Leif Padgrotsky om bilbesiktningen

Att göra enkla vardagsbestyr till ett elände  Fick kallelse till besiktningen idag, senast december skall det vara gjort, sen blir det körförbud. Men ingen tid erbjöds, den fina tjänsten är avskaffad. Efter krånglig inloggning på nätet finns besked: Första lediga tid är i januari.  På hemsidan ger Bilbesiktningen förklaringen: På grund av osäkerheten kring privatiseringen har de inte kunnat planera sin verksamhet eller nyanställa efter de som slutat. Därför råder nu akut brist på kapacitet och personal. den myndighet som i det nya systemet skall godkänna personal finns inte ännu så de kan inte nyanställa nu när de vill.  Så skapas kaos av en välfungerande, effektiv och billig verksamhet i allmänhetens tjänst. Ideologisk lekstuga att på detta sätt politisera praktiska vardagsbestyr.  Väx upp!

Sagt av Leif Padgrotsky. Se hans blogg. 

Socialdemokraternas kris – en infallsvinkel

 

Under rubriken: Rollbytenas tidsålder skriver Olle Zachrison 8 januari 2012 i Svenska Dagbladet:

”Socialdemokraterna är inne i en mardrömslik tunnel av dålig pr. Men flera av partiets historiskt skickligaste kommunikatörer befinner sig på betryggande avstånd. De har fullt upp med att hjälpa Sveriges bankdirektörer att lösa sina små helveten. Att rollbytena mellan politik och näringsliv ökar signalerar en ny era.”

Min kommentar: Socialdemokraterna har haft som sitt adelsmärke att hitta ett fördelaktigt socialt kontrakt mellan näringsliv, staten och arbete. Det här är samma politik som var så framgångsrik i USA och Kanada fram till sent 1970-tal. Sen förändrades spelplanen med globaliseringen av företagande och kapitalbildning. Ronald Reagen  och Margret Thatcher står som symbol för den nya ekonomiska världsordningen. Men dras politik var snarare symptom och den nya ekonomiska världsordningen, än orsaken. Sedan 1980-talet har ojämlikheten i västvärlden ökat. Den relativa balans som fanns mellan kapital, arbete och  staten bröts i hela västvärlden. Sedan dess har inte socialdemokraterna hittat en politik för ökad jämlikhet. Problemet är gäller för hela den europiska socialdemokratin.

När jag gick med i det socialdemokratiska partiet var det  många unga studenter som såg valet av partibok som en möjlighet till karriär inte minst inom statlig och kommunal verksamhet. Den möjligheten är numer begränsad, när S inte längre är det självklara regerings partiet.

Artikeln fortsätter: ”Socialdemokraterna är inne i e mardrömslik tunnel av dålig pr. Men flera av partiets historiskt skickligaste kommunikatörer befinner sig på betryggande avstånd. De har fullt upp med att hjälpa Sveriges bankdirektörer att lösa sina små helveten. Att rollbytena mellan politik och näringsliv ökar signalerar en ny era.”

Min kommentar: Det blir allt svårare för S att kunna behålla toppspelarna eftersom löneläget skiljer sig så markant när de som byter arena går in inom näringslivets sfär.

Artikeln fortsätter: ”2010 kan sägas vara året för ett historiskt skifte. Då började två storheter på S – Socialdemokraterna och SEB – på allvar att byta attribut med varandra. I maj höll storbanken som vanligt sin årsstämma. Valet av plats fick de mest trogna aktieägarna att sätta förmiddagskaffet i halsen när kallelsen kom: Folkets hus på Norra Bantorget. På krypavstånd från LO-borgen och helig mark för den svenska arbetarrörelsen.

Framför de monumentala väggmålningarna av muskulösa rallare och demonstrationståg i Ådalen, stod SEB-chefen Annika Falkengren och petade i sig en laxbit medan hon småpratade med vithåriga investerare. Sedan gick hon in och berömde bankens räntenetton och marginaler. Så långt, inget konstigt i det nya gränsöverskridande Sverige. Få höjer ju längre ett ögonbryn när statsminister Fredrik Reinfeldt prisar Tage Erlander eller finansminister Anders Borg tycker att det är ”häftigt att betala skatt”.

Min kommentar: Konflikten mellan arbete och kapital som S kunde härbärgera under de gyllene efterkrigsåren fram till  slutet av 1970-talet var baserad på ett nationellt kontrakt. Detta kontrakt blev mindre attraktivt för näringslivet i och med att den tekniska utvecklingen möjliggjorde en allt mer global produktion. S blir allt mer marginaliserade.

