Det geolibertanska samhället del 2

 

Detta är mitt andra inlägg om det geolibertanska samhället. Inlägget avslutas med en generell reflektion av modellbyggen och den verklighet modellen avser avspegla.

Mitt första inlägg hittar vi här:  https://rogerdahl.wordpress.com/2012/12/21/fran-nyliberalism-till-geoliberalism-i-en-global-varld/

På hemsidan läser vi:

”Sveriges Georgistiska Riksförbund är en organisation under bildande som vill verka för att sprida kunskap om den geoklassiska ekonomins principer för hur offentligheten bör finansieras och marknaden struktureras. ”http://www.landskatt.se/det-geolibertarianska-samhaumlllet.html

Vem är Henry George?

Grundläggande filosofiska tankar har geolibertanerna hämtat från Henry George (1839-1897. Om honom läser vi i Wikipedia: ” Henry George är mest känd för sin tanke om att jordränta bör delas jämlikt av hela samhället snarare än att tillfalla ett fåtal individer. Det tydligaste klargörandet av denna ståndpunkt finns Progress and Poverty: ”We must make land common property.”[2] Detta skulle visserligen kunna göras genom att socialisera jorden och sedan hyra ut den, men George föredrog personligen att införa en jordskatt, dels eftersom detta skulle utgöra en mindre kontroversiell och omvälvande förändring i ett land där jordrättigheter redan delats ut till individer. Med hjälp av inkomsterna från denna enhetliga skatt skulle staten kunna undvika att beskatta andra former av inkomst, rikedom eller transaktioner. Införandet av denna skatt skulle få som resultat att värdet av jordrättigheter skulle falla, men George var inte villig att kompromissa med inställningen att jordägarna skulle kompenseras, då han såg en parallell med den tidigare debatten om att kompensera tidigare slavägare.

Georgister menar att all ränta som fås från naturresurser (jord, mineraltillgångar, luftkorridorer, utsläppsrätter, fiskekvoter, omloppsbanor i rymden etc.) bör tillfalla samhället snarare än en privat ägare, och att inga andra skatter eller nedtyngande ekonomiska regleringar bör finnas. Att avskaffa alla andra skatter skulle i praktiken innebära en hög jordskatt, och ett motsvarande sjunkande av värdet på jordrättigheter, även om inga prisförändringar skulle ske vad gäller uthyrning av jord (bortsett från de som orsakas av reducerandet av andra skatter och regleringar) av en anledning som redan Adam Smith förklarade i sin bok Nationernas välstånd.[3]

En jordskatt i Georges mening skulle enligt den etablerade nationalekonomin vara effektiv.[4] Moderna nationalekonomer som ekonomipristagaren till Alfred Nobels minne Milton Friedman instämmer i att Henry Georges jordskatt skulle vara potentiellt välgörande eftersom den, i motsats till andra skatter, inte tynger ned ekonomin, och därmed stimulerar en snabbare ekonomisk tillväxt. Synen på jord som gemensam egendom passar väl in i den moderna miljörörelsens uppfattning, och vissa har förespråkat en ekologisk skattereform som en ersättning för nuvarande regleringar. Detta skulle innefatta skatter för utnyttjande av jord och naturresurser, inklusive omfattande skatter eller avgifter för föroreningar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Georgism

Jag ska här kommentera olika aspekter av den geolibertanska tankekonstruktionen.

 Om råvaruskatt

Det rimligaste skulle vara att alla samhällsmedborgarna ägde de naturresurser som finns inom nationalstatens domän. Om så skulle vara fallet behövs ingen råvaruskatt. Då går vinsterna av våra naturresurser automatiskt till samhället.  Men så vist är det inte ordnat idag.

Det har under det senaste året förts en allt livligare debatt om varför internationella råvaruföretag ska slippa så lindrigt undan, när de tömmer områden på råvaror och sedan blir det kommunens uppgift att städa upp efter gruvbolaget. I och med automatisering och produktivitetsutveckling skapas allt färre arbeten i det lokala samhället. Det blir en mycket dålig affär för lokalsamhället och för nationalsamhället i stort.

Centerpartiet i Norrbotten vill inrätta råvaruskatt, Publicerat: fredag 28 december 2012 kl 07:15

”Centerpartiet i Norrbotten vill inrätta en regional råvaruskatt på råvaror som tillexempel järnmalm och energi som oförädlat förs ut från Norrbotten. Men det är inget näringsministern och centerpartiets ledare Annie Lööf vill se, enligt P4 Norrbotten.”

Annie Lööf har en helt annan syn i frågan: ” – Jag är väldigt stolt över att vi har ett näringsliv i Sverige där vi inte konfiskerar den största delen av vinsten i form av skatt. Däremot möjliggör vi faktiskt för vinst genom att återinvestera i verksamheten och skapa fler jobb till fler människor, säger Annie Lööf till P4 Norrbotten.”

”Men centerpartiets distriktsordförande i Norrbotten Kristina Bäckström ser saken på ett annat sätt. ”

”Att markägare knappt får något för att deras mark exploateras bidrar snarare till ett motstånd mot exempelvis nya gruvetableringar och stimulerar inte regionen, säger hon.

– Jag skulle själv inte ha varit positiv om jag hade mark och någon kom och grävde upp marken, och bröt en massa mineraler och sen fick man ingenting för det. Jag tycker det är ganska naturligt att norrbottningarna borde tycka att vi ska få ta del av vinsten. Vi ser ju landsbygden töms på folk och gårdar håller på att rasa ihop. Det finns inga arbetstillfällen och det här skulle ju faktiskt kunna skapa mer livskraft i Norrbotten, säger Kristina Bäckström.

Centerpartiets partiledare Annie Lööf menar att gruvbolagen redan står för stora skatteintäkter i landet.

– Gruvbolagen i Sverige genererar idag mängder med skatteintäkter till staten i form av arbetsgivaravgifter och man sysselsätter många människor. Arbetsförmedlingen i Norrbotten räknar ju med 5000 nya arbetstillfällen bara på några år och det innebär ju skatteintäkter till staten, säger Annie Lööf. ”http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5393232

Här ställs två helt olika synsätt mot varandra. Annie Lööf står för den nyliberala synen.  Kristina Bäckströms argument är snarast ett socialliberalt förhållningssätt. Gärna ett fritt näringsliv, men det ska även gynna lokalsamhället och samhället i stort.

Kristina Bäckströms synsätt är det som präglat vår gemensamma syn av kapitalismen fram till slutet av 1970-talet. Sedan dess är det Annie Lööfs nyliberalistiska agenda som har dominerat samhällsdebatten. Geolibertanerna ställer sig här troligen på Kristina Bäckströms sida mot företagens rovdrift av gemensamma naturresurser.

Men ett sådant synsätt skapar oro hos kapitalet. Gruvskatter skapar oro internationellt på finansmarknaderna: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article793315.ece

Konjunkturinstitutet har även funderingar:

”Syftet med en råvaruskatt är att skapa incitament till en ökad hushållning av jungfruliga råvaror, samt stimulera till återvinning och återanvändning. Effekterna av en skatt på järn, andra metaller och mineraler, både för det som bryts i Sverige och det som importeras, samt en skatt på användningen av oljebaserad plast undersöks i rapporten. En generell skatt minskar avfallet i vissa branscher men förändringen i avfallsmängderna är liten i förhållande till de totala avfallsmängderna. Om det vore möjligt att undanta material baserat på återvunnet material så skulle skattens effektivitet öka. ” http://www.konj.se/294.html

En råvaruskatt kan med andra ord även ses ur ett ekologiskt perspektiv. Frågan om råvaruskatt och vem det är som ska äga råvarutillgångarna kommer med all säkerhet att bli allt mer central ju mer vi närmar oss ”peak everything” och när jordens befolkning ökar.

