Hur kommer vår framtid att gestalta sig?

Detta är ett långt blogginlägg baserat på ett samtal som några stycken hade i december 2014 i den virtuella världen.

Två artiklar belyser detta och Martin Saar, föreläsare och författare, passar påpassligt på att posta dem.

Den ena är skriven av Helena Palena där hon avslutar sitt inlägg på fölande sätt:

“Sovjetunionens plötsliga kollaps för cirka 25 år sedan kom som en total överraskning. Knappast någon historiker kunde förutse händelsen. När den ”politiska våren” lika plötsligt bröt ut i Mellanöstern överraskades hela världen. Skeendet på den politiska arenan går allt snabbare. När det amerikanska romarriket går i graven kommer sammanbrottet också att gå fort. Men fallet startar i Europa. När den första nationen i södra Europa ”statskonkursar” – ställer in betalningarna – startar lavinen. Några veckor senare slår bankerna i USA igen och utlyser”bank holiday”. Därefter brakar helvetet ut i USA.

En global finansiell härdsmälta är oundviklig. Varenda pusselbit ligger tydligt på bordet. Man måste vara blind på bägge ögonen om man inte kan lägga ihop pusselbitarna. “

En global finasiell härdsmälta är “oundviklig” enligt Helena Palena.  När någon uttalar sig om vad som är oundvikligt brukar jag alltid bli skeptiskt inställd.  Att komma med så definitiva utsagor om framtiden visar enbart på ren dumhet.

Det är omöjligt att förutspå framtiden. Inte ens när experter försöker spå väder för de kommande veckorna brukar träffsäkerhen vara särkilt god.  Det kan inträffa diverse saker som inte fanns med i modellen.  Därom inte sagt att det finns stora ekonomska globala risker, som vi får hoppas på att mänskligheten tar på allvar.

Det finns mycket som talar för att finanskrisen 2008 inte är den sista, men att tro sig veta är snarast något som mediala människor håller på med.

http://parnassen.wordpress.com/2014/12/22/putin-hjalpte-obama-ur-knipan-carl-bildt-var-dock-saker-pa-assads-skuld/

 

Den andra artikeln får vi reda på följande:

“So whenever the Russians want to destroy NATO, that’s all they have to do.  Just call up the puppet Merkel, call up the puppet Hollande, the puppet Cameron, and say, ‘You guys really enjoy being in NATO, well let me tell you what, we no longer sell energy to NATO members.’  That’s the end of NATO and that’s the end of the cover for American power.

That would set off so many black swans.  Every banking system would probably collapse because if the German banks are faced with German industry closing down, what the hell is going to happen to the banks?  So all the cards are in Putin’s hands.  None of them are in Washington’s hands.  Putin is going to reorient Russia to the East.  Then you are going to see Russia, India, and China, take over the leadership of the world.  That will start in 2015. “

 

Så i denna artikel får vi reda på att Ryssland kommer att orientera sig mot öst och vi kommer att se Ryssland, Kina och Indien som det nya ledartemet i världen, när väst har kollapsat.  “

 

Även detta förefaller vara en rimligt scenario.  Väst har successivt förlorat i ekonomisk makt mot öst och syd.  Det var även väst som drabbades hårdast av finaskrisen 2008, öst och syd klqarade sig mycket bättre och gick strärkta ur krisen.

Men även detta är naturligftvis ett av flera möjliga scenarios.  De tär inte någon naturlag som bestämmer detta sked.  Det är männskor som agerar.

 

Med anledning av dessa artiklar frågar jag   Martin Saar:

 

Du tillhör en grupp människor som postar inlägg i diverse facebookgrupper efter löpandebandsprincipen. Till skillnad från många tyckare, finns det , in mitt tycke substans, i det du postar.

Dessutom så ser du inte så snävt nationalistiskt på dagens politik, som många andra. Du har ett vidare perspektiv, något som jag uppskattar.

Men tänk om du gav dig tid att andas och börjar plocka ihop de du postar och försöka hitta en röd tråd i det du skriver och förmedlar.

Hur ser du på den globala maktkampen om världsherraväldet som vi just nu är mitt uppe i?

Hur står ovanstående artiklar i relation till varandra)?

Vad tror du kommer att hända om Ryssland, Indien och Kina tar över ledartröjan i världen? Kommer detta leda till en värld som mer är präglad av social demokrati? Detta med ett konststopp mellan orden social och demokrati som Håkan Juholt använde sig av för att betona S honnörsord.

Om dessa länder tar över ledartröjan i världen är det bara att hoppas på att de behandlar oss lite mer humant än vad vi européer behandlat våra kolonier.

Med tanke på den aggressiva historia som USA har och som skildras i artikeln ovan kommer USA att stillatigande acceptera att bli en koloni under de nya ledarskapet i världen, Kina, Ryssland och Indien?

Om inte? Vad kommer att hända om USA förklarar krig mot Kina och Ryssland? Indien spelar ett eget spel här.

Jag menar att det finns mycket att fundera på här. Det kan finnas anledning till lite sund reflektion och inte bara maniskt posta den ena artikeln efter den andra. Det skulle jag vilja önska mig i julklapp från dig. Hur ser du på de frågor jag tar upp här? De är ju direkt härledda från de artiklar som du postat.

Och hur ser ni andra på det som artiklarna handlar om?

http://kingworldnews.com/paul-craig-roberts-russia-unleash-ultimate-black-swan-west/

 

Martin Saar Svarar:

Postar i diverse fb-grupper för att nå fler. Samtliga grupper berör Energi Ekonomi och Ekologi. Jag håller mig till de tre E:a och sambandet mellan dem och låter bl a politken spegla detta. Omställning av samhället är en röd tråd i mina resonemang. Försöker att undvika att spekulera, tycka och tro. Oftast kommenterar jag de länkar som jag publicerar. Ibland blir det verkligen oxå bra inspel på mina inlägg och då deltar jag med lust och fägring. Reflektionen lämnar jag över till var och en att göra, liksom att förvalta budskapet att det är hög tid att påbörja omställningen och lägga om sin livsstil inta beredskapsläge, då kollpasen tilltar. Att försöka landa mjukt inför det som komma skall. Många tror att finanskrisen är över, men inget kan vara felaktigare. Vi är mitt uppe i den och den förvärras. Globalt är samhället inne i en rost och röta stadium som tilltar på många sätt och vi hankar oss fram genom att improvisera bl a med finanssystemen så gott det går. Säkert kommer detta att pågå många år till, men det kan lika gärna vara ett avgörande redan i övermorgon. Så svajigt och osäkert är det finansiella systemet. Som sagt alla dina frågor är berättigade, men samtidigt omöjliga att svara på, då det just bara blir hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande.

 

Lena Nockert kommer med ett inlägg:

”hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande” kan faktiskt ha ett värde i en sådan här sluten grupp om tonen är sådan att det leder fram till att synliggöra möjliga alternativ. Ingen av oss kan veta något säkert om framtiden, men vi kan hjälpas åt att kartlägga möjligheter och därmed en strategi för handlandet i nuet som har ett längre perspektiv.

Så jag ser gärna diskussioner här där vi vågar ta risken att ha åt helsike fel.

 

Martin Saar svarar:  Lena Nockert jag har alltså inte något emot detta, men jag har valt att kommentera och förtydliga, när det finns invändningar eller nya perspektiv. Många ggr känns det övermäktigt att besvara och argumentera dessvärre, då kommentarerna kan vara som jag brukar uttrycka det ”ett stort brööl”, utan sakinnehåll! Det gäller dessbättre inte din tråd här Lena Nockerttack och lov! .