”För att studera mer spektakulära rollbyten hoppar vi raskt till hösten 2011. Håkan Juholt har haft några blytunga veckor efter avslöjandet om hans lägenhetsförmåner. Mediemaskineriet tuggar sig vidare genom den nytillträdde partiledarens privatliv. Både relevanta fakta och ovidkommande skräpuppgifter publiceras.”

”När S-ordföranden är som mest mörbultad får han plötsligt en välbehövlig andningspaus. Mediefokus skiftar till Nordea som köpt en paradvåning för totalt 26 miljoner kronor åt vd Christian Clausen. Detta trots att storbanken sparkar folk och avkastningen på fonderna är usel.”

”Vid den danske direktörens sida står en man som lika gärna kunde ha bistått Håkan Juholt: Jan Larsson. Som presschef hos förre statsministern Göran Persson och senare dennes statssekreterare hanterade han allt från tsunamikatastrof till ministerskandaler. 2009 bytte han sida och är numera kommunikationsdirektör på Nordea. Med sedvanligt lugn gjorde han allt för att minimera skadorna av bankens feltajmade lägenhetsaffär.”

Men Jan Larsson är inte ensam om att ha bytt S-toppar mot bankdirektörer. Just Anna Helsén, som efterträdde Larsson och senare förlorade valet med Mona Sahlin, är sedan några månader tillbaka presschef på SEB. Där ska hon hjälpa Annika Falkengren att rida ut kommande stormar och kanske ge ett och annat råd om politikens mekanismer.

Det sista lär behövas. Eftersom banker nuförtiden ses som krisutlösare snarare än krislösare, så kommer det politiska trycket mot marmorpalatsen vid Kungsträdgården att bestå. Då är det inte fel att Anna Helsén även jobbat på kommunikationsbyrån JKL. Helt logiskt för en av den nya tidens rollväxlare.

Att två av socialdemokratins mest rutinerade pr-experter nu går två steg bakom kända bankdirektörer har fler orsaker. Näringslivet har ända sedan finansmannen Jan Stenbeck rekryterade ex-ministrarna Odd Engström och Björn Rosengren älskat att plocka över sossar med goda kontakter. Man har fascinerats över S-topparnas villighet att göra den inom rörelsen så avskyvärda symbolhandlingen: att gå över till kapitalet.

”Men överhoppen belyser också det faktum att Socialdemokraternas kris är så mycket djupare än Håkan Juholts. När ett tidigare maktparti inte längre prenumererar på regeringsinnehavet minskar dess attraktionskraft för talanger. Om valet står mellan en underbetald ökenvandring i opposition och ett välavlönat jobb i en het sektor, då är det lätt att spola partiboken. Baksidan är att man kan tvingas försvara inköpet av jättelika Östermalmsvåningar.”

”Att Håkan Juholt hade svårt att värva ”the best and the brightest” stod klart redan de första veckorna. Den typ av högerstämplade elitsossar som Göran Persson lutade sig på känner sig inte längre hemma i S. Förre finansministern Pär Nuder jobbar idag för Wallenbergarnas riskkapitalbolag EQT, hans statssekreterare Jens Henriksson var en sväng på Swedbank innan han blev chef för Stockholmsbörsen.”

Min kommentar: Odd Engström, Björn Rosengren, Pär Nuder och Jens Henriksson visar på inte bara att socialdemokraterna har svårt att locka till sig ”the best and the brightest”. Det gäller för hela politiken. Det lönar sig avsevärt mycket bättre att arbeta inom näringslivet. Anders Borg lär kunna öka på sin lön dramatiskt när han byter sida. Obalansen mellan näringsliv och politisk makt ökar hela tiden och demokratin blir i motsvarande grad allt mer bräcklig.

Artikeln fortsätter: ”I individualismens och värdeförskjutningarnas tidevarv är det precis lika tänkbart för en S-karriärist att börja jobba på en storbank som för en finansfurste att prisa Per-Albin Hanssons folkhem. Problemet för Håkan Juholt är att han varken har makt eller pengar att locka med i kampen om de mest eftertraktade rollbytarna.”