Om landsskatt

Samma sak gäller för vår gemensamma jord. Kina och Saudiarabien har redan varit förutseende att köpa jord för att kunna mätta en växande befolkning. Geolibertaner sätter fingret på frågor som kommer att bli allt viktigare redan i närtid.

Frågan är bara: Vad ska vi i Sverige göra åt det? Hur ska vi i Sverige påverka Kina och Saudiarabien? Till det behövs internationella överenskommelser. Det blir inte lätt för världssamfundet att övertyga Kina om att sluta inmuta viktiga jordbruksområden för den egna försörjningen.

Hur vi ska använda våra gemensamma globala resurser? Det är rimligen något som det måste finnas globala överenskommelser och regelverk för. Det är raka motsatsen till den självreglerande marknaden välsignelse. Kina och Saudiarabien har i kraft av ekonomisk styrka möjlighet att använda marknadsmekanismerna för egen vinning, på bekostnad av nationalstatens innevånare i de länder där de inmutar mark.

Om landsskatt och global konkurrens   

Om Sverige ensidigt skulle införa en landskatt kommer det att leda till att resursstarka människor kommer att flytta till andra länder med ingen eller lägre landsskatt.

Detta ser vi hela tiden när resursstarka företag och människor flyttar till de platser på globen som är mest ekonomiskt gynnsamma för dem. Kvar i landet blir de mindre resursstarka.  Förutom att Sverige kommer att dräneras på resursstarka människor och företag, kommer även statens intäkter bli mer blygsamma.

Mark kommer att bli billigare i och med att efterfrågan går ner och utbudet är stort. Detta på grund av att kapitalet undviker skatter. Det ser vi ju redan idag. Kapitalet flyttas till de mest lönsamma platserna på globen.

Mark i storstadsområden har ett högt marknadsvärde, i glesbygden är läget det motsatta. Med en ensidig landskatt kommer Sverige bli fattigare, relativt andra länder utan landsskatt. Slutsats: En landskatt måste införas på global nivå för att inte skapa konkurrensnackdelar för de länder som inför den.

Övriga karaktäristika

Utöver lands – och råvaruskatt finns det flera karaktäristika drag i geoliberalismen. Arbete ska löna sig är en viktig princip. Att beskatta arbete är en form av bestraffning som känns så där lagom bra. Men detta måste vägas mot att skatten på arbete är en mycket viktig inkomstkälla för samhället, och samhället har mycket stora behov av resurser nu och behoven kommer att öka i framtiden.

Utöver minskad skatt på arbete vill även geolibertanerna ha minskad skatt på kapital. Sammantaget leder detta till ett samhälle som kommer att vara fullständigt otillräcklig för att möta de behov som finns av samhälleligt engagemang.

En grön skatteväxling innebär att konsumtionen beskattas mer, arbete mindre. Denna princip är ett bra sätt att styra mot ett mer hållbart samhälle och bestraffa konsumtion. Här skulle det finnas möjligheter att koppla sig till miljörörelsen för geolibertanismen . Dessutom skulle den samhällsekonomiska kalkylen bli mer realistisk.

Men även konsumtionsskatten är svår att hantera på nationell basis i en allt mer globaliserad värld. Vi har den idag och den står redan för en viktig del av samhällets inkomstkällor. Men ju mer konsumtionsskatten höjs, desto större blir incitamentet för konsumenterna att gå runt konsumtionsskatten, genom att köpa varor och tjänster på den internationella marknaden.  Samhällets vinst på konsumtionsskatten blir då mer begränsad. Även här skulle det behövas internationella överenskommelser snarare än att marknaden ensam ska vara bestämmande.

Geolibertanismen vill få in en medborgarlön i sin statsbudget. Det lär inte bli någon hög lön som medborgaren kan räkna med i en statsapparat som rent ideologiskt ska hållas så liten som möjligt. Då kommer vi osökt in på själva grunden för Libertanismen.

Från John Maynard Keynes till Nyliberalism

Utöver ovanstående tycks geolibertanerna vara trogen den nyliberala agendan. Därför är det viktigt att sätta oss in i nyliberalismen.

Nyliberalismen uppkom som ett sätt att rädda en stagnerad kapitalism under 1970-talet. Då stannade den västerländska kapitalismen, men löneökningstakten avstannade inte.  Det ledde till stagflation. Stagnation och hög inflation på en gång. De samhällskontrakt (samverkan staten, näringsliv och fackföreningsrörelse) som tidigare varit så ekonomiskt och socialt framgångsrikt för västerländska samhällen och skapat mycket god tillväxt sedan andra världskrigets slut, avstannade nu. Dessa samhällskontrakt var i sin tur baserade på John Maynard Keynes medicin för att rädda kapitalismen under den stora depressionen på 1930-talet. http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Maynard_Keynes

På 1970-talet började de kapitalstarka att åter fundera på om inte John Maynard Keynes era borde vara förbi. Staterna i västvärlden drabbades av hård internationell konkurrens från andra delar av världen. Nu gällde det för kapitalet i väst att svara med ett motdrag. Den tidigare så harmoniska modellen näringsliv, fackföreningar och samhälle tycktes inte längre vara lösningen på fortsatt god avkastning till ägarna. Nya friska tag behövdes för att få igång en högre avkastning.

Nyliberalismens stat kontra den socialdemokratiska staten

Som ett brev i vår inkorg kom Milton Friedman och Chicagoskolan med nya lösningar. Se vidare: http://en.wikipedia.org/wiki/Milton_Friedman

http://sv.wikipedia.org/wiki/Chicagoskolan_%28ekonomi%29

”Liberalismen ser individen som samhällets drivkraft och menar att med en stat följer tvång. Målet för nyliberalismen är att istället införa en minimalstat, vanligtvis benämnd nattväktarstat, vars uppgifter begränsas till polis, domstolar och försvar. Dessa institutioner bör vara kvar i statlig ägo, menar nyliberalerna (i motsats till anarkokapitalisterna) därför att dessa upprätthåller individens rättigheter till liv, frihet och egendom. Att staten själv inte kränker dessa rättigheter genom exempelvis beskattning som inte går till polisen, domstolarna eller försvaret ska garanteras genom en författning och en författningsdomstol, vari statens befogenheter klart begränsas.

Eftersom nyliberalismens grundinställning är att uttag av skatt är en kränkning av äganderätten, således en stöld[20], är en ständig debattfråga bland nyliberaler hur staten ska finansieras. En del säger att inkomster från privatiseringar kan investeras, andra menar att brottslingar bör betala den kostnad de förorsakar staten genom att begå brott[21] medan ytterligare andra menar att en skatt är oundviklig. ”  http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyliberalism

David Harvey har skrivit boken: Den globala kapitalismens rum (2011 Tankekraft förlag)

Om David Harvey (DH) se: http://sv.wikipedia.org/wiki/David_Harvey_%28geograf%29

I boken skriver DH: ”Den nyliberala statens viktigaste mål är att skapa ett ”gott affärsklimat” och därmed även optimera betingelserna för kapitalackumulationen, oavsett vad följderna blir för sysselsättningen eller den sociala välfärden. I detta avseende skiljer den sig från den socialdemokratiska staten som eftersträvar full sysselsättning och välfärd för alla sina medborgare genom att upprätthålla en tillräckligt omfattande och stabil kapitalackumulation. ” (sid 27).

Här beskriver Harvey den grundläggande skillnaden mellan de den nyliberala staten och den socialdemokratiska. Båda statsformerna eftersträvar kapitalackumulation. Men den socialdemokratiska staten har även full sysselsättning och social välfärd som mål.

