ju tråkigare någonting verkar desto viktigare är det. En i högsta grad triangelmärkt företeelse kan få stora konsekvenser för världsekonomin.

7 oktober 2012 kl 08:12 , uppdaterad: 8 oktober 2012 kl 09:55

Låna av dig själv! Så lyder det enkla lockropet från en av Sveriges pantbanker. Stövla in med en gammal avlagd klackring i guld och kom ut några minuter senare med hundralapparna i näven.

På samma princip vilar faktiskt en stor del av det moderna finansiella systemet. Men det är, som ni kanske redan har anat, aningen mer komplicerat. Ett seminarium med titeln ”The global safe asset collateral crunch” för inte direkt tankarna till ett fullsatt och somrigt Folkets Park med en uppsluppen Lasse Berghagen på banjo som publikvärmare. Även om ämnet berör fler än vad man kan tro.

Här ligger den kanske största förklaringen till finansbranschens framfart: den är inte särskilt visuell. Be en duktig mimare illustrera ett syntetiskt swapkontrakt och det kan bli problem. Denna snårighet gör det lätt att ta betalt, men också väldigt svårt att förutse krascher eftersom det är så få som faktiskt orkar sätta sig in i det finstilta.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/cervenka-varlden-ar-pantsatt_7557438.svd

Det stora dilemmat

Vad är värst, plötslig död eller långsamt självmord? Det som gjorts för att rädda det globala finansiella systemet från undergång riskerar att bli lika långsiktigt effektivt som att hämta andan i en plastpåse.

9 september 2012 kl 08:08 , uppdaterad: 21 november 2012 kl 10:09

Man får mer än vad man sätter in. Så skulle kanske ett barn sammanfatta det spännande steget från pojkrummets skära spargris till storfinansens värld. Att se den egna sedelhögen växa, inte bara genom lågbetalt gnet som att hjälpa till med disken, utan tack vare en slags osynlig kraft har något av magi över sig. Fenomenet kallas för avkastning och är det som får finansmaskineriets servrar att brumma harmoniskt, oavsett om pengarna växer på folkhemstummade bankböcker eller i en dubbelswappad kreditderivatkorg i London City.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/det-stora-dilemmat_7483172.svd

 

Om Andreas Cervenka Svenska dagbladet

SvD Näringslivs krönikör Andreas Cervenka har varit synnerligen underhållande under flera år som jag följt honom. Den 11 november 2011, fick han Sjunde AP-fondens journalistpris. Det är en av de finaste utmärkelserna som en svensk ekonomijournalist kan få. Det var han värd.

–Det är roligt och hedrande. Priset är instiftat för att som de skriver ”öka allmänhetens kunskaper om långsiktigt finansiellt sparande och ekonomiska sammanhang”. Om jag lyckas bidra till det känns det naturligtvis bra, säger Andreas Cervenka.

Motiveringen lyder: ”För en medveten och uthållig satsning på att leverera begripliga och analytiska texter som bidrar till att öka läsarnas förståelse för vår ekonomiska omvärld avseende jobb, pensioner, övriga sparmöjligheter och därmed allas vår välfärd. Artiklar som väl speglar redaktionens höga standard”. Mer kan du läsa

Hur mycket respons får du från läsarna?

–En hel del, vilket är väldigt kul. Ganska ofta händer det att människor hör av sig och säger att de egentligen är ointresserade av ekonomi men att de läser mina artiklar. Då känns det som om att jag har lyckats.

Vilka är de viktigaste frågorna för svenska sparare framöver?

–Hur det går med skuldkrisen i Europa och hur bankerna hanterar sin nya omvärld. Men också hur de låga räntorna påverkar våra pensioner. Vill du läsa mer om denna artikel?

Jag ska välja ut några godbitar nedan Vill ni hitta flera är det bara att gå in på Svenska dagbladet och söka på Andreas Cervenka eller Googla.

Bäddat för springnota,  Rysare som avgör 2012Så löser USA skuldkrisen, Riskkapitalbolag, Därför skenar elitens lön, Säg hej till de nya ledarna,  Det krävs en förklaring,ecb-chefen bryter tabu, Dags sätta affärerna i fokus, Det tysta paradigmskiftet, Syrgasmaskerna på för storbankerna, Sökes 28 000 miljarder, Borg vill införa ny bankavgift, Norman förstår att det provocerarStaten och kapitalet, Dags för omstart och kissblöjor, 

Här är ett utdrag från Andreas Cervenkas Minnesvärda citat. 

”Mina vänner och jag har skämts bort alltför länge av en miljardärvänlig kongress.” Börsgurun Warren Buffett tycker att det är fel att han betalar lägre skatt än sin sekreterare. (aug)

”Höga ersättningar i näringslivstoppen är något som vi som ägare måste kunna erbjuda.” Investors styrelseordförande Jacob Wallenberg försvarar ersättningarna på 110 miljoner kronor till vd:n Börje Ekholm. (jan)

”Liechtenstein luktar så illa, så vi har bara sagt att Ikea kontrolleras av familjen.” Ingvar Kamprad bedyrar att möbeljättens tidigare pr-strategin ska ersättas av mer öppenhet. (maj)

”De flesta är nog överens om att världen kan tåla ett par graders uppvärmning.” Oljegiganten BP:s ordförande Carl-Henric Svanberg retade upp klimatexperterna med ett uttalande om den globala uppvärmningen. (april)

”Det utgår jag ifrån. Konkurrensen är inte så hård.” Socialdemokraternas Tommy Waidelich är säker på att han i likhet med Anders Borg skulle ha utnämnts till Årets finansminister av Financial Times om han hade samma jobb. (nov)

”SJ har varit en lekstuga för okunniga politiker de senaste tjugo åren.” Ulf Adelsohn lämnade ordförandeposten i tågbolaget med en rejäl bredsida till sitt eget skrå. (april)

”Det är en väldigt dyr investering att få fram 3 000 jobb genom att gå vägen via billigare Toast Skagen.” S-ledaren Håkan Juholt sågade regeringens förslag till sänkt restaurangmoms. (april)

”Euroländer i kris har inte genomfört de reformer de skulle ha behövt. Därför blir det inte aktuellt för Sverige att stödja länder som Grekland eller Portugal.” Statsminister Fredrik Reinfeldt lät definitiv, men ett par månader senare meddelade han att Sverige ändå skulle bidra med miljarder i lån till krisande euroländer. (aug)

Jakten på riskkapitalet riskerar att bli en giftpil rakt i hjärtat på den svenska företagsamheten”. Riskkapitalbolaget Altors grundare Harald Mix är förgrymmad efter Skatteverkets dom som upptaxerat honom och flera andra riskkapitalstjärnor med runt 1 miljard kronor. (dec)

”Vi ber reservationslöst om ursäkt.” Riskkapitalisten Henrik Kraft från KKR gör en pudel i SvD tillsammans med kollegan Magnus Lindquist från Triton efter vanvården på Caremas äldreboenden. (nov)

”Europas framtid ligger i händerna på en sexgalning med en finansiell atombomb.” SvD Näringslivs krönikör Andreas Cervenka om Italiens premiärminister Silvio Berlusconi. Några veckor senare hade han avgått. (okt)