Lena Nockert svar: Då fortsätter vi våra tankeexperiment och tillåter oss en hel del ”spill”.

 

Roger Dahl  jag kommenterar: “Ja min fråga till dig Martin Saar var ju vilka visioner du har för en bättre värld. Min fråga är på grund av att du plockar fram intressanta artiklar ger stoff till att kunna lägga ihop saker och ting. Den rollen är synnerligen behövlig i de olika grupper som du deltar i.

Du har indirekt svarat på min fråga tidigare men nu du förtydligade detta .

” Som sagt alla dina frågor är berättigade, men samtidigt omöjliga att svara på, då det just bara blir hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande. ”

Du vill med andra ord inte bidra till detta ”hypoteser, spekulationer och ett allmänt tyckande. ”

Det är detta som gör att jag inte förstår dig. Alla förutsägelser om framtiden är prognoser. Det finns inga fakta om framtiden.

Du bidrar ju själv med diverse artiklar som på olika sätt skapar bilder om framtiden. De två översta i denna tråd är exempel på detta.

De är för att använda ditt språkbruk bara hypoteser, spekulationer och allmänt tyckande, eftersom de båda talar om en framtid som vi inte kan bevisa med fakta kommer att hända.

Det går ju inte att bevisa att, som den första artikeln hävdar:

” En global finansiell härdsmälta är oundviklig. Varenda pusselbit ligger tydligt på bordet. Man måste vara blind på bägge ögonen om man inte kan lägga ihop pusselbitarna. ”

Det finns mycket som talar för att vi går mot nya finansiella kriser. Men graden och omfattningen av dessa kan vi bara på mer eller mindre goda grunder spekulera om. Att mycket talar för det det innebär ju inte att vi kan bevisa att vi ”oundvikligt” kommer gå en sådan framtid till mötes.

Då kommer vi in på ren determinism. Det kan hända diverse saker som gör att det ”oundvikliga” inte inträffar.

Den andra artikeln hävdar att vi redan nästa år kan se ett globalt skifte. Detta är ju inte heller fakta, något som oundvikligt måste inträffa.

Det finns även här mycket som talar för att vi är mitt inne i denna globala omställning, när öst:, Kina, Indien och Ryssland tar över herraväldet i världen.

Andra brukar tala om att öst och syd kommer att bli de globala vinnarna och väst de verkliga förlorarna. Då inkluderas även flera länder.

När du delar med dig av denna bild, som jag haft sedan början av 2000-talet, så borde du väl åtminstone försöka sätta ihop dessa bilder med varandra.

Det kanske är väst som är på väg att kollapsa i relation till övriga världen, och att det inte är fråga om en global kollaps.

Det som talar för det är bland annat att det var väst som var den riktiga förloraren efter finanskrisen. Öst och syd klarade finanskrisen tämligen bra och gick stärkta ur den.

Vad skulle då kunna inträffa om nu väst kollapsar?

Svaren på den typer brukar vara olika scenarios som man sedan kan diskutera vidare ifrån.

Dessa scenarios är naturligtvis inte sanningar. Men de bygger på så mycket fakta man kan tänkas ha för tillfället. Sedan gör man en framskrivning i tangens riktning.

Men det kan ju alltid komma nya händelser som förändrar bilden.

Dessa scenarios är varken mer eller mindre spekulativa än de två artiklar du delat med dig av ovan. Vi kan inte veta om hur det går. Men bara att vi ser en stor risk i detta borde ju göra att vi på olika sätt bidrar till att fördjupa oss i vilka konsekvenser det kan få för oss och dessutom medskapa politik för att undvika åtminstone de värsta hotbilderna.

Så även om du inte vill delta i något allmänt tyckande om visioner, så borde det väl ligga varmt om hjärtat att tränga in och göra en konsekvensanalys av vad artiklarna har att säga, eller hur?”

 

Danne Mikula kommenterar: “Bloggen är av osedvanligt dålig kvalité. Onödigt att sprida länken och generera klick åt den där ”Helena”. De som trivs bäst där är SD – trollen. Det är viktigt med mer källkritisk hållning innan vi länkar vidare. Var och en har något att likna redaktionellt ansvar så fort vi går ut med något offentligt.”

 

Martin Saar Roger Dahl jag menar att det finns inga ”frizoner” i en globaliserad värld längre, dessvärre, allt hänger ihop. Finans/ekonomi, handel, livsmedelsförsörjning, energi, sjukdomar etc. En för alla – alla för en. Inte ens Nordkorea står utanför. Det är en kamp ör länderna i Nord om att kunna behålla och för länderna i Syd för uppnå en livsstil som bygger på en oändlig tillväxt i en ändlig värld. En ekvation som inte går i hop. Och vi ser idag hur detta dysfunktionella globala system hackar och delvis har kollapsat. Du säger att vi vet inget om framtiden! Jag tycker att vi vet ganska mycket. Förutsättningarna för att detta globala bygge försämras allt mer bl a brist på råvaror bl a olja, rikedomarna blir allt mer ojämt fördelade, spänningarna ökar etc etc. Vi ser, folkomflyttningar, inbördeskrig, epedemier, spänningar mellan och inom länder som tilltar. Repressionen för att upprätthålla rådande ordning tilltar även i det stabila Sverige. Du har helt rätt ingen vet när skiftet kommer då det pågår i det lilla hela tiden och det jag försöker antyda med händelser, uttalanden etc genom länkar och kommentarer) är riktningen inte hastigheten. Förändringar baserade på naturvetenskapliga vetenskaplig fakta finns där ofast. Allt pågår i olika deminsioner och är inte bara komplicerade utan komplexa. Det innebär att orskassambanden och konsekvenserna inte går att härleda eller veckla ut eller att förutse. De förändras hela tiden. Alltså blir ett scenarie bara ett scenarie av tveksamt värde. OBS menar inte att det är fel att göra scenarier. Visioner i all ära men…men backsasting med en klar framtidsbild är att föredra, enligt mig. Tycker David Jonstad sammanfattar saken på ett bra sätt i sin bok Kollaps: ”Att civilisationer kommer och går är knappast ett kontroversiellt på stående. Romarriket och mayaimperiet är populära historiska exempel. Men att vår egen industriella civilisation har ett bäst före-datum det är svårare att acceptera.

Likväl genomsyras Kollaps av detta faktum. Genom att titta

på såväl nutid som historia försöker David Jonstad ge en bild av vad som får en civilisation på fall. En av de huvudsakliga orsakerna tycks vara komplexitet. Ju större komplexitet, desto större risk för kollaps.

Tre grundpelare bär upp den industriella civilisationen: energi,

ekologi och ekonomi. Det är storheter som kännetecknas av stor

komplexitet och som dessutom är tätt sammanbundna med varandra. När den billiga fossila energin som hållit igång systemet börjar sina, när den ekonomiska tillväxten inte längre ångar på och när klimatet hettas upp är resultatet en kollapsartad krutdurk.

Det är skrämmande: Vi måste anpassa oss till en värld utan överskott

på billig energi, med lägre levnadsstandard och hårdnad konkurrens om resurserna. Men också hoppfullt: Människan är anpassningsbar och har genom historien visat upp en enastående förmåga att genom samarbete, kreativitet och solidaritet skapa goda liv även i svåra tider.” GOD JUL

 

God jul själv Martin Saar och ni andra som eventuellt ha tid att titta in här så här på julafton.