Harvey fortsätter: ”Den nyliberala staten strävar efter att främja och stimulera alla affärsintressen (genom att införa skattelättnader och andra eftergifter samt genom att, om nödvändigt, tillhandahålla infrastruktur på statens bekostnad), med argumentet att detta gynnar tillväxt och nytänkande samt är det enda sättet att utplåna fattigdom och långsiktigt skapa en högre levnadsstandard för majoriteten av befolkningen. Den nyliberala staten är extra nitisk i att privatisera tillgångar som ett sätt att öppna upp nya områden för kapitalackumulation. Sektorer som tidigare styrts eller reglerats av staten (transport, telekommunikation, olja och andra naturtillgångar, allmännyttiga bostadsföretag, utbildning samt gas- vatten – och eltillförsel) överlämnas till den privata sfären eller avregleras. ” (sid 27f).

Genom avregleringarna har kapitalet fått nya friska sektorer att investera i. Dessa sektorer är också mycket intressanta eftersom risken är så liten medan avkastningsmöjligheterna är mycket goda.

Harvey fortsätter: ” Kapitalets fria rörlighet mellan sektorer och regioner betraktas som avgörande för att öka vinstnivån, och alla hinder för rörligheten (exempelvis byggnadsregleringar) måste undanröjas utom i områden av stort ”nationellt intresse” (enligt någon för tillfället behändig definition). Mottot för den nyliberala staten är därför ”flexibilitet” (på arbetsmarknaden och för investeringskapitalet spridning). Den basunerar ut konkurrensens dygder medan den i själva verket öppnar marknaden för kapital och monopolmakt. ” (sid 29).

Dess principer blir vi lite bekanta med när vi läser detta:

Mer om den socialdemokratiska nationalstaten

För den socialdemokratiska staten har det alltid varit självklart att det är behoven som ska styra inom den gemensamma sektorn, inte plånboken. S-modellen förutsätter därför en tämligen väl dimensionerad nationalstat. Även om det finns privata utförare inom den gemensamma sektorn så är den principen idag oomtvistad. Om vi som brukare/konsument av välfärdssektorn skulle betala de faktiska kostnaderna, skulle vi få betala astronomiska belopp för att gå i skola, när vi är sjuka eller har behov av äldrevård.

S-modellen subventionerar även läkemedel, tandvård, mm. Utan denna subvention skulle mycket stora grupper i samhället helt enkelt inte ha råd. Plånboken, inte behovet, blir det avgörande.

Statens uppgift är även att stå för kostnader för nyttigheter som kommer alla samhällsmedborgare till godo, men som inte är företagsekonomiskt lönsamma. Investeringar i bostadsbyggande, vägar, järnvägar och andra infrastruktursatsningar behövs för att samhället ska fungera för såväl personer som juridiska personer. Satsningar på grundforskning och FoU som i sig inte är företagsekonomiskt lönsamma måste hanteras av nationalstaten. Annars kommer de inte bli gjorda om inte rika filantroper går in och gör jobbet som jag berör ovan.

Den här staten ska jag nu jämföra med den nyliberala staten.  På Geolibertanernas hemsida kan vi läsa följande:

Geolibertarianismen – en förening av frihetlighet och välfärd

”Planeten jordens gåvor tillhör oss alla.Det du själv skapar tillhör bara dig. Georgismen frigör individen men avgiftsbelägger privata monopol: Låter naturresurserna lägga grunden för offentliga intäkter.

  • Alla privata monopol som berövar andra människor tillgång till grundläggande resurser avgiftsbeläggs.
  • Arbetets frukter tillfaller helt individen.
  • Uppehåller en fri och lågt reglerad marknadsplattform.
  • Penningsystemet blir antingen konkurrensutsatt eller helt förstatligat.
  • Staten lämnar individen i fred så länge hen inte förstör för andra eller miljön.
  • Staten tillhandahåller grundläggande materiell trygghet för alla utan tvång, byråkrati och moraliska pekpinnar via en förutsättningslös basinkomst.
  • Främjar harmoni och balans mellan människans och naturens olika samhällen. ”

http://www.landskatt.se/det-geolibertarianska-samhaumlllet.html

Geolibertanismen vill vara alla till lags, nästan. Alla som arbetar ska få behålla alla sina inkomster och det gäller även det arbetande kapitalet. Jag antar att det även ska gälla pensioner. Eller ska pensionärer betala skatt på sina frukter?

Även de som inte arbetar ska gynnas. De ska få en medborgarlön som de fritt kan disponera. Kanske är det även där jag kommer in när jag blir pensionär. Medborgarlönens storlek får vi inte veta. Men hur tänker sig geolibertanerna att den ska finansieras? Kommer det överhuvud taget att finnas några pengar kvar att dela ut i medborgarlön?

Inkomster från arbete och kapital är de huvudsakliga inkomstkällorna för S-staten. Men dessa inkomster tas nu ifrån nationalstaten i den Geolibertanska staten.

De nya intäkterna för Geolibertanska staten är en landsskatt plus skatt på råvaror som olje – och gruvbolag får bistå med. En landskatt kommer även att drabba de företag som är i matbranschen om de äger land. De här företagsgrupperna kommer att fullständigt brandskattas på sitt kapital för att täcka upp de åtaganden som den Geolibertanska staten ger medborgarna.

Den libertanska nattväktarstaten ger löften om att finansiera polis, domstolar och försvar. Det är en avsevärd kostnad för Sverige som, trots neddragningar, har ett mycket kostsamt försvar i förhållande till vårt invånarantal.

Sedan kommer vi till medborgarlönen. ”Staten tillhandahåller grundläggande materiell trygghet för alla utan tvång, byråkrati och moraliska pekpinnar via en förutsättningslös basinkomst”.

Det här låter ju bra. Ett fritt samhälle där individen kan välja att arbeta eller ligga på soffan och äta praliner: Det låter som det ultimata samhället.

Medborgarlön och lön

Vad ska då medborgarlönen räcka till? Förutom praliner, eller förhoppningsvis lite mer hälsoorienterad kost, måste Stina ha någonstans att bo. Frågan är om momsen kommer att höjas för att skapa intäkter för att finansiera inkomstbortfallet för skatter på arbete och kapital.

Den landskatt som ägaren till marken där Stina som hyresgäst bor, kommer naturligtvis läggas på hyran. Det innebär att ju högre landskatt desto högre hyreskostnader för Stina. Om Stina åker kollektivt kommer priserna att mångdubblas eftersom staten inte längre har råd att subventionera detta. Alla kostnader för järnväg och vägar måste tas ut direkt av konsumenten/brukaren. Samma sak gäller om Stina vill ut och flyga.

Har Stina barn får hon betala hela kostnaden för förskola och skola. De företag som äger dessa utan statliga medel, måste ta ut hela kostnaden på brukarna/konsumenterna. Samma sak gäller på universitet. Vi vet från USA hur oerhört dyrt det blir för de som ska betala för utbildning om den inte är statligt subventionerad. Samma sak gäller om Stina skulle bli sjuk.

Företagen måste dessutom ta ut landskatten på de som behöver utbildning, sjukvård eller äldreomsorg. Det blir brukaren/konsumenten som får stå för fiolerna. Att låna böcker på bibliotek, använda fritidsgårdar och att behöva läkemedel kommer även att bli mycket kostsamt för Stina. Samma sak gäller när vi ska gå till tandläkaren.  Företagen måste ta ut hela kostnaden plus avkastning på brukaren/kunden.

När vi börjar räkna ihop de extrakostnader som Stina måste bli kompenserad för förstår vi hur stor en anständig medborgarlön behöver bli. Om Stina och Nils har två barn som går i förskola eller skola och dessutom blir sjuka då och då räcker 30000 kr (med dagens penningvärde ingenstans). Använder Stina & Nils och deras barn dessutom privata transportmedel dagligen inser vi snabbt hur mycket pengar som behövs för att klara ett anständigt liv utan någon som helst lyx.

När samhället drar sig undan kommer privata försäkringsbolag in som räddaren i nöden. Men vill vi försäkra oss för att vara garderade när vi blir sjuka kommer premierna att bli mycket höga, eftersom kostnaden för individen blir så astronomiska.

