Ett paradis för investerare med ett långsiktigt perspektiv

För mig är landsskatten ett nytt sätt att se på tillvaron. Men om den skulle bli verklighet den tydligen är i delar av USA, så skulle det kanske ge mig en mycket god affärsmöjlighet. I en artikel i ”Pennsylvania’s Success with Local Property Tax Reform” läser vi följande:
”Opting for the so-called ‘two-rate’ or ‘split-rate’ property tax, these cities are lowering taxes on buildings, thereby encouraging improvements and renovations, while raising the tax on land values, thus discouraging land speculation. The resulting infill development as indicated by increased building permits means downtown jobs, efficient use of urban infrastructure, an improved housing stock, and less urban sprawl.

Cities in other states are poised to follow Pennsylvania’s example.”

Se vidare:
http://www.earthrights.net/docs/success.html

Eftersom det finns många som är  mer insatta i frågan än mig vill jag få ett gott affärsråd av er kunniga så att jag är förberedd inför det som komma skall.  I  och med att skatten på land väsentligt kommer att öka medan däremot fasthetsskatten kommer att minska borde jag då ha stora möjligheter att skapa en ny affärsidé till mitt enmansföretag som nu är inriktad på massage och att att publicera skrivet material.

Eftersom massage är en arbetsintensiv verksamhet är det svårt att höja produktivitet i verksamheten. Om jag skulle höja tempot 50 procent under massagen skulle  med all säkerhet mina kunder rösta med fötterna och hitta andra mer rogivande massageutövare.

Lika svårt är det att få någon lönsamhet i att skriva och publicera material. Det är tidskonsumerande verksamhet och det är hård konkurrens om att få artiklar och böcker publicerade.

Min nya affärsidé som utgår från en skatteväxling som beskrivs i artikeln ovan. Jag har nu en fritidstomt på 2000 kvadratmeter en liten bit utanför Stockholm. Idag är taxeringsvärdet på tomten avsevärt mycket högre än själva byggnaden som är ett äldre fritids från 1970-talet. Taxeringsvärdet på tomten är 1,3 miljoner kronor och huset bara 300.000 kronor.  Om jag har förstått er som förstår skatten på landsskatt rätt, kommer jag att få betala landskatt på min tomt först vid försäljningen. Har jag uppfattat er rätt?  Mitt första antagande är att så är fallet.

För att hitta en bra affärsmöjlighet är det därför inte lönsamt att stycka av tomten och dela upp den i exempelvis 4 delar och sälja dessa. Då utlyses skatten. Istället väljer jag att med hjälp av rotavdrag i kombination med svart arbetskraft, bygga 2 nya hus på tomten. Pengarna lånar jag med tomten och mitt nuvarande hus som säkerhet. Därigenom kan jag få en låg ränta av banken. När husen är färdigbyggda inom ett år hyr jag ut dessa för 15.000 kronor in månaden. Närheten till Stockholms innerstad i kombination med det sjönära läget och den vackra naturen i området gör att det säkert skulle gå att få mer i hyra. Men jag är inte sniken.

Pengarna använder jag till att investera i ett ytterligare hus på tomten. På grund av att de två nya husen på tomten är av avsevärt mycket högre klass än mitt gamla fritidshus har mitt taxeringsvärde nu ökat till 10 miljoner kronor. Tomten däremot har rasat i värde. Den är nu bara värd i bästa fall 300.000 i och med att den kommer att beskattas vid försäljning.

Nu använder jag det nya taxeringsvärdet 10 miljoner kronor för att ta ett lån och bygger nu en riktigt exklusivt hotelliknande byggnad på de resterande 500 kvadratmetrarna. Även här är det svart arbetskraft och lite rot-avdrag som gör jobbet.  När den nya byggnaden är klar har mitt taxeringsvärde ökat till 30 miljoner kronor. Jag hyr ut det nya minihotellet till 4 familjer till en hyra om vardera 10.000 kr i månaden. Även här ligger jag lite lågt. Vem vill vara girig?

Här kommer nu antagande nr 2. Skatten kommer bara drabba marken inte själva bostadsrätten. Men eftersom bostadsrättsinnehavarna drabbas av landsskatt vid eventuell försäljning av tomten där huset står på har värdet på bostadsrätter väsentligt dalat. Ni får hjälpa mig och korrigera mitt antagande.  Med det nya taxeringsvärdet på 30 miljoner kronor kan jag nu köpa bostadsrätter i Stockholms innerstad. Jag börjar småskaligt och köper 2 bostadsrätter. Dessa passar jag på att lyxsanera med samma strategi som tidigare, rot och svart arbetskraft.  Även om borätterna inte går upp så mycket i värde på grund av hotande landskatt vid försäljningen gör de attraktiva lägena att det går att ta ut 20.000 i månaden i hyra. Kunderna är främst företag och lyxsaneringen gör det extra attraktiva för företagens elitspelare.