Min kommentar: Så länge socialdemokratin var det samhällsbärande partiet kunde den stora maktobalansen mellan kapital och arbete åtminstone mildrad. En socialdemokrati i opposition, tvingas skära ner sin kostym och får allt svårare att hitta incitament att locka till sig ”the smart and the brightest” Strömmen av människor från näringslivet till S har väl inte heller varit dramaattisk under årens lopp. Jag kan inte påminna mig någon. Vem vill byta roll rollen från näringsliv till politik? I en intervju hos Malou von Sivers sa Anders Borg att han såg sitt politisk uppdrag som något han måste genomlida. Han hade lovat Fredrik att vara med en period till. Han ville däremot gärna arbeta med ekonomi. Det är inte en alltför djärv gissning att han kommer att han kommer att få se en mycket  god löneutveckling när tar steget till den andra sidan. Vem vill vara politiker idag?

Dagen B som i Blogg

Dagen B, det var den dagen, lördagen den 21 januari 2012, då jag började Blogga.

Dagen B, då Håkan Juholt höll sitt avskedstal i  ett köpcenter i Oskarshamn och försvann Bort som partiledare för S. Här är Håkans avskedstal. Dessförinnan hade han blivit ifrågasatt av åtminstone två partidistrikt. Men en externt formulerad intern kritik har det funnits under hela hösten 2011. År 2012 fortsatte på samma sätt Ylva Johansson. Paul Ronge, medietränare, medierådgivare och krishanterare talade om ett nytt Rosorna krig.

Det började annars bra för Håkan och hans  Mustasch.

Man kan börja fundera på om Håkan Juholt har övernaturliga förmågor. Hur kan en människa som varit utsatt för en så massiv kritik i media och internt kunnat hålla sig så relativt samlad och åstadkomma ett avslutningstal som i Oskarshamn. Han har även försökt få ut sitt budskap. Exempelvis har han pekat på den synnerligt tveksamma hanteringen av Serafen.”Jag betraktar det som vänskapskorruption” menar Mikael Färnbo är redaktör på Dagens Arena. Affären är  polisanmäld.

”Filippa Reinfeldts närmaste man, landstingsrådet Lars Joakim Lundquist, känner personligen en av läkarna som 2008 fick köpa loss vårdcentralen Serafen för knappt 700 000 kronor. Verksamheten har nu sålts för minst 20 miljoner. ”

Ändå framstår det som Håkan var ännu mer förutseende, när han lägger ut en reklamsnutt på Youtube, där han är ute och cyklar.

Dagen efter skriver Eric Sundström Dagens area Exit Juholt. På S-bloggar.se är oron stor för vad som ska hända nu. Göran Greider ser att det är medias fel. Det har varit en häxjakt på Håkan Juholt menar han. Paul Ronge, ser också en unik medial exponering, men ser även till Håkan Juholt egna felsteg:

”Håkan Juholts avgång är i hög grad självförvållad. Efter mindre än ett år som partiledare – en bedrövlig parentes i Socialdemokratins historia –som kantats av dåligt omdöme, politiskt schabbel, lustiga oneliners och en kritiserad brist på värdighet och stringens.

Men också av ensamhet, av att inte få stöttning i partiledningen, av långa knivar från hämndlystna fiender och anonyma källor där alla interna hemligheter läckt som hos ett såll.”

Svenska Dagbladet skrev om att Håkan Juholt avgick. Dagens nyheter skrev

Trots S svaga siffror i Sifo/SvD väljarundersökning  är det jämnt mellan blocken.

Eftersnack i Aganda bland annat med Margita Ullskog och Anders Johansson. Även Daniel Suhonen och Stefan Stern. Margareta Winberg, Katrine Kielos och Peter Wolodarsky.

En intressant kandidat som tillfällig partiordförande hittade jag i bloggosfären Jan Eliasson. En närmare presentation av honom är onödig. Se En tillfällig mogen partiledare.

Mina tankar går också till den för tio år sedan Bortgångna Fadime Sahindal. Minnet av Fadime hedras runt om i Sverige.

År 2011 har varit krisernas år i Sverige Paul Ronge utnämner Carema som den verkliga segraren när det gäller usel krishantering.

Här har jag valt ut några bilder som visar Håkan Juholts styrka som talare. Tommy Waidelish ekonomisk politisk talman presenterar S skuggbudget. En kunskapsbaserad ekonomi. Bostäder, infrastruktur och utbildning. Urban tillväxt.

Håkan Juholts sommartal

Överförd av den 21 aug 2011

Söndagen den 21 augusti höll Håkan Juholt sitt första sommartal som partiordförande. I ett välbesökt Västertorp vid Unga Örnars parklek Lugnet samlades många besökare i solen för att lyssna till sommartalet.

Håkan Juholt fick ta över när S 2012 gjort ett historiskt dåligt val.

Håkan Juholts linjetal

Debatt mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt 2010-09-01