När vi börjar fundera på förslagen inser vi lätt att det bara blir en vinnargrupp, de med mycket höga inkomster idag. De kommer att ha råd att köpa den bästa utbildningen, vården och äldreomsorgen. Resten kommer att bli de stora förlorarna. Klyftorna i samhället kommer att växa dramatiskt. Många kommer inte att ha råd med välfärd. Andra kan köpa den bästa tänkbara service.

Politik är att vilja i en ny tid – generationsgapet

Hur lätt är det inte att ta för givet allt som vi idag får gratis. Vi tar de för så givna att de inte finns med i vår modell om vad det goda samhället är. Vi saknar inte kon förrän båset är tomt, sa min mormor. Så det är inget nytt problem.

Vi tar för givet att vi har tillgång till internet. Det är en medborgerlig rättighet idag. Få tänker på allt arbete som massor med människor arbetar fram för att vi idag ska kunna kommunicera i dessa media. Inte heller tänker vi på att all grundforskning som skapat datorer, internet och mobiltelefoner är statligt finansierade. De skulle inte kommit fram om det företagsekonomiska lönsamhetskravet  var enda drivkraften. Det som är nyttigt för hela samhället men inte företagsekonomiskt lönsamt, måste samhället i sin helhet ha resurser till. Annars blir det ingenting.

Det är beundransvärt att unga människor lägger ner hela sin själ och – som det verkar – stor del av deras vakna tid, för att försöka skapa ”en ekonomi för en bättre värld”. Er intention är det verkligen inget fel på. Politik är att vilja, sa Olof Palme på 1960-talet. Om det bara är viljan det handlar om, så kommer dessa unga entusiaster uträtta stordåd.

En av orsakerna till att jag blir engagerad av dessa unga brinnande eldsjälar är att jag känner igen mig själv som ung. I min världsförbättrarambition fanns bara möjligheter, inga tråkiga problem. Det gäller att tänka positivt. Varför är människor så negativa? Varför vill de inte förstå? Hur vi än tjatar så förstå ni ändå inte. Är det mig det är fel på. Eller: är ni inte  mottagliga för vår våra pärlor av sanning och visdom?

Jag har verkligen försökt att förstå hur Geolibertarianismens förespråkare i Facebookgruppen ”En ny ekonomi för en bättre värld” tänker. Sedan 1970-talet har den nyliberala agendan så helt dominerat vår tidsanda att det inte är lätt att kliva ur detta ramverk och se utanför boxen.

Om jag skulle vara ung idag skulle jag nog ha en ganska likartad bild av omvärlden.

Den socialdemokratiska staten som dominerat hela min ungdomstid, var den självklara ledstjärnan för mig och många i min generation, när vi skulle försöka bygga upp en bättre värld. Den innefattade  en framtidstro på ökad jämlikhet och solidaritet med andra människor i vårt land och i världen.

Jämlikhet och solidaritet har under 1980-talet och fram till idag bytts ut mot ett ensidigt fokus på individen. Min generation är också individualister. Men det finns en kunskap hos oss om att en individ inte kan leva som en isolerad ö. Vi är alla beroende av varandra för att vårt liv ska fyllas med glädje och framtidstro. Av rent egoistiska skäl är det viktigt att verka för ett samhälle som inte har för stora sociala och ekonomiska klyftor. Ett jämlikare samhälle är bra för alla samhällsmedborgare. Det är min fasta övertygelse.

Men denna framtidstro har i allt mindre utsträckning förverkligats. Utvecklingen i Sverige och i hela västvärlden har istället gått mot ökad ojämlikhet. Är det då dags att lägga ner en modell som inte har med den praktiska verkligheten att göra? Gapet mellan Socialdemokratisk retorik och praktik har nu blivit så stort att det inte längre känns som om de går att förena. Detta är S stora kris idag.

Frågan är då: Ska vi lägga ner jämlikhetsprojektet och se på tillvaron såsom det faktiskt är? Eller: Finns det fortfarande utrymme för en samhällsförändring som leder mot ökad jämlikhet och solidaritet? Går det återigen skapa en tilltro till att politik kan göra skillnad och minska sociala klyftor?

Efter finanskris och skuldkris börjar det åter växa fram en förståelse för att jämlikhetsanden är nödvändig för att skapa en bättre värld för alla. Med alltför stora klyftor riskerar samhällen istället att drabbas av stora sociala slitningar. Ett sådant samhälle blir mindre behagligt för alla.

Tänkte inte på det

Ju mer vi tid, kraft och engagemang som vi investerat i vår modell av verkligheten, desto motigare blir det att våga gå utanför den och tänka oss alternativa modeller och lösningar. Det är lätt att säga att vi ska tänka ”utanför boxen”, men det är svårare att verkligen göra det.

Men det är just ett sådant agerande som är nödvändigt för att kunna skapa något nytt. Vi måste försöka tänka i nya banor och se samhällsfenomen på ett annat sätt. Vi måste även våga kritiskt granska vår egen modell. Det räcker inte att plocka ihop ett antal positivt värdeladdade begrepp och av detta försöka skapa en välsmakande soppa. Smaken på soppan beror på vår helhetsupplevelse av den.

Idag råder det brist på denna helhetssyn, vilket leder till att vi med enkla svart/vit-lösningar försöker hitta svar på mycket komplexa fenomen som att skapa ”en ny ekonomi för en bättre värld”.  Vårt digitala tänkande leder oss även fram till att vi vill ha ett rätt svar. Antingen ja eller nej. Antingen rätt eller fel. Antingen svart eller vitt. De fakta som inte passar in i vår modell har vi en tendens att sopa under mattan. De stör vår annars förträffliga tankekonstruktion.

Vi blir så förtrollade av tanken att vår modell är den korrekta att vi tror att det bara är en pedagogisk och kommunikativ förmåga som fattas. Hur ska jag förpacka och föra ut budskapet så att mottagaren kommer till insikt att min modell är korrekt?  Jag har ju sagt detta gång på gång: Varför förstår ändå inte mottagaren briljansen i min modell?

Men orsaken kan ju vara att modellen inte riktigt håller ihop vid en närmare granskning.

Jag kan inte låta bli tänka på Peter Dalle, ”tänkte inte på det”. http://www.youtube.com/watch?v=Vzmaxl4XEOU

Annonser

7 thoughts on “Det geolibertanska samhället del 2

  1. Hej Roger.

    Tack för inlägget om http://www.landskatt.se. Nedan kommenterar jag vad jag tyvärr ser som missuppfattningar eller felaktigheter i din text –

    ”Om Sverige ensidigt skulle införa en landskatt kommer det att leda till att resursstarka människor kommer att flytta till andra länder med ingen eller lägre landsskatt.”

    Varför skulle de? Snarare är det så att de gör detta IDAG pga. hög beskattning på arbete och vinst. Sveriges beskattning av frukterna från individens flit är ju internationellt kända för sin extrema omfattning. Visst har vi fått det skapligt bra ändå… men nu är det tyvärr på väg utför. Genom att kvitta ut skatter på arbete och företagande ges tydliga incitament för resursstarka och flitiga människor istället att KOMMA till Sverige med sina resurser. Hur ska vi kunna konkurrera med Kina där skatterna på arbete/företagande, lönerna och levnadsomkostnaderna är låga genom att uppehålla motsatsen? Det är ju närmast suicidalt.

    ”En landskatt måste införas på global nivå för att inte skapa konkurrensnackdelar för de länder som inför den.”