När jag läser det du skriver ovan, konstaterar jag som tidigare att det är mycket som förenar oss i det du skriver. Det har varit min utgångspunkt hela tiden.

 

De tre E:na som du utgår från Ekonomi, Energi och Ekologi är bra i mitt tycke bra bas att föra samtal från. Att även se samband mellan dessa är nödvändigt om vi ska kunna få en mer helhetsbetonad bild.

 

Det är annars vanligt att varje E belyses vare för sig och då missar vi sambanden mellan dem.

Jag

har också med en social dimension i mitt sätt att tolka och förstå min omvärld

igår och idag. Av detta försöker jag skaffa mig en så god bild som möjligt av framtiden.

Därför borde du och jag och eventuellt andra som vill hänga med kunna leda fram till ökad förståelse om varandras utgångspunkter, vår samtid och även hur vårt framtid kan gestalta sig.

 

Du liksom jag tycker att David Jonstads bok har mycket att ge. Det finns all anledning att återta samtalat om det han för fram. Han gör liksom du och jag en analys baserad på historiska fakta och hur världen ser ut idag.

Av detta skapar han ett scenario om en tänkt framtid. Han vill vidga debatten från business as usual, där den tillväxt vi idag har är en nödvändig förutsättning för vår civilisation och rena domedagsprofeter som är övertygade om världens

undergång, åtminstone människans. En annan väg är möjlig. På så vis är han, du och jag visionära, eller hur?

 

Han

är även mycket ödmjuk när det gäller att försöka uttala sig om framtiden. Men han gör ändå ett försök.

Jag respekterar David Jonstad för detta. Men vi får akta oss att tro att det han säger är ”fakta” om framtiden. Sådana fakta finns först när vi är där i den framtid vi talar om. Vi kan på så goda grunder som någonsin står i vår makt försöka se in i framtiden och göra kvalificerade gissningar. Men det är ändå bara just kvalificerade gissningar.

Hans framtidsscenario är just baserat på hypoteser och spekulationer, däremot inte så mycket allmänt tyckande, eftersom han baserar sig på analys av igår och idag.

Det jag vänder mig mot i ditt resonemang är när du exempelvis skriver följande, i tråden om Johan Ehrenbergs artikel:

”jag grundar inte mina påståenden på förhoppningar eller fantasi! Utan det är ren och skär vetenskaplig forskning som leder mig framåt! Fabulera gärna till alla och förmedla både tro, hopp och kärlek. Men jag är självtänkande. Varför är du inte självtänkande?

Jag är i högsta grad självtänkande och jag förstår att vetenskap kan uttala sig om händelser i nuet och historiska händelser.

Det är bra att vi försöker hålla oss till det idag kända. Men ska vi uttala oss om framtiden blir det alltid fråga om scenarios eller kvalificerade gissningar hur troliga de än kan upplevas.

När du sedan talar om empiriska fakta om framtiden är det ju en ren  självmotsägelse.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Empiri

Empiriska fakta finns först när vi är där.  Det fanns en film tillbaka till framtiden som handlade om tidsresor, där vi kunde färdas såväl bakåt  som framåt  itiden. Men vår vetenskap år inte där än.

 

Den diskussion jag hänvisar till är angående Johan Ehrenbergs artikel i Etc:  “Positiva nyheter är här. “

http://www.etc.se/ledare/positiva-nyheter-ar-har

Där skriver jag:

Roger Dahl Martin Saar: Jag tror nog att vi både behöver samverkan och individuella prestationer för att klara de utmaningar som vi står inför. Du är ju ett exempel på att det behövs engagerade individer.

Du har ägnat en ansenlig del av din tid åt att tränga in i energifrågan och informerar om det. Något som verkligen beundrar dig för.

Att förstå omfattningen av att världssamfundet måste minska ner energianvändandet till 30-40 % av vår nuvarande förbrukning – för det är väl det du säger? – är något som inte ens du, som har ägnat mycket tid åt det kan förstå omfattningen av.

Kan du vidareutveckla detta? Varför skulle det vara så helt omöjligt att hitta alternativa energikällor, ny teknik och nya organisationsformer för att kunna fasa oss ut från fossilberoendet för att undvika att hamna i detta elände?

Hur kan du vara så otroligt säker på din sak? Är det pga dina oerhörda kunskaper inom området – du har uppmanat mig ett antal ggr att jag ska läsa på – eller är det att du inte vill eller förmår att tänka i nya banor när det gäller vår energianvändning, och hur vi kan organisera våra globala samhällen annorlunda.

I kritik mot teknikoptimister som tror att allt ordnar sig med ny teknik, har pendeln hos en del del svängt över åt andra hållet. Du verkar vara en representant av denna teknikpessimistiska skara.

FoU är inget som man talar om som lösning på dagens kriser. Här tycks vi inte ha någonting att hämta. Åtminstone kommer ny forskning inte på något sätt vara tillräcklig för att förhindra mycket svåra förhållanden när den fossila energin börjar sina.

Inte heller tror man på att en ny ekonomisk världsordning är möjlig.

Istället ska vi anpassa oss efter en ”naturlagsbunden” framtid som leder till att vi av tvingande skäl måste räkna med.

Johan Ehrenberg vänder sig mot den teknikfientlighet som idag råder inom dessa kretsar. Jag kan bara hålla med honom.

Hur ett sådan värld, där energianvändandet minskar till 30-40 %,  kan se ut har vi ju svårt att föreställa oss. Men historien ger oss skrämmande bilder av hur mänskligheten hittills hanterat kriser: nationalism som övergår i fascism och nazism, krig och förödelse, utrotning av oliktänkare och i det stora språnget i Kina massvält och kannibalism.

Människan kan även vara mycket irrationell när vi känner oss pressade. Det gäller ju naturligtvis även för de eliter som idag har makten. Ett världskrig med förödande konsekvenser för hela mänsklighet är inte alls ett otroligt scenario i ett försök att behålla makten. Den yttersta konsekvensen kan bli total utrotning av vår art.

Istället försöker teknikpessimisterna att måla upp en bild som inte ska vara så skrämmande:

Den här utvecklingen kan gå tämligen lugnt och sansat till väga. Vi skulle väl inte må så dåligt av att vi fick avstå lite av vår bekvämlighet och komfort. En utveckling som leder till brist på energi är nog egentligen ganska nyttig för oss. Men då bortser vi från den historiska erfarenheten vi har. Då blir bilden avsevärt mycket mer skrämmande.

Det hedrar dig Martin att du åtminstone inte ryggar för de hot och konflikter som mycket väl kan komma ur en värld där energin verkligen är en bristvara.

Men med historiska erfarenheten vi har borde det väl ligga i allas intresse att försöka hitta alternativa vägar?

Det borde finnas lösningar för mänskligheten som varken är ohämmad teknikoptimism för att legitimera ”business as usual” eller en teknikpessimism som förnekar att det går att skapa en bättre värld för alla. Det är bara att invänta den oundvikliga krisen.

