Vad ska vi ha en nationalstat till idag och imorgon?

Inledning

Nationalstatens roll i dag och imorgon är en viktig fråga när vi reflekterar om hur en ”ny ekonomi för bättre värld” bör fungera. Vilken roll spelar nationalstaten idag? Vilken roll  kommer nationalstaten spela i framtiden? Jag använder här begreppet ”nationalstaten” som ett samlingsbegrepp för stat, kommun och landsting. Med ”nationalstat” menar jag gemensamma institutioner för att hantera våra gemensamma behov som individ i ett samhälle.

Har nationalstaten spelat ut sin roll i en värld som blir alltmer internationaliserad? Eller: Är nationalstaten en förutsättning för att vidareutveckla internationella kontakter och skapa en bättre värld? Det kommer jag behandla nedan.

Vad ska vi ha en nationalstat till?

I tråden har framförts att det är önskvärt att minska ner staten roll och omfattning. Vad ska vi ha staten till frågade även någon av debattörerna?

Det enkla svaret är:
Vi behöver en stark nationalstat för att ha råd med diverse samhällsfunktioner nu och investeringar för framtiden:

1)  En grön omställning kräver satsningar på såväl infrastruktur ( kommunikationer bostäder/byggnader mm ) som FoU för att hitta ny klimatsmart teknik för att leva upp till kriterierna för ett långsiktigt hållbar samhälle.

2)  FoU för att behålla svensk konkurrenskraft.  Utan ett väl fungerade svenskt näringsliv lär vi inte ha råd med vår nuvarande välfärd mycket mindre än några satsningar på framtiden. FoU behövs även för att hitta ny baskunskap om oss själva och om vår natur. Utan statligt finansierad forskning skulle vi inte ha några datorer, internet eller biotech. Om det inte finns statlig grundforskning avstannar hela vår utveckling. För att mänsklighet ska klara de utmaningar vi står inför idag är det helt nödvändigt att nationalstaten får stärka resurser för att klara alla de krav vi har på sådant som är nyttigt för samhället men inte företagsekonomiskt lönsamt.

3) Att förvalta och bygga vidare på infrastrukturen är även nödvändigt för att näringslivet ska fungera bra. Det gäller ju även alla människor som bor i Sverige.

4)  Ett extra stort bekymmer är att det skapas så få företag (arbetstillfällen) trots att Sverige satsar i internationell jämförelse redan satsar hårt på FoU. Här kan det behövas olika insatser för att ge starthjälp till nya entreprenörer.  En sådan satsning kostar pengar.

5) Hela välfärdssektorn har under under det senaste 20 åren rustats ner. Denna nedrustning måste återställas och kvalitetshöjas. För att kunna rekrytera personal krävs även att lönerna för människor som arbetar inom välfärdssektorn förbättras. Det här är en viktig del i ett långsiktigt socialt hållbart samhälle. Välfärdssektorn är också nödvändig för att vi ska ha ett väl fungerande näringsliv och trygga människor i Sverige.

6)  En åldrande  befolkning kräver även mer resurser som kostar pengar. Privata aktörer går bara in och hjälper till när de får betalt och är inte lösningen här. Om vi inte tror att vi blir väl omhändertagna på vår ålderdom påverkar det ju oss redan idag. Då växer det fram privata alternativ som på sikt kan urholka den gemensamma välfärden.

7)  Vårt behov av kultur, hälsa, idrott, och att bevara naturområden som görs tillgängliga för allmänheten och underhålls är också viktiga värden för oss alla. De måste finansieras gemensamt om vi vill att de ska vara tillgängliga för alla oavsett hur stor plånbok vi har.

Det här är inte heller några kostnader som är dyra just nu, men som kommer att dämpas lite längre fram. Detta hävdar den personen som ifrågasatte om vi verkligen behöver en statsmakt på sikt. Behovet av samhällsinsatser kommer med all säkerhet att öka. Det måste på något sätt finansieras. Näringslivet kommer inte att göra det jobbet. De de flesta satsningarna är inte företagsekonomiskt lönsamma,men är nödvändiga för samhällets vidareutveckling. De är även nödvändiga för att näringslivet i Sverige ska fungera.

En krympande nationalstat är inte det vi har mest behov av för att möta dessa behov. Om Sverige ska bidra till att rädda vår civilisation behövs istället mer samhällsåtgärder för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle, ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Hela människans utveckling och överlevnad bygger på att det finns gemensamma resurser för grundforskning och att bistå företag med ansvar för allt det som inte är företagsekonomiskt lönsamt, men som är helt nödvändigt för att vi ska överleva som civilisation. Människan måste lyckas med det kvartsprång som krävs för att möta de utmaningar vi står inför. Då behövs FoU. Grundforskning är ingenting som näringslivet tar på sig. Det är inte företagsekonomiskt lönsamt.

Företag oavsett om de är privata, kooperativa eller drivs i på annat sätt, så måste de gå runt och bära sig. De kommer därför inte att kunna gå in och sponsra dessa behov mer än på marginalen.