    Fel igen. Alla länder/städer som infört landskatt har vunnit fördelar. Hong Kong, nyligen utsedd i en undersökning av The Economists som världens bästa stad att leva i, får in 40% av sina offentliga intäkter via utleasing av mark… vilket i princip är samma sak som markvärdesavgift (fastighetsskatt som inte belastar byggnader och andra förbättringar skapade av människan). Sverige har aldrig lidit av att ha en rejäl fastighetsskatt (Som delvis beskattar markvärde). Men när fastighetsskatten togs bort ledde till att klyftorna mellan fattig och rik började öka igen! Under Sveriges glansdagar var fastighetsskatten hög. Det allra minsta vi kan göra är att återinföra en liknande.

    ”Att beskatta arbete är en form av bestraffning som känns så där lagom bra. Men detta måste vägas mot att skatten på arbete är en mycket viktig inkomstkälla för samhället, och samhället har mycket stora behov av resurser nu och behoven kommer att öka i framtiden.”

    Jag tolkar detta som att du med samhället menar staten. För min egen ekonomi som samhällsindivid påverkas knappast särskilt positivt. Inte mitt själsliga incitament att delta i arbetslivet heller. Det som måste påpekas varje gång landskatt tas upp är att den ska användas primärt för att kvitta ut skatter på arbete och företagande. Således… skulle det visa sig att landskatten inte kan finansiera lika mycket som inkomstskatten av statens utgifter får man hålla upp med reformen tills det går att fortsätta den. Men det borde gå ganska bra eftersom låg skatt på arbete leder till mer arbete= ökad ekonomisk utveckling som i sin tur leder till höjda markvärden. Sen är det så att staten kan aldrig skapa verklig utveckling utan bara omfördela värden skapade av marknaden. Således bör den göra detta på ett sätt som stör marknaden så lite som möjligt. Många klassiska ekonomer var överens om att markvärdesavgiften och andra skatter på naturresurser och ”economic rent” är det minst störande och därmed mest lämpligt som finansieringskälla för staten. Dessutom minskar det samhällsklyftorna när staten skattar bort orättmätigt erhållna marknadsfördelar.

    ”Men även konsumtionsskatten är svår att hantera på nationell basis i en allt mer globaliserad värld. Vi har den idag och den står redan för en viktig del av samhällets inkomstkällor. Men ju mer konsumtionsskatten höjs, desto större blir incitamentet för konsumenterna att gå runt konsumtionsskatten, genom att köpa varor och tjänster på den internationella marknaden. Samhällets vinst på konsumtionsskatten blir då mer begränsad. Även här skulle det behövas internationella överenskommelser snarare än att marknaden ensam ska vara bestämmande.”

    Stämmer. Men försök komma undan markvärdesavgiften genom att flytta Sveriges mark utomlands. Georgismen gör skatteflykt helt omöjligt!

    ”Geolibertanismen vill få in en medborgarlön i sin statsbudget. Det lär inte bli någon hög lön som medborgaren kan räkna med i en statsapparat som rent ideologiskt ska hållas så liten som möjligt.”

    Tvärtom… den höjs när statens självfinansieringskostnader minskar.

    ”Här beskriver Harvey den grundläggande skillnaden mellan de den nyliberala staten och den socialdemokratiska. Båda statsformerna eftersträvar kapitalackumulation. Men den socialdemokratiska staten har även mål och full sysselsättning och sociala mål.”

    Den georgistiska staten kan se ut på olika sätt. Men ur geolibertarianskt perspektiv bör den finansieras genom avgifter på alla typer av marknadsmonopol – ägande av naturresurser av alla de slag, patent, penningränta mm. Den eftersträvar kapitalackumulation men inte full sysselsättning. Den välkomnar istället maskinell produktion eftersom detta innebär att samhällets människor istället kan leva på medborgarlön. Denna höjs när samhället går bra eftersom ökade markvärden är en manifestation av detta. Och det spelar väl isf. ingen roll om det är människor eller maskiner som skapat den ekonomiska utvecklingen eller hur? Den socialdemokratiska välfärdsmodellen ersätts alltså också av medborgarlön. Ingen utan egna produktionsmedel eller anställning behöver förlita sig på välgörenhet som i den nyliberala modellen även om detta naturligtvis välkomnas som ”ekonomisk krydda” där det kan tänkas hjälpa till. Fattigdomen avskaffas alltså så fort samhället nått en nivå där resurserna räcker till alla (vilket de gör redan idag, men fördelas ojämlikt och ineffektivt). Fördelningen sker helt automatiskt via medborgarlönen utan onödig byråkrati. Människor får dessutom en tydlig värdemätare på samhällets ekonomiska status via medborgarlönens omfattning. De ser direkt när det är dags att börja arbeta igen om samhället ”tagit det lugnt” för ett tag.

    ”S-modellen subventionerar även läkemedel, tandvård, mm. Utan denna subvention skulle mycket stora grupper i samhället helt enkelt inte ha råd. Plånboken inte behovet blir det avgörande.”

    Frågan är även hur många människor som inte varit i behov av dessa läkemedel om inte staten indoktrinerat sina medborgare med kostråd som gör dem sjuka? Sedan de moderna kostråden trädde i kraft har vi sett en epidemi av s.k. ”välfärdssjukdomar” (mycket passande namn) utan motstycke – cancer, hjärtinfarkt, övervikt, diabetes, demens osv. Staten skapar således problem och löser dem sedan (med andra människors pengar) för att legitimera sin egen existens. Detta är ett enormt problem världen över. Vi skulle alla må bättre av en nedbantad stat… som dessutom inte skulle vara lika attraktiv att manipulera för särintressen (som monsanto, wall street osv.) eftersom dess makt att påverka marknaden skulle vara begränsad. Den skulle istället bli mer neutral och samhällets överskott skulle fördelas jämlikt till alla innevånare istället för genom politikers godtycke. Den fria människan med tillgång till grundläggande resurser för uppehälle är definitivt myndig nog att ta hand om sig själv och de sina.

    ”Statens uppgift är även att stå för kostnader för nyttigheter som kommer alla samhällsmedborgare till godo, men som inte är företagsekonomiskt lönsamma. Investeringar i bostadsbyggande, vägar, järnvägar och andra infrastruktursatsningar behövs för att samhället ska fungera för såväl personer som juridiska personer.”

    Mhm… och vad händer när staten genomfört dessa investeringar? Jo, markvärden höjs runt platserna för de nya bostäderna, vägarna. järnvägsstationera osv. och privatiseras. Således har människor som inte äger mark fått sin inkomstskatt omvandlad till ökad rikedom för de som äger mark, primärt banksektor, godsägaradel osv. Detta är rent och skärt bedrägeri från en stat som säger sig arbeta för att minska samhällsklyftorna. Utan landskatt är det alldeles uppenbart att klyftorna kommer att vidgas tills en liten elit äger allt. Och hur ser det ut med detta idag? Jo just det… en liten elit kontrollerar det mesta av jordens rikedom! Och detta problem eskalerar tyvärr.

    ”Geolibertanismen vill vara alla till lags, nästan. Alla som arbetar ska få behålla alla sina inkomster och det gäller även det arbetande kapitalet. Jag antar att det även ska gälla pensioner. Eller ska pensionärer betalas skatt på sina frukter?”

    Pensionärer som arbetat under sitt liv har antagligen besparingar eller pensionsförsäkringar som betalats in under livstiden. Annars finns medborgarlönen som tillkommer alla i samhället. Någon direkt pensionsålder behövs inte. En del människor vill faktiskt arbeta hela livet ut (kanske de var hemma med barnen under ett antal år tidigare i livet e d). Andra som inte vill eller inte kan behöver inte göra det.

    ”När vi börjar fundera på förslagen inser vi lätt att det bara blir en vinnargrupp, de med mycket höga inkomster idag. De kommer att ha råd att köpa den bästa utbildningen, vården och äldreomsorgen. Resten kommer att bli de stora förlorarna. Klyftorna i samhället kommer att växa dramatiskt. Många kommer inte att ha råd med välfärd. Andra kan köpa den bästa tänkbara servis.”