De pengar som nu stadigt börjar flyta in vill jag naturligtvis behålla så mycket som möjligt av i sann entreprenöriell anda. Jag skapar tillsammans med några grannar, som kom på samma idé som mig och har sett till att få snurr på affärerna med deras vilande tomter, ett företag i något skatteparadis. Med vår gemensamma tillgångar lånar vi nu upp pengar på marknaden som startkapital.  Pengarna används sedan till att vidare låna ut till våra företag i Sverige. Räntan på pengarna i vårt riskkapitalföretag i skatteparadiset sätter vi till 10 procent. Vi kunde ta ut högre ränta, men vi är inte giriga och vi kan trösta oss med att pengarna är skattefria.

Våra svenska företag vill vi naturligtvis inte att de ska gå med vinst. Även om bolagskatten har justerats ner i Sverige är det ändå mer lönsamt att ta ut vinsten i vårt gemensamt ägda företag i skatteparadiset. Med hjälp av räntekostnaden till moderbolaget i skatteparadiset samt  investeringskostnader för nyinköp och upprustning och lyxsanering av fritidshus, som konverteras till villor, och bostadsrätter är våra inkomster av kapital helt skattefria.

Vi investerar även vårt kapital i aktier, mestadels inom välfärdssektorn som genererar mycket god riskjusterad avkastning. Här börjar vi känna en viss oro för att klåfingriga politiker ska komma in och förstöra våra goda investeringsmöjligheter. Såväl MP som LO börjar att ifrågasätta ”vinsterna i välfärdssektorn”.  Det visar bara hur okunniga politiker är när det gäller att göra affärer. Och: Vad vet LO om affärer?

Politiker borde helt hållas utanför affärsverksamheten om de börjar hindra oss från att använda vår entreprenöriella läggning till kreativ bokföring och andra smarta affärsupplägg. Vår verksamhet är jobbskapande. Även om vi företrädesvis av avkastningsskäl väljer svart arbetskraft, kommer den nya skatteväxlingen från skatt på inkomst/kapital till skatt på land att även ha en effekt på vår vilja att anställa människor vitt.

I och med att skatten på arbete minskar går det att pressa lönekostnaderna för oss företagare. Globaliseringen hjälper även till när vi kan välja att anställa människor från hela världen.  Då kan vi vraka och välja  och se till att få den arbetskraft som pris/prestandamässigt gör mest nytta för vår affärsidé.

Men om vi inte längre får möjlighet att satsa pengar i välfärdssektorn  finns det andra säkra placeringslag som vi kan investera i. Med en ständigt ökande befolkning på jorden är vete, majs, soja något som har framtiden för sig.  Med en hotande ”peak oil” är olja något som också säkert kommer att ge god avkastning på sikt även om oljan på kort och kanske medellång sikt kan vara överköpt. Men det är inte bara oljan som kan bli en bristvara. Råvaror av alla slag är attraktiva får oss långsiktiga placerare som inte bara är ute för att göra snabba klipp.  En annan sektor som har framtiden för sig är det militärindustriella komplexet. Här växer militärutgifterna globalt sett med lavinartat fart. Att äga en korg av företag som har sin försörjning inom denna framtidssektor kommer med all säkerhet även vara ett vinnarkoncept om vi tänker långsiktigt.

Vi kan trösta oss med att vi inte längre är några smågrevar och baroner som parasiterar och skor oss på att äga land. Nu har vi istället satt våra tillgångar i arbete och den riskjusterade avkastningen har väsentligt förbättrats.

”Om åtta år är Stockholm  och Oslo de snabbast växande städerna i vår del av världen. Fram till 2020 väntas Storstockholmsregionen ha ökat med ett helt Oslo, cirka 600.000 nya innevånare.  ”

DN Stockholm Torsdag den 10 maj 2012,  sid 10.

Att satsa pengar på Stockholms befolkningstillväxt är därför en annan intressant bransch för oss investerare. Av miljöskäl är det bättre att komprimera människor på en mindre yta. Det råder det stor samstämmighet omkring. Åtminstone hos oss som tänker oss att gå in och göra samhällsnyttiga inventeringar för att stötta en kompaktering av Stockholm.

En storstad är dessutom bättre för att skapa ett effektivt sätt att investera i infrastruktur. Det finns fler människor att sprida kostnaderna på. Det är helt enkelt samhällsekonomiskt lönsamt att se till att människor flyttar till storstadsområdena. Kompakta storstäder skapar möjlighet för oss investerare att tjäna pengar på att investera i höghusbyggen. För att ta emot 600.000 nya invånare är höghus det bästa sättet att hysa in människor. 500 höghus i Stockholms innerstad skulle vara en bra start på projekt kompaktering. Då utnyttjas marken effektivt och rationellt. Vi investerare kan även trösta oss med att vi ökat jämlikheten i samhället

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s