 

Kalle Petré skriver och jag kommenterar: ”stora orosmoln tornar upp sig vid horisonten” skriver Roger Dahl. Men ”en bättre värld är möjlig”. Tomma ord. Hur stora är orosmolnen? Hur kan vi avvärja dem? Bara 30 % energi kvar, skriver Martin Saar. Detta är eller försöker vara fakta. Mot det kan ställas Johan Ehrenbergs oändliga solenergi. Men det behöver göras med motsvarande fakta. Så att fakta kan jämföras. Fakta som speglar en trolig/möjlig framtid. Tråden här däremot är fylld av tyckande och påståenden. Sån diskussion är mest bortkastad tid. ”

Du Kalle Petré,  efterfrågar fortfarande fakta om framtiden. Dessa fakta finns inte. De fakta som finns är baserade på historiska data och data vi har om nuläget. Av dessa fakta kan vi sedan extrapolera fram en trolig framtid. Men denna prognos gäller enbart så länge de grundläggande antaganden som modellen bygger på fortfarande stämmer. Beter sig framtiden på ett annat sätt än prognosen tror kommer en annan framtid att möta oss.

En sådan modell bygger ju på det vi redan vet. Inte det vi vet om 1 ,2 eller 3 år eller mer. Dessa fakta saknas i modellen. När jag säger att nya fakta kan omkullkasta de fakta som råder idag är ju inte detta påstående baserad på tyckanden. Det är så vetenskap fungerar.

Men har du några fakta om framtiden som du vill dela med dig av , skulle åtminstone jag vara mycket intresserad. Vad kommer att hända år 2020 exempelvis?

Roger Dahl, jag fortsätter:

Själv skulle jag vara synnerligen försiktig att uttala mig om vad som kommer att hända år 2015. Om framtiden vet vi inte. Vi kan tro och vi kan vara lite mer sofistikerade och basera oss på teorier och /eller empiriskt material för att få vår tro att framstå mer vetenskaplig och trovärdig. Att vi inte vet är det är det enda giltiga fakta som finns om framtiden. Sedan finns det ju diverse människor som kan se framtiden i kaffesump eller använda ett inre seende. Men de ligger väl utanför den vetenskapliga sfären.

Däremot kan vi idag påverka vad som komma skall med vårt sätt att agera. Då kan vi vara med och styra oss in i en bättre framtid än dagens. Det är en sådant samtal jag skulle vilja se mer av i denna grupp som heter Socialdemokratiska visioner.

Om vi utgår från att en bätrtre värld är möjlig, så skapar det i sig en mer optimistisk bild av en annars mycket dyster bild av vår framtid som homo sapiens.

Kalle Petré skriver: Roger Dahl: Om Socialdemokratin hade varit klokare och starkare, så hade kanske kriget kunnat undvikas 2014. Möjligheten av att ett stort krig skulle bryta ut hade diskuterats i många år. Det var inte grundat på gissningar utan på fakta om hur förhållandet var mellan Europas stater. Det hade varit lätt att säga, som du nu gör: ”Det där vet vi inget om. Vi har inga fakta om framtiden.” Vad är vitsen med det? Om du anser, att Martin Saar har fel, så är det väl bättre att säga det med de fakta du besitter. Till exempel: ”Peak oil-teorin är fel. Det finns väldigt mycket mer av billig fossil energi. Dessutom kommer vi inom kort att ha tillgång till så och så många peta-Watt förnybar energi till en billig penning.” Om du inte vet det med någorlunda säkerhet, så är det lite risky att bara tro, att allt kommer att ordna sej. Därför tycker jag du uttrycker dej lättvindigt.

 

  • Du skriver ovan:
  • ” Om Socialdemokratin hade varit klokare och starkare, så hade kanske kriget kunnat undvikas 2014. Möjligheten av att ett stort krig skulle bryta ut hade diskuterats i många år. Det var inte grundat på gissningar utan på fakta om hur förhållandet var mellan Europas stater. Det hade varit lätt att säga, som du nu gör: ”Det där vet vi inget om. Vi har inga fakta om framtiden.” Vad är vitsen med det? ”
  • Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar. Men jag antar att du menar att det var fakta att det fanns stor risk att det skulle bryta ut ett storkrig i Europa. Det hade diskuterats i många år. Att då blunda för detta och säga att det här vet vi ingenting om ser du inte vitsen med.
  • Inte jag heller. Självklart ska vi med alla medel försöka skaffa oss så mycket fakta om nuläget som möjligt och gärna sätta in dessa fakta i ett historiskt perspektiv. Vi ska likaledes försöka skapa oss en bild av hur framtiden kan gestalta sig om utvecklingen fortsätter i tangentens riktning. Vi bör även ha flera olika scenarier på olika utvecklingsmöjligheter när vi blickar in i framtiden.
  • Helst av allt skulle vi väl vilja formulera en realistisk väg som leder oss på ett annat spår än den som vi nu vandrar och för oss mot mycket stora risker för hela mänskligheten.
  • Exemplet du har valt har ju skrämmande aktualitet om vi jämför utvecklingen i Europa i början av 1900-hundratalet med dagens Europa. Starka nationalistiska strömningar gjorde sig gällande, Bismark i Tyskland var väl den mest tongivande, och de framsynta såg på ett tidigt stadium att det fanns en stor risk för krig. Det fanns de som exempelvis Rosa Luxemburg varnade för detta på ett tidigt skede.
  • Rosa Luxemburg manande arbetarna att kämpa för internationalismen och socialismen som ett motvapen mot den framväxande nationalismen som skulle kunna föra med sig krig och förödelse, och dessutom splittra arbetarna.
  • Rosa Luxemburgs farhågor visade sig besannas och hon blev mördad.
  • Att efteråt komma och säga att det här visste vi inget om för om framtiden kan vi inte veta något är självklart poänglöst. Ja visst är det så.
  • Här är vi helt överens Kalle Petré.
  • Rosa Luxemburg var uppenbart en synnerligen framsynt kvinna som kunde se risker, dra konsekvenser av det hon såg i nuet, koppla detta med historiska händelser – hon var synnerligen påläst om Marx – och kunde dra slutsatser som visade sig på ett ödesdigert sätt besannas för Europa, första världskriget, och sedemera blev stora delar av världen inblandad i andra världskriget.
  • Hon förutsåg dessutom stora risker med Sovjetstatens centralistiska partiapparat. Även här blev hon på ett tragiskt sätt besannad. Hon såg också alla de problem som Sovjetstaten hade med en befolkning som till övervägande del var analfabeter. Hur skulle det gå att bygga socialism i ett sådant land. Dessutom var hon helt övertygad om att det inte går att bygga någon socialism i ett land av det enkla skälet att de övriga staterna skulle göra allt för att krossa den socialistiska staten. Även här blev hon besannad.
  • Riskerna kunde hon förutse genom en strålande intelligens och han hon var synnerligen påläst. Trots det missbedömde hon de motkrafter som visade sig skulle segra.
  • Den dröm hon och många med henne hade på den tiden om internationalen som åt alla lycka skulle bära, fick sig en oerhörd knäck och har fortfarande inte hämtat sig.
  • Hade dessa tragiska händelser gått att undvika?
  • Ja arbetarna och soldaterna kunde naturligtvis kunnat agerat på ett annat sätt. Istället för att socialdemokrater, kommunister och anarkister bekämpat varandra, hade de kunnat samarbetat och eventuellt tagit makten från ett svagt borgerligt styre i Tyskland.
  • Detta skulle även kunnat ha fått spridningseffekter på övriga Europa och i USA. Då hade vi troligtvis levt i en socialistisk värld idag. Men vi vet inte. Vi kan bara spekulera.
  • Men nu gjorde inte arbetarna det. Det blev ingen socialistisk värld. Det är däremot fakta.
  • Vad vill jag då säga med detta?
  • När människor, som exempelvis Rosa Luxemburg, tittade in i framtiden såg hon stora hotbilder men också en möjlig lösning till dessa hot, den internationella arbetarrörelsen.
  • Fakta fanns på bordet om hur dagens situation såg ut då. Det fanns även historiska fakta att tillgå. Men fakta om hur det faktiskt gick – hur framtiden faktiskt blev – vet vi först i efterhand när framtiden har hunnit ifatt oss.
  • Nu blev det en tragisk utveckling för hela världen och för alla som hade drömmar om en rimligare värld fick se sina drömmar krasas.
  • Jag hoppas att du förstår analogin med de stora orosmoln som nu tornar upp sig i horisonten.
  • December 18 at 11:30pm · Edited · Like
  • Roger Dahl Sedan Kalle Petré har du frågat mig om dessa orosmoln. Mitt svar finns redan en bit upp i tråden men jag kopierar ner valda delar här:
  • Det finns självklart fysikaliska begränsningar. Men dessa begränsningar är relativa till den tekniska utvecklingen och hur vi organiserar vårt globala samhälle. Det är med andra ord en fråga om makt över produktionen.
  • Med tillämpningar av nanoteknik, mer avancerad återvinningen, använda solenergi och andra energikällor mer effektivt förändras vad som är möjligt idag. Det är ju inte så lyckat att tro att vårt nuvarande system och vår nuvarande kunskap är slutstationen för mänsklig utveckling.
  • Att det inte sker mer på dessa områden till gagn för hela mänskligheten är pga av den idag fullständigt omoderna kapitalistiska världsordningen.
  • En miljard människor lever idag på svältgränsen på planeten. Ytterligare 2-3 miljarder lever under mycket knappa förhållanden.
  • En mycket liten del av mänskligheten äger desto mer.  För att komma tillrätta med denna utmaning behövs global tillväxt, men inte på kapitalismens villkor.
  • Den globala kapitalismen bygger på principen att om man ”vattnar” högst upp på Jakobs Stege så rinner det ner lite resurser även till alla de som lever på svältgränsen.
  • Det är därför antalet miljarder ökar och de redan rika blir kolossalt mycket rikare. Kina ligger nu 2:a i miljardärsligan i världen som ett exempel.
  • Detta är en extremt kostsam modell, ”tricke down” som kräver kolossala mängder med resurser av olika slag för att det ska rinna ner lite ”välling på de fattigas bord”.
  • Det ”omställningsrörelsen” inte tycks begripa är att det är en fråga om global makt över ekonomi, militär och institutioner. Idag är dessa globalt synnerligen sammanflätade. Sedan finns det naturligtvis olika intressen bland världens eliter.
  • Våra globala utmaningar kan sammanfattas på ett sätt.
  • Vi lever under ett globalt ekonomiskt system som styrs av en mycket liten grupp människor. Detta system är baserad på tillväxt och den tillväxten ska per definition gynna de redan rika. Detta system prioriterar avkastningskrav framför miljö, klimat, ekologi och mänskliga värden.
  • Detta system måste förändras.
  • En ny nödvändig ekonomisk världsordning måste vara baserad på helt andra premisser, annars finns det mycket stora risker att miljarder människor kommer att stryka med och risken för total utrotning av hela vår art är inte på något sätt utesluten.
  • Är inte detta svar på din fråga?
  • Nästa fråga hur vi ska avskaffa den globala kapitalismen som Lena Nockertoch du Kalle Petré var inne på är det enda svar jag kan ge följande:
  • Den internationella arbetarrörelsen misslyckades med sin ”historiska roll” i samband med att första världskriget bröt ut och sovjetstaten utvecklades på det sätt som Rosa Luxemburg förutsäg.
  • Jag är inte överdriver optimistisk att det kommer sluta lyckligt denna gång heller. Det är inte desto mindre är det nödvändigt om vi i grunden ska hitta lösningar på morgondagens utmaningar.