    Hört talats om konkurrens? När olika tjänster inte längre har pappa staten som pytsar ut pengar kommer de att behandla dem mer varsamt och se till att få ut så mycket som möjligt av dem. Sen kan vi ju fråga oss vad priset för en lärare blir när både inkomstskatt och sociala avgifter lyfts från lönen? Minst halverad! Dessutom finns alltid möjligheten för människor att hemskola eller skola gemensamt via kooperativa verksamheter med medborgarlönen som grund. Detsamma gäller naturligtvis anställda inom äldreomsorg och vård.

    Sen angående kollektivtrafik… gör gärna ett besök i Hong Kong. Där kostar tunnelbanan motsvarande 2kr och man får åka hur långt man vill. HK tar in 40% av sina offentliga intäkter via ett markleasingsystem som motsvarar landskatt. När tunnelbanan byggdes höjdes markvärdena runt om markant vilket ökade intäkterna till offentligheten. Således hade den betalat sig själv på mycket kort tid. Med landskatt hade Sverige knappast haft en sådan bristfällig tågtrafik som idag. Staten hade satsat vad den kunnat på detta eftersom det genast hade genererat ökade skatteintäkter.

    ”Hur lätt är det inte att ta för givet allt som vi idag får gratis.”
    Vi får inget gratis. Allt har en kostnad.

    I övrigt glömmer du att nämna penningreformen som också är en stor del av detta. Geolibertarianismen avskaffar ränteskuldekonomin som idag är vår verklighet. Att skulderna alltid måste växa för att matematiken i systemet ska stämma vilket leder till tillväxtkrav. Utan tillväxt kan inte realekonomin hänga med i det svällande skuldberget. Vi närmar oss nu epicentrum för penningsystemet. Skulderna i världen är högre än någonsin. Genom att antingen låta ränteflödenas supervinster användas för att finansiera staten tillsammans med landskatten eller helt konkurrensutsätta samhällets betalningssystem tar bort denna tillväxtmani som tyvärr även varit en naturlig del av den socialdemokratiska världsbilden. Förmodligen skulle priserna i samhället minska markant när räntekostnaderna blir hållbara. Och helt plötsligt skulle mer av vår världs överflöd bli synligt och möjligt att ta del av för alla och envar… inte bara för wall street och dess likar.

    http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1191467-bankernas-makt-skapar-stora-kriser?ref=fb

    Ha det fint.
    Jonas L.
    Georgist.

    • Tack för ett utförligt och engagerat svar Jonas Lagander. Du skriver:

      ”I övrigt glömmer du att nämna penningreformen som också är en stor del av detta. Geolibertarianismen avskaffar ränteskuldekonomin som idag är vår verklighet. Att skulderna alltid måste växa för att matematiken i systemet ska stämma vilket leder till tillväxtkrav. ”

      Eftersom mitt inlägg blev så långt ändå tänkte jag spara just denna del till ett tredje inlägg om Geolibertanisterna.

      Här skulle jag vilja fråga dig hur du ser på det:
      På er hemsida läser vi: ”Penningsystemet blir antingen konkurrensutsatt eller helt förstatligat.” Det här leder till två helt olika modeller.

      Konkurrensutsatt är det redan idag. Vi har de fyra oligopolbankerna SEB, SHB, Nordea och Swedbank. Utöver dessa finns ett antal mindre aktörer, Nordnet, Avanza, Finn, Gripen mfl. Men i ett kapitalistiskt samhälle leder den fria konkurrensen ofta just till monopol och eller åtminstone oligopol. Vi ser det överallt, inom IT, Se Oracle – databashanterare, Microsoft, Apple Facebook.

      Även inom andra sektorer går utvecklingen mot att det finns ett antal små aktörer men att sektorn annars helt domineras av några få.

      Så den fria marknaden är oftast ett ganska mytologiskt begrepp.

      Hur menar du att vi ska bli av med denna utveckling?

      Den andra varianten är ett förstatligande av hela penninghanteringen.
      Som jag tolkar er skrivning, så vill ni i första hand få en rimlig konkurrens i systemet och komma bort från oligopolen. Om inte förstatliga. Gör du samma tolkning?

      Hur ska ett förstatligande gå till? Ska vi expropriera bankerna? Vad kommer då att hända? Vidareutveckla gärna dina tankar här.

      Alla dina övriga punkter återkommer jag till.

      God fortsättning på det nya året.

      Jag ser fram emot fortsatt utvecklande samtal om ekonomi för en bättre värld med dig och andra som vill medverka till ett nytänkande.

  2. ”Konkurrensutsatt är det redan idag. Vi har de fyra oligopolbankerna SEB, SHB, Nordea och Swedbank. Utöver dessa finns ett antal mindre aktörer, Nordnet, Avanza, Finn, Gripen mfl. Men i ett kapitalistiskt samhälle leder den fria konkurrensen ofta just till monopol och eller åtminstone oligopol. Vi ser det överallt, inom IT, Se Oracle – databashanterare, Microsoft, Apple Facebook.”

    Vi har inte ett konkurrensutsatt penningsystem. Den enda som skapar ”lagligt betalningsmedel” är Riksbanken. Sen tävlar bankerna om att expandera kredit ovanpå detta bäst och mest. Men dessa krediter är de facto vad som används som praktiskt betalningsmedel i handeln idag. Detta via bankernas clearingprocess när de gör överföringar mellan varandra i slutet av dagen. Vi har inget annat val än att använda just bankkredit som betalningsmedel. Och vi kan inte hindra dem från att utnyttja våra kontosaldon för FRB.

    Vad vi syftar på är att verkligen skapa fri konkurrens i betalningsmedel. MAO skulle företag och andra icke offentliga aktörer kunna skapa valutor själva. Det finns många varianter på penningsystem som använts historiskt eller som ligger på ritbordet… eller som t o m redan lanserats men vars möjligheter begränsas kraftigt av att staten uppehåller sitt eget penningmonopol (t ex Bitcoin, eller http://www.e-gold.com som hade en lovande utveckling men som blev nedlagt av amerikanska staten). Vi kan i vilket fall inte ha en korporativistisk struktur av det slag vi har idag.

    ”Den andra varianten är ett förstatligande av hela penninghanteringen.
    Som jag tolkar er skrivning, så vill ni i första hand få en rimlig konkurrens i systemet och komma bort från oligopolen. Om inte förstatliga. Gör du samma tolkning?

    Hur ska ett förstatligande gå till? Ska vi expropriera bankerna? Vad kommer då att hända? Vidareutveckla gärna dina tankar här.”

    Ska det vara en monolitisk struktur är det viktigt att inkomsterna från detta går till det allmänna eftersom det är ”economic rent” vi talar om. Vi skulle t ex kunna införa The Chicago Plan. Positivemoney.org.uk har färdiga lagförslag för en penningreform i UK. http://www.monetary.org för USA etc. Men denna struktur lär inte klara sig självt. Kriser lär uppstå. Men det lär bli enormt mycket bättre än idag. Företrädesvis bör det statliga systemet kompletteras med en alternativ form av betalningsmedel… t ex kommunala bytesringar med ömsesidig kredit för att fylla i luckor och täcka upp ifall det skulle bli systemproblem.

    Jag är dock mer optimistisk gällande det civila samhällets möjligheter via internet att skapa bättre alternativ till statliga pengar i bankernas tjänst som kan göra att människor kan minska sitt beroende till detta. Lite som fildelning, billig hemmastudioutrustning och internetmarknadsföring gjort det möjligt för musiker att skapa riktiga intäkter från musikskapande utan att blanda in oligarkiska skivbolag. Inkomstskatten är också ett stort problem gällande att få fram alternativa betalningsmedel.

    De senaste tidernas mediatäckning av systemproblemen i penningsystemet kan ju kanske ses som en positiv utveckling för de som vill se ett totalstatligt system. Vi får se vad som händer.