Det är samhället och/eller filantroper som får stå för detta.Ju större del av verksamheten som finansieras av filantroper och/eller ideella organisationer desto mindre inflytande får demokratin. Det spelar allt mindre roll vilket politiskt parti vi röstar på, om  politikernas viktigaste roll, i en krympande finansiell stat, blir att jaga runt och leta sponsorer, när pengarna inte räcker till för alla våra mest basala gemensamma behov. Politikernas roll i USA och Kanada har alltmer reducerats till att leta sponsorer eftersom inte staten inte längre får in intäkter som täcker behoven.

Ju mindre inflytande demokratin har för samhällsutvecklingen desto mindre kommer den betyda för väljare. Detta faktum hotar idag hela det demokratiska systemet i den anglosaxiska världen. För mig som socialdemokrat är demokratin alldeles för viktig för att spelas bort på en oreglerad marknadsplats.

Nyliberalismens statliga modell

Nyliberalismen ser individen som samhällets drivkraft och menar att staten ska ha en mycket begränsad roll.

”Målet för nyliberalismen är att införa en minimal stat, vanligtvis benämnd nattväktarstat, vars uppgifter begränsas till polis, domstolar och försvar. Dessa institutioner bör vara kvar i statlig ägo, menar nyliberalerna (i motsats till anarkokapitalisterna) därför att dessa upprätthåller individens rättigheter till liv, frihet och egendom. Att staten själv inte kränker dessa rättigheter genom exempelvis beskattning som inte går till polisen, domstolarna eller försvaret ska garanteras genom en författning och en författningsdomstol, vari statens befogenheter klarbegränsas.

Eftersom nyliberalismens grundinställning är att uttag av skatt är en kränkning av äganderätten, således en stöld[20], är en ständig debattfråga bland nyliberaler hur staten ska finansieras. En del säger att inkomster från privatiseringar kan investeras, andra menar att brottslingar bör betala den kostnad de förorsakar staten genom att begå brott[21] medan ytterligare andra menar att en skatt är oundviklig.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyliberalism#Statens_uppgifter

Den nyliberala staten har varit mycket vänligt inställd mot de superrika i USA. En av världens rikaste personer Warren Buffett har under många år propagerat för att de rika borde betala mer i skatt. Något som skapat en viss förundran hos övriga superrika. http://sv.wikipedia.org/wiki/Warren_Buffett

Vem vara det som fick lov att gå in och rädda den västerländska kapitalismen under finanskrisen? Jo det var den av nyliberalismen så misskrediterade nationalstaten. Den amerikanska staten har pumpat in astronomiska belopp i banker och även GM för att de ansågs för stora för att gå under. När vi betänker vilka oerhörda konsekvenser Lehman Brothers konkurs medförde för hela världsekonomin, kan vi ana konsekvenserna om hela banksystemet i USA och Europa hade brakat ihop.

Den nyliberala staten visade sig med all tydlighet inte klara av att vara självreglerande utan att sätta hela vår civilisation på spel. Efter finanskrisen har nu såväl Financial Times  och World Economic Forum diskuterat hur kapitalismen ska stagas upp och bli mer robust och hållbar. Det är verkligen annat ljud i skällan än för bara tio år sedan, när nyliberalismen uppfattades som den enda vägen.

Nyliberalismens har ett dilemma att vara motståndare till alla skatter, samtidigt som kostnaderna bara av att hålla en nattväktarstat under armarna är astronomiska i USA.    Militärutgifterna är en mycket stor del av den totala budgeten och rättsväsendet är heller inte gratis.

Många nationalstater i Europa är så försvagade av att tvingas gå in och rädda banker, att vid en ny kris skulle det helt enkelt inte finnas medel att gå in med räddningspaket. Vem skulle då ställa lånemedel till förfogande?

Alternativ till nyliberal modell

Nyliberalismen har helt enkelt visa sig inte fungera. Kriser, såväl finanskriser och skuldkriser kantar nu dess väg. Det behövs nytänkande. Det finns idag en hel del nytänkande för att skapa alternativa samhällsmodeller. Det pågår en diskussion om detta inom diverse olika institutioner. World Economic Forum i Davos har länge talat om en kapitalism i kris. Även inom IMF och Världsbanken börjar vi höra nya tongångar. Ett  pressat EU har tvingats ompröva sin politik. En självreglerande marknad är en modell som inte visat sig fungera. I ett läge när Kapitalismen hotar att krackelera är det idag få som tror på en självregerande marknad.

Något nytt hållbart paradigm har dock ännu inte utkristalliserat sig.

I sökandet efter nya metoder och modeller har äldre tänkare fått ny aktualitet. Karl Marx tankar som bara för några år sedan uppfattats mest som ett kulturhistoriskt intresse, har åter fått ny aktualitet. Särskilt gäller detta hans koncentrations – och kristeori.

Mitt inlägg adresserar:  ”Sveriges Georgistiska Riksförbund är en organisation under bildande som vill verka för att sprida kunskap om den geoklassiska ekonomins principer för hur offentligheten bör finansieras och marknaden struktureras. ”http://www.landskatt.se/det-geolibertarianska-samhaumlllet.html

Dess bildande är ett exempel på att de rent nyliberala tongångarna nu måste modifieras för att framstå som ett trovärdigt alternativ. Det är i sig ett glädjande tecken. Men ännu återstår en hel del reflektioner från deras sida om nödvändigheten av en resursstark nationalstat. Det är detta som är syftet med detta blogginlägg.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s