 

  • Kalle Petré Tack, Roger Dahl! Tack, Martin Saar! Det känns som jag mest delar Rogers politiska perspektiv, men att Martin bättre beskriver de materiella omständigheterna därikring. Perspektivet måste vara utredning, program, politik. Både materriell begränsning och (materiellt bottenhöjande) jämlikhet. Både omställningsrörelse/klimatrörelse+arbetarrörelse och partipolitik. Både reformprogram och revolutionära konsekvenser. I vilka forum kan den utvecklingen ske?
  • December 19 at 8:18am · Unlike · 2
  • Roger Dahl Kalle Petré: Vilka forum?
  • Intresset för den här typen av samtal är synnerligen begränsad inom S. Det är hela tiden de dagsaktuella frågorna som pockar på.
  • Hur ska vi vinna val? Vad händer i media just nu?
  • Nyss hemkommen från ett seminarium om glesbygdsfrågan, med fokus på Norrland, skulle jag gärna vilja ha ett forum att samtala om detta, men även koppla den till migration, relation stad och land mm.
  • Men nästa ggn är det nya frågor som pockar på och denna fråga sjunker ner.
  • Facebook är ett uselt hjälpmedel att följa upp samtal av den här typen som vi talat om i denna tråd. Redan efter någon månad är denna tråd gömd i det svarta hålet och är nästan omöjlig att få tag på.
  • Men intresset för att ta upp långsiktiga frågor och följa upp dessa är begränsad även i denna grupp. Mona Westerlund och jag anmälde oss till ett ”forum” som Varg Stening administrerar. Jag inväntar fortfarande att fler ska visa intresse. Sedan är frågan: Hur många vi behöver vara för att starta igång? Hur är det med intresset?
  • Den här typen av samtal kräver ett större engagemang än att bara posta en tidningsartikel och invänta likes. Finns intresset?
  • December 19 at 10:29am · Like · 1
  • Roger Dahl Mitt sätt att lösa Facebook problemet är att spara in samtal av den här typen i min blogg. Då kan åtminstone jag lätt hitta tillbaka till vårt tidigare samtal. Jag har frågat tidigare och jag frågar nu igen.
  • Är det OK att jag kopierar det vi skriver här in i min blogg?
  • Annars får jag skriva om mina egna inlägg så att de blir begripliga. De hänger ju samman med vårt samtal och vår dialog.
  • Lena Nockert, Martin Saar och Mona Westerlund har redan accepterat detta.
  • Är det Ok för Kalle Petré och Varg Stening att jag kopierar in valda delar av våra samtal i min blogg?
  • Elisabeth Härlin, Britt Sandblom and Nils Westberg har jag även frågat tidigare tror jag . Ni har ju varit med och gillat tråden. Är det OK att kopiera in valda delar av era eventuella inlägg tillsamman med mina egna?
  • Bjorn Alvebrand är en annan person som jag gärna följer. Är det ok för dig.

  • Bjorn Alvebrand Absolut Roger får du kopiera det jag skriver såväl här som på min blogg . bara du noterar källan så är det helt ok för mig
  • December 19 at 11:46am · Unlike · 3
  • Lena Nockert Roger jag förutsätter att du tar hänsyn till att detta är en sluten grupp och att en del av det vi skriver här inte är tänkt att läggas ut offentligt. Fördelen med en sluten grupp är just att vi kan uttrycka oss friare i vår kritik av vår egen partiledning. Något som i alla fall jag undviker i offentliga inlägg.
  • December 19 at 12:01pm · Unlike · 1
  • Britt Sandblom OK för mig Roger.
  • December 19 at 12:11pm · Unlike · 1
  • Roger Dahl Ja Lena Nockert. Ja S kritiken står jag för själv. De frågor vi diskuterar i denna tråd och andra av mer långsiktig art är ju inte direkt någon kritik av S ledning. Indirekt kan man väl säga att det är en kritik eftersom ett parti som kallar sig framtidspartiet borde uppmuntra till ett ständigt samtal om framtidsfrågor. S borde även kunna föra fram en S framtidsvision baserad på perspektivet igår – idag .- imorgon.
  • Den har saknats under hela supervalåret 2014. Då framstår de olika förslagen och reformerna för mig som tämligen lösryckta och osammanhängande. Men det står jag för och publicerar på min blogg.
  • Jag marknadsför den inte heller. De som hittar in får göra det av egen kraft.
  • December 19 at 12:32pm · Edited · Like · 1
  • Varg Stening För mig är det okej Roger. Angående forumet tycker jag att vi inte behöver vänta på något särskilt antal intressenter. Syftet med forumet är ju lite att det är lätt att hålla samman frågor i enskilda trådar som man kan återuppta när man vill.
  • Jag har följt den här diskussionen så gott jag har kunnat men jag har varit ganska sjuk en tid och därför inte deltagit. En underbar kombination av bihåleinflammation, förkylning och migrän har hållit mig passiv och dessutom krympt min ståtliga kropp med ett antal kilon. Det är dock en fröjd att se en livlig och saklig debatt av kunniga människor, en debatt jag gärna ser bevarad i forumet så att den inte försvinner i fejans svarta hål.
  • December 19 at 12:30pm · Unlike · 3
  • Roger Dahl Dessutom Lena Nockert märkte jag till min förvåning att när jag postade en känslig motion här så kunde man se den news feed. Antagligen kan då alla se det. Om så är fallet är denna grupp inte så sluten.
  • Jag tog bort motionen från denna grupp snabbt som ögat för att inte ställa till med bekymmer. Vet någon hur det hänger ihop?
  • Går alla våra trådar ut på news feed?
  • December 19 at 12:36pm · Like
  • Varg Stening Det går på newsfeed hos alla som är med i gruppen, inga andra.
  • December 19 at 12:37pm · Unlike · 2
  • Roger Dahl Skönt. Tack.
  • December 19 at 12:37pm · Like · 1
  • Roger Dahl Varg Stening: Mitt ”like” var naturligtvis riktad mot ditt OK, inte att du drabbats av sjukdom och elände. Hoppas att du har kryat på dig.
  • Ja svårigheten är väl främst att ta sig över tröskeln och lära sig en ny teknik. För oss som var med i studiecirken känner vi ju igen oss. Då är det bara att dra sig till minnes hur vi gjorde. Men för nytillträdande är det lite bökigare.
  • Sedan måste någon stå för själva strukturen när vi väl är inne.
  • December 19 at 12:43pm · Like · 2
  • Lena Nockert Sådant från denna gruppen som syns på Startsidan/News feed markeras med att gruppnamnet står till höger om trådskaparens namn högst upp. Om man svarar från startsidan och inte noterar gruppens namn så kan man lätt tro att man skriver i en offentlig tråd. Vilket man alltså inte gör.
  • Under trådskaparens namn finns en liten ikon som visar om det är ett offentligt inlägg. En jordglob för offentligt och två ”gubbar” för delas med vänner. Finns nog fler varianter.
  • December 19 at 12:50pm · Unlike · 2
  • Kalle Petré Roger Dahl: Helt okej att sno vad jag skrivit. Vad gäller GPsoc, så har jag inte lyckats skriva något. Vet ej varför.
  • December 19 at 3:23pm · Unlike · 1
  • Roger Dahl Vi måste ha någon form av organisation på GPsoc i så fall tror jag. Annars blir det svårt. Men det kan vara för att jag inte kommer ihåg hur man skulle manövrera sig när man väl är inne i appen.
  • December 19 at 5:49pm · Edited · Like · 1
  • Lena Nockert Kalle, prova igen. Ibland kan det ta tid att bli insläppt. Speciellt om Varg varit sjuk. Ska kolla om jag kan lösa det.
  • December 19 at 5:47pm · Unlike · 1
  • Lena Nockert Roger, den ordning vi har på de olika kategorierna kan ifrågasättas och ändras. Medlemmarnas användning av GPSoc kommer att påverka utformningen.
  • December 19 at 5:52pm · Unlike · 1
  • Roger Dahl Om vi några stycken kunde ha en liten försöksomgång så vore det bra.
  • December 19 at 8:37pm · Like
  • Roger Dahl Martin Saar: Bara för att undvika missförstånd så reagerade jag på samma sätt som du vid första läsningen av Johan Ehrenbergs artikel. Har han blivit helt stollig? Han låter lika frälst som alla IT-leverantörer som jag träffat under årens lopp. Det finns inga problem. Köp vårt system så är alla livets bekymmer som bortblåsta. Har du fortfarande problem köp lite tilläggsprodukter.
  • Men ju mer jag läste ju mer kände jag igen S själ. En framtidsoptimism och en vision om att en bättre värld är möjlig.
  • En vision behöver ju inte vara implementerbar dag 1. Det är ju inte bara ta modellen och jacka in den i nätet och köra.
  • Den går heller inte att empiriskt pröva. Det är en vision som vi kan bära med oss framåt. Något att tro på. En bättre värld är möjlig. Så mycket gladare jag känner mig bara jag tänker så.
  • En vision behöver inte ens vara realistisk med ska peka ut en ny möjlighet. Den kan bli realistisk bara genom att vi bär den framåt.
  • Utvecklingsoptimister har S alltid varit. Ett arv från superoptimisten Kalle Marx.
  • Han såg ju hela historien som en ändå stor utvecklingskedja från slavar till fria och självständiga individer.
  • Johan Ehrenberg har skapat en modern vision. Vi behöver ju inte köpa den med hull och hår. Men han pekar på att en bättre värld är möjlig.
  • Nog känns den lite bättre som vision än att vi nu alla ska ut och aktivt jobba till valet för att se till att i tid omställa oss till den nödvändiga nedväxten i samhället på grund att vi aldrig någonsin kommer att kunna ersätta fossila bränslen.
  • När oljan tar slut då är det natta. Detta när vi vet vilka oerhörda utmaningar många europeiska stater känner redan efter stagnation eller svag tillväxt som Grekland, Spanien, Portugal, Frankrike mfl.
  • Massarbetslöshet och kraftigt nationalistiska rörelser växer kraftigt.
  • Hur många skulle vilja gå ut i valarbetare med sådan vision?
  • December 19 at 9:24pm · Edited · Like · 2
  • Martin Saar Bäste Roger Dahl oljan kommer aldrig att ta slut, men den kommer att bli en parantes i ett S-politisktbygge, vilket nuvarande S-politker inte förstått. Ska M bli det första svenska parti att forstå och erkänna att vi står inför en nedväxt inte en tidsbegränsad tillväxt! En jobblinje med mindre energi där de som är innanför skranket med pengarna ska ha energin? Sånt samhälle vill jag på alla sätt motverka!
  • December 19 at 10:47pm · Like · 2
  • Martin Saar Varför är det ingen som gillar min kommentar? Är den alldeles för osannoiik och futuristisk och framför för kritiskt mot S. som är lika förstelande som Alliansen, när det gäller framtidsfrågor!
  • December 19 at 11:09pm · Edited · Like
  • Lena Nockert Läser den först nu och är för trött för att vara säker på att jag fattar. Ska läsa igen i morgon.

 

Varg Stening

Huruvida oljan kommer att ta slut eller inte kan ingen säga. Att den varit på väg att ta slut i ca 40 år betyder inte att den inte en dag faktiskt tar slut. Oavsett den tar slut eller inte borde vi, alla nationer, börja utforska andra alternativ som uppenbarligen fungerar minst lika bra och ibland bättre. Där ett bättre alternativ finns eller ett likvärdigt bör vi byta system. Vi sprutar upp alldeles för mycket bly och andra gifter som kommer ned igen eller stannar och förstör vårt planetära skydd så varför skulle vi inte byta system? Om så hela planeten är en stor oljetank så finns det ingen anledning att fortsätta i samma spår och vägra utvecklas.

 

Vi måste byta fler system för att bryta den negativa spiralen, ett av dessa är den ekonomiska fälla vi sitter i. Ett steg i att ta oss ur den förödande ekonomiska situationen är att utforska förnybar energi som är gratis. Tror man inte på solkraft, vindkraft eller vågkraft så har vi alltid Teslas idéer att bygga på. De fungerar men genererar inga pengar. Ett annat system vi måste titta på, som borde vara varje röd eller rödaktig politikers mål, är fördelningspolitik angående resurser. Det kan inte vara rimligt att som i Sverige bönder går i konkurs då de måste kassera hela årsskördar för att grödan är billigare att köpa in utifrån. Det får inte hända i ett land där vi har en växande fattigdom. Det kan heller inte vara rimligt att som i Amerika människor blir arresterade när de ger hemlösa mat. Vi slänger i världen ca tolv gånger mer mat än det finns munnar att mätta samtidigt som människor världen över svälter. Var är mänskligheten? Varför fördelas inte resurserna till de som behöver dem? Jo för att alla vill ha betalt i den heliga dollarn. Det om något är en varningsklocka att systemet är felaktigt utformat och måste bytas ut.

 

Oljan kanske inte kommer att ta slut men vem äger den? Tillhör inte jorden och dess resurser alla som bor här? Floden i sydamerika som Nestlé köpte av byn och sedan vägrar att sälja vattnet tillbaka till byn så att byborna dör av törst.. Hade de rätt att sälja den? Hade någon rätt att köpa den? Kan man köpa något av någon som inte äger produkten? Att inga politiker tittar på dessa frågor beror på att de är rädda för näringslivet. De är rädda för att de kan förlora pengar. Vad händer om vi byter ekonomiskt system? Vad händer om vi gemensamt globalt säger att jordens resurser tillhör jordens folk. Du kan ta betalt för att processa produkten, rena vattnet, fånga solen i batterier, fånga vågornas kraft och förvandla den till el men du kan inte ta betalt för något du inte äger. All process bör då tillfalla staten och inte en enskild ägare. Är inte det rimligt? Är inte det ett steg värt att ta för att ta hand om mänskligheten?

 

De går inte, säger kapitalisterna, då blir jorden överbefolkad. Tvärtom förökar sig rädda otrygga människor sig mer. I krigstid, i svälttid och i alla svåra tider förökar vi oss mer än när vi mår bra och är trygga. Vi gör det för att säkra vår överlevnad som art men när allt är bra så föder vi färre barn eftersom världen är tryggare.

 

Om vi ser åt andra hållet och oljan faktiskt är begränsad, då är vi rökta som art om vi inte tittar på andra alternativ. Vi är inte så bra på det här med självbevarelse tyvärr. Titta bara på öarna runt Vesuvius. Två gånger har den ödelagt ett flertal städer, den hade ju inte haft utbrott på evigheter så det är nog lugnt. Idag bygger folk hus ända upp på vulkanen, den har ju inte haft utbrott på evigheter så det är nog lugnt.. Varför utvecklas vi inte? Varför envisas vi med att ha kolkraft? Varför envisas vi med att ha fossila bränslen? Det finns alternativ men de tar nog inte slut så det är lugnt..? Nej, det är inte lugnt. Vi får inte stanna här och tro att det ordnar sig. Vi får inte göra det till en ekonomisk fråga för då accepterar vi pengens värde över människans. Skit samma hur vi bygger om systemet, det är felaktigt i grunden och alla modeller är dömda att misslyckas. Det fanns i äldre samhällen en inbyggd spärr som vi tog bort med globaliseringen. Vid varje kejsarbyte, kungaskifte etc. nollades ekonomin. Då fungerade systemet för det kunde inte gå för långt. Sen skapade vi globala banksystem och slutade nolla systemet och här sitter vi idag.

 

Att ignorera alla sätt att utvecklas är att acceptera nuläget. Att säga att det inte blir bättre än så här skapar ingen förändring. Vi kan stånga oss blodiga mot bankerna för att få dem att sluta skapa pengar ur luft, det kommer inte att hända så länge vi behöver pengar. Näringslivet kommer inte att gå folket till mötes så länge vi behöver jobb för att få pengar. Skapar vi ett alternativt system kommer pengarnas värde att minska. Om människor kan leva utan pengar i en resursbaserad ekonomi kommer kapitalisterna att tappa sitt grepp om oss. Det är nödvändigt som en extrem åtgärd för att hitta ett nytt system som inte kan utnyttjas som det nuvarande. Det blir allt vanligare att människor lever ”off grid” bland annat i staterna. Det går alldeles utmärkt. De märker att de inte behöver alla statusprylar och alla pengar utan kan leva bra ändå. Bankerna hatar det, i vissa stater är det olagligt. Varför? För att det fungerar. Därför behöver vi byta system även om vi drunknar i olja till evigheten tar slut. Olja är den ultimata symbolen för pengar, oljeindustrin styr hela världen och upprätthåller det felaktiga system vi har idag. Därför måste vi sluta med olja.

 

  • Kalle Petré Martin Saar: Jag har just ”gillat” din kommentar. Men M kommer inte att erkänna. Jag tror inte det funkar så. Ett erkännande skulle väcka den björn som sover. Låt den sova! Och låt det nödvändiga ”utanförskapet” växa i godan ro! Långsamt växa fram! David Jonstad gör ju påpekandet i sin bok Kollaps, att kollapsen i allmänhet är en väldigt utdragen process. Oljan tar långsamt ”slut”  blir omöjligt dyr). Och politikerna anpassar samhället långsamt till denna förvandling. Ibland blir det stora kriser, men en total kollaps inträder inte. Grekland är inte i total kollaps idag. Men tillräckligt, för att grekiska S (Pasok) ska reduceras till ett miniparti. De kunde ju inte försvara det grekiska folket. Och kanske blev de insatta åtgärderna, åtstramningarna för kraftiga, för att bli politiskt riktigt bra. De resulterade ju i väldigt mycket motstånd. Ett nytt vänsterparti växte ju till det största. Det var väl inte vad Eu hoppats på. Oavsett hur M (och borgerskapet, och överklassen, och kapitalisterna …) tänker, så söker det politisk-ekonomiska lösningar för att försvara ”förnuftet”, ”friheten” – mätt på deras sätt. Inget tyder på, att svenska S kommer att vara mer förmöget att försvara folket än det grekiska S.
  • December 20 at 8:01am · Unlike · 2
  • Kalle Petré Varg Stening: Vi är inte rökta som art. Några kommer alltid att överleva (och det kommer alltid att finnas någon olja kvar). Men vad händer under processen? Vilka drabbas eller räddas och hur? Och: Man hittar inte ett nytt system ”off grid”. Inget fel på att försöka leva utan pengar. Alldeles utmärkt att påbörja projektet med lokal omställning. Men det kommer inte att bli en revolution. Den stora omvandlingen kräver att man ”griper makten”. Och det sker på alla nivåer – lokalt, regionalt, genom riksdag och regering, i Eu och även i Fn. Och det måste vara ett gemensamt projekt för arbetarrörelsen och miljörörelsen + alla andra folkliga rörelser.
  • December 20 at 8:01am · Like · 1

 

  • Varg Stening Det är det jag menar, finns det ett bättre sätt att ta makten än att ta ifrån dem deras vapen? Jag pratar om en extrem omställning på vägen till ett nytt hållbart system dvs en slags revolution där vi gör maktmedel som olja och pengar värdelösa. Vilken makt har de kvar då?
  • December 20 at 12:45pm · Unlike · 1
  • Lena Nockert Traditionell väpnad revolution har ju visat sig vara en dålig metod. Det går att ta makten snabbt med en sådan revolution. Men dagen efter står man där med samma gamla samhälle, bara med nya makthavare.
  • Det som behövs är ett nytt tänkande och en omställning till något bättre. Det tar tid att växa fram. Frustrerande för oss som är otåliga, men den enda vägen är att under tiden vi ser vad som är fel med det gamla börja tänka nya tankar och forma det nya i mindre skala.
  • När de nya tankarna accepterats av tillräckligt många och förståelsen av det nya spridit sig kommer det gamla att rasa samman av sin egen tyngd. Vi behöver inte lägga tid och kraft på rivningen.
  • December 20 at 5:05pm · Unlike · 2
  • Lena Nockert Läser igenom vad jag skrev ovan och funderar på om sista stycket även kan gälla för vårt gamla slitna parti? Kan det gamla nyliberala tänkandet som infiltrerat vår partitopp undergrävas genom våra och många andras nya tankar?
  • December 20 at 5:09pm · Like · 2
  • Roger Dahl Georg Orwell beskrev i boken Djurfarmen just det du Lena Nockert beskriver ovan. Grisarna tar över makten från människorna, men visar sig bli ännu mer ”svinaktiga” än människorna när de väl fått makten. Situationen för alla djuren i farmer blev inte ett dugg bättre. Däremot tog grisarna för sig ordentligt.
  • Många tolkande in Stalintidens förtryck i Orwell skrivning. Det var väl tämligen uppenbart att han hämtat inspiration därifrån. Men jag tror att han var mycket mer allmängiltig än så. Makt korrumperar.
  • Det räcker inte att byta et en eller annan person i toppen av den politiska hierarkin. Det kommer inte bli så stora förändringar ändå.
  • Det behövs något mer. Det behövs en medvetandehöjning på alla trappsteg på Jakobs Stege bland världens över 7 miljarder människor. Då måste vi också självrannsaka oss själva och se till vad var och en av oss kan vidareutveckla inom oss, för att verkligen vara med och bära upp de nya förändringsvinden.
  • Gör vi inte det är vi istället en del av problemet och bromsar medvetet eller omedvetet, kanske av rädsla för att tänka i nya banor som är en förutsättning för att en förändring till en rimligare värld ska vara möjlig.
  • December 21 at 2:32am · Edited · Like · 3
  • Roger Dahl Sedan skriver du Lena Nockert: ” Läser igenom vad jag skrev ovan och funderar på om sista stycket även kan gälla för vårt gamla slitna parti? Kan det gamla nyliberala tänkandet som infiltrerat vår partitopp undergrävas genom våra och många andras nya tankar? ”
  • Jag är fullständigt övertygad om att det inte bara är vår partitopp som blivit infiltrerad av den nyliberala agendan. Den finns hos oss alla. Vi är alla en produkt av det samhälle vi har levt och lever i. Detta oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Att bryta detta mönster är inte alls lätt och framförallt inte en så framgångsrik väg för oss själva, så länge de äldre tankebanorna har makten.
  • Därför gäller det för oss alla att självrannsaka oss och hitta nya sätt att fungera och medverka i byggandet av den nya världen.
  • December 21 at 2:40am · Edited · Like · 4
  • Lena Nockert Jo visst är vi alla mer eller mindre fångar i den nyliberala tankeburen, och visst ska vi alla ägna oss åt självrannsakan. Men jag tror att betydelsen av samarbete för att lyckas rymma ur den fångenskapen inte får underskattas. Snabbaste vägen tror jag är att kasta av tagelskjortorna och hjälpas åt för att erövra tankefriheten.
  • Istället för att med dåligt samvete sitta på egen hand och granska ”Hur nyliberal är jag?” så ska vi räta på ryggarna och tillsammans fråga oss ”Hur skapar vi nya bilder av andra sätt att forma samhället?”.
  • December 21 at 11:12am · Edited · Unlike · 4
  • Mona Westerlund Jag tycker många är på god väg att överge det nyliberala tänkesättet. Eller är det bara önsketänkande?
  • December 21 at 12:47pm · Like · 1
  • Lena Nockert Jag hoppas att du har rätt. Är det önsketänkande är vi två (minst) om de önskningarna.
  • December 21 at 1:22pm · Unlike · 3
  • Nils Westberg Det handlar om de tre grundläggande värderingarna människo-,samhälls- och kunskapssyn. Avgörande är nog kunskapssynen som generellt blivit enbart akademisk och som en följd av detta en mekanisk människosyn, något som låg bakom Gunnar. Myrdals inställning till att ekonomi inte är en vetenskap i Alfred Nobels intentioner. De nyliberala bortser från den dynamik som skapas av människor i samverkan, en progressiv samhällssyn. En utveckling som styrs av människor och inte kapitalägarna. Marknaden när det gäller vår och omsorg styrs av människan och mänskliga värderingar.
  • December 21 at 2:26pm · Edited · Unlike · 3
  • Roger Dahl Lena Nockert: ” Istället för att med dåligt samvete sitta på egen hand och granska ”Hur nyliberal är jag?” så ska vi räta på ryggarna och tillsammans fråga oss ”Hur skapar vi nya bilder av andra sätt att forma samhället?”. ”
  • Jag tror nog att människor är kapabla till ett både och, självreflektion och skapa nya bilder av en framtida värld. Vi kan i andra sammanhang ha två bollar i luften samtidigt, minst. Men det verkar för närvarande vara lite så på båda fronter dessvärre.
  • För oss som kommer ihåg sent 1960-tal och hela 1970-talet är det nog lite lättare. Då fanns det en framtidstro om att det gick att skapa en rimligare värld. Men detta verkar inte på något sätt vara någon garanti att hitta fram till en vision om en rimligare värld i nutid.
  • Det är nog det Johan Ehrenberg vill vara med och skapa bland annat i denna artikel.
  • Att bara fastna i att livet är en ända stor jämmerdal leder ju inte utvecklingen framåt . När vi gnällt av oss en stund om eländens elände borde vi väl ta i och hitta nya bilder, som jag håller med dig om när du skriver.
  • Denna vision bör ju ta fasta på det vi vet om historien och om nuläget. Men vår framtidstro går sedan inte att föra i bevis mha evidensbaserade fakta.
  • Men om inte vår vision uppfattas någorlunda rimlig av många människor, så lär vi bli förbli en tämligen liten skara idealister som tror och hoppas på att under kan ske.
  • December 21 at 9:34pm · Edited · Like · 1
  • Roger Dahl Martin Saar: Jag har vid flera tillfällen i denna tråd frågat dig hur din framtidsvision för en bättre värld ser ut. Kalle Petré har frågat samma fråga.
  • Det är ju naturligtvis inget tvång att