    • Jonas Lagander. Du skriver om svåra saker på ett enkelt och lättfattligt och inspirerande sätt. Det är mycket imponerande. Vi har mycket olika utgångspunkter du och jag och det gör det så intressant att utbyta idéer. Åldersskillnaden gör att vi har blivit olika präglade. Fram till 1980-talet var S välfärdsstat en självklarhet. Den lyckades att skapa en relativ jämlikhet i samhället – den blandekonomiska modellen. Storkapitalet har alltid varit S samarbetspartners. Men staten lyckades med att utjämna klyftor i samhället.

      Sedan slutet av 1970-talet har denna stat steg för steg utvecklats till en nyliberal stat där uppgiften istället har varit att ta av de fattiga och ge till de rika.

      Klyftorna i samhället har också ökat sedan 1980-talet. oavsett om det är S eller borgerliga som haft regeringsmakten. Samma utveckling ser vi i hela värden. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar. Det här är en farlig tendens som leder till att samhällets steg frö steg slits sönder.

      Du och din generation är uppvuxen i en nyliberal era som påbörjades i Sverige mot slutet av 1970-talet. För dig finns inte de drömmar som jag hade om en mer värld med ökad jämlikhet och solidaritet. De här begreppen sopades undan redan mot mitten av 1980-talet. Men du drivs ändå av ett rättvisepatos som jag uppskattar.

      För dig är staten i hög grad något som är förknippat med röveri och byråkrati. Det gör att vi ser mycket olika på hur dagens Sverige och världen. Men samtidigt har du en positiv bild till statens roll när det gäller att förvalta, landskatt, råvaruskatt och kanske omfördela finanskapitalets resurser.

      Du ser världen från ett underifrån perspektiv. En världs som befolkas av små företag och i en lite småskalig lantlig miljö. Du ser behovet av lokala valutor för att mildra beroendet av centralt styrda penningsystem, riksbanken och de stora oligopolbankerna. .

      Jag ser världen från ett Stockholmsperspektiv och mina erfarenheter har jag från kapitalförvaltning, bank och försäkring. Numer håller jag på att starta ett litet företag med massage, konsultring och drömtydning. I den rollen möter jag världen med ett helt annat perspektiv. Ett perspektiv som mer liknar ditt.

      När vi talar om olika frågor så kolliderar hela tiden våra perspektiv. Ditt småföretagsperspektiv och mitt perspektiv från bank, kapitalförvaltning och
      försäkring. Jag ser världen från de stora marknadsaktörernas perspektiv, du från den lilla företagens synvinkel. Det gör att vi ser två helt olika värdar.

      Båda värdarna är naturligtvis viktiga. Men att få ihop detta till en viss samsyn är inte så lätt. Men det är värt ett försök.
      ””Konkurrensutsatt är det redan idag. Vi har de fyra oligopolbankerna SEB, SHB, Nordea och Swedbank. Utöver dessa finns ett antal mindre aktörer, Nordnet, Avanza, Finn, Gripen mfl. Men i ett kapitalistiskt samhälle leder den fria konkurrensen ofta just till monopol och eller åtminstone oligopol. Vi ser det överallt, inom IT, Se Oracle – databashanterare, Microsoft, Apple Facebook.”

      Jag ser en global koncentration av makt där marknadsmekanismerna leder till oligopol och upphävandet av marknadsmekanismer, Du det lilla förteget som lever i in en marknad och av en marknad.

      När du valt geolibertanismen som plattform ser du visserligen alla former av monopol som något negativt och som borde hårt beskattas. Jag ser vilken otrolig makt dessa aktörer har och hur svårt det kommer att bli att få ut pengar av monopolföretagen i form av monopolskatt.

      När du ser landskatt och skatt på råvaruproduktion, ser jag vilken makt även dessa bjässar har. En råvaruskatt kommer att stöta på ett massivt motstånd från några av världens största bolag. Hur ska du tackla det?

      När du vill förändra penninghanteringen så vill du avskaffa riksbankens monopol för att möjliggöra lokala decentraliserade valutor. Jag har ingenting emot det. Lika lite som jag har någonting emot en landskatt och skatt på råvaror. Men även här ser jag maktaspekten., Hur lätt är det idag att ändra banker och statlig samverkan som gynnar en liten elit människor. Även här ser jag maktaspekten. De globala bankerna har än ofattbart stor makt över de internationella penningflödena. Hur ska man bryta det?

      När du talar om Hongkong då ser jag HSBC en av världens största baner framför mig. http://en.wikipedia.org/wiki/HSBC_Holdings_plc. Du ser att Hongkong lever gott på sin landskatt. Hur har du tänkt dig att rå på dessa bjässar?

      När du talar om att bolagskatten ska bli 0 så får du naturligtvis med dig Ericsson, H&M, Ikea, ABB, Atlas Copco, E-lux, Skanska, Securitas mfl stora Svenska globala jättar. Men dessa aktörer har otroligt lätt att gå runt skattelagstiftningen redan idag och betalar troligen inte så mycket i skatt.

      De socialistiska och anarkistiska experimenten har misslyckats med att förändra maktstrukturer i världen. Så fort S kommit i politisk maktposition har de tvingats agera på kapitalets villkor. utan ett väl fungerande näringsliv bär det utför med nationalstaten i ett kapitalistiskt samhälle.

      Så idag kan vi säga att den geolibertanska modellen har inte misslyckats eftersom den inte ännu prövats mer storskaligt.

      När jag sammanfattar våra ståndpunkter tycks vi båda vilja ha en rättvisare värld

      Jag skriver i en tråd i gruppen ”en ny ekonomi för en bättre värld”.

      ”Med medborgarlön kommer alla globens människor att ändå ha sitt på det torra. Men det är lätt att säga tulipanaros, men gör den, sa min mormor.

      Hur ska vi tillsammans överföra pengar från världens mäktigaste bolag inom råvarusektorn och finanssektorn till samhället? Hur ska vi få den landsägande makteliterna som dessutom är sammankopplade med finanssektorn och råvarusektorn att frivilligt dela med sig? Det är ju här det riktigt stora problemet ligger. Det löser vi inte genom att ha en fungerande modell.

      Skulle vi lyckas med det, skulle vi säkert ha råd med medborgarlön, arbeta mindre och betala mindre skatt på arbete. Så jag har ingenting emot dina förslag under förutsättning att vi hittar en möjlig öppning att överföra pengar och makt från dessa mäktiga till hela globens befolkning. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_v%C3%A4rldens_st%C3%B6rsta_f%C3%B6retag

      Från ett annat håll än mig har du kommit fram till den enkla sanningen att jordens resurser är mycket ojämnt fördelade och borde fördelas mer rättvist. Det behöver vi inte vara någon Einstein för att inse. Det är idag mer övertydligt än någonsin.

      Slutligen om modellers enkelhet och komplexitet. Albert Einsten lär ha sagt att modeller ska göras så enkla som möjligt. Men inte enklare! Då blir de ytliga och oanvändbara. Det fick jag lära mig på en kurs i verksamhetsutveckling för många år sedan. Det har präglat min syn på modeller sedan dess. Gärna enkla men inte överförenklade. Då blir de oanvändbara.”

      Med medborgarlön kommer alla globens människor att ändå ha sitt på det torra. Men det är lätt att säga tulipanaros, men gör den, sa min mormor.

      Hur ska vi tillsammans överföra pengar från världens mäktigaste bolag inom råvarusektorn och finanssektorn till samhället? Hur ska vi få den landsägande makteliterna som dessutom är sammankopplade med finanssektorn och råvarusektorn att frivilligt dela med sig? Det är ju här det riktigt stora problemet ligger. Det löser vi inte genom att ha en fungerande modell.

      Skulle vi lyckas med det, skulle vi säkert ha råd med medborgarlön, arbeta mindre och betala mindre skatt på arbete. Så jag har ingenting emot dina förslag under förutsättning att vi hittar en möjlig öppning att överföra pengar och makt från dessa mäktiga till hela globens befolkning. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_v%C3%A4rldens_st%C3%B6rsta_f%C3%B6retag

      Från ett annat håll än mig har du kommit fram till den enkla sanningen att jordens resurser är mycket ojämnt fördelade och borde fördelas mer rättvist. Det behöver vi inte vara någon Einstein för att inse. Det är idag mer övertydligt än någonsin.

      Slutligen om modellers enkelhet och komplexitet. Albert Einsten lär ha sagt att modeller ska göras så enkla som möjligt. Men inte enklare! Då blir de ytliga och oanvändbara. Det fick jag lära mig på en kurs i verksamhetsutveckling för många år sedan. Det har präglat min syn på modeller sedan dess. Gärna enkla men inte överförenklade. Då blir de oanvändbara.

      Från ruta 1 till ruta 2

      När vi väl är överens om det kommer den stora frågan: Hur ska vi går från ruta 1 till ruta 2. Hur ska vi med andra ord komma från en orättvis fördelning av resurser till en mer rättvis fördelning? Vilken strateg bör vi ha?

      Här svarar du Benjamin som vanligt antagligen landsskatt. Det är lösningen på alla viktiga strategifrågor för dig. Men då tala du ju mot dig själv. I din begreppsapparat innefattas mer. Du vill även se en förändrad syn på det finansiella systemet och frukterna från våra gemensamma råvaror ska kunna fördelas på ett mer rättvist sätt.

      Härigenom blir din modell avsevärt mycket mer heltäckande. Men för att förstå hur vi ska komma från ruta 1 till ruta 2 måste vi förstå vilka maktrelationer som råder i världen idag.

      Det går inte bara att sätta upp ett antal bra grejer på önskelistan och hoppas på att tomten är snäll mot oss och ger oss önskad leverans. Det krävs mer av oss. När vi börjar förstå allvaret för vår civilisation måste vi hitta nya lösningar för att nå målet.

      De hittills prövade kapitalism, anarco/syndikalism, leninistisk demokratisk centralism, socialdemokratisk reformism, miljörörelsen och NGO:ers aktivism, nyliberalism mfl har uppenbarligen inte varit leveransdugliga. Detta trots goda intentioner från dem alla. Något verkar stå i vägen för alla ansträngningar.

      Vi är på väg åt fel håll. Hur ska vi förmå världens mäktiga att inse att vi är på väg åt fel håll? Nuvarande riktning leder till en katastrof för hela vår civilisation. Här borde vårt fokus ligga. Hur rädda civilisationen.

      Om var och en bara kommer med sin patentmedicin lär det inte bli mycket till nytänkande. Revolution, landsskatt, arbetarstyrda företag, eller fokus på människans inneboende eller förvärvade girighet. Förslagen är många. Men hur ska vi ta oss från ruta 1 till ruta 2?

      • Jag plockar även in en kommentar från Facebookgruppen: ”En ny ekonomi för en bättre värld” Tråden handlar om rot/rut.

        Jonas Lagander: Ju mer pengar du undandrar samhället resurser för exempelvis de saker som Johan räknar upp desto mindre pengar blir det till våra basala behov. Det är ju kontentan av det Johan säger här.

        Ett utökat grundavdrag leder ju till att vi måste dra in på något annat som är helt nödvändigt för vårt uppehälle. Det som samhället tillhandahåller.

        Samhället skulle dessutom behöva få in pengar för de råvaruföretag som idag betalar en spottstyver för att nyttja våra gemensamma tillgångar. För att klara en grön omställning skulle samhället dessutom behöva få in pengar i form av en landskatt av något slag.

        För att få igång bostadsbyggande som skapar hyresbostäder så att unga människor inte behöver bo hemma tills att de är medelålders.

        Vi skulle behöva bygga ut järnvägar för att uppnå klimatmål.

        Samhället skulle behöva satsa på skolan – fler lärare, och bättre betalt.

        Sjukvården är eftersatt. Det är inte så att samhället sitter inne på en massa överskottsresurser som vi måste hjälpas åt att skicka iväg i privata händer. Ökad privat konsumtion är också kontraproduktivt för att uppnå klimatmål. Konsumtion av välfärdstjänster är avsevärt mycket mer klimatsmarta. Om vi satsar på det här sättet kommer vi eventuellt klara klimatmål och se till att alla samhällsmedborgare får ett drägligt liv. Det är ju det du vill också säger du. Det är bara att dina förslag pekar i motsatt riktning.

        Då kommer vi inte att klara att bygga ett långsiktigt hållbart ekonomiskt, socialt och ekologiskt samhälle.

        Du behöver tänka lite till och tänka i nya banor. Jag beundrar ditt engagemang. Kanske är det som Gunnar Myrdal sa, fakta sparkar.

        Med det menade han att om vi så förutsättningslöst vi kan söker fakta och systematiserar dem, kan vi korrigera en från början lite ogenomtänkt hypotes. Kanske leder ditt sökande fram till mer långsiktigt hållbara lösningar.

        Det är det mänskligheten behöver nu mer än någonsin.

        http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Myrdal

        Ditt och Benjamins svar är att vi får in pengarna genom landskatt, skatt på råvaror, konsumtion och en förändrad finanspolitik. Jag har som jag säger ingenting emot dessa förändringar, men det är just vägen dit som är problemet. Du kommer att utmana hela det kapitalistiska samhällssystemet med dina reformförslag.

        De stora finansiella och råvarujättarna kommer inte att sitta med armarna i kors och invänta att de blir beskattade så att en allt större del av deras tillgångar går över till samhället för att i sin tur finansiera slopad skatt på arbete och medborgarlön. Det behövs en transferering från dessa jättar till samhället.

        En aktör som Bill Gates skulle du vilja klämma på mer pengar på grund av Microsofts monopolställning. Google är en annan sådan aktör. Eftersom monopoliseringen och oligopoliseringen sannolikt kommer att fortsätta i oförminskad takt kommer det att ge ett välkommet klirr i kassan.till staten. Så finansiering är klar under förutsättning att det går att dra in pengarna. Om inte blir det ju inga pengar till staten.

        Vi måste även se till att råvaruskatt och landskatt inte helt får betalas av konsumenterna. Då får visserligen samhället in intäkter men allt kommer att bli mycket dyrare för oss som konsumenter.

        Att hoppas på den fria marknaden ska göra jobbet är nog att tro för mycket. Priskonkurrensen fungerar mycket skröpligt idag. Alla följer John och så är det konsumenterna som får stå för fiolerna ändå. Här måste det ske en medveten styrning och kontroll för att undvika att konsumenterna sitter med svartepetterkorten. Men en sådan kontrollapparat är inte gratis.

        Jag ser att ni är medvetna om att själva övergången måste ske på ett stegvis reformistiskt sätt. Det är ju ända realistiska möjligheten.

        Slutligen är det ett spännande tankeexperiment att tänka sig hur den goda nya sköna världen skulle kunna gestalta sig.

        Din vision liknar i mycket hög grad min egen. Ett mer småskaligt och lokalt självstyrande och självförvaltande samhälle är mycket mer hållbart än dagens starkt hierarkiskt uppbyggda samhällen. Den visionen kan vi naturligtvis redan börja förverkliga NU. Ett system med lokala valutor skulle även förstärka resiliensen i systemet.

        Återigen tack för att jag fått möjlighet att sätta mig in i din och Benjamins tankevärld.

  3. Ping: Det finns inga gratisluncher | Globaliseringen 3.0

  4. Ping: Vad kan vi lära av historien? Geogism – och – Marxism | Globaliseringen 3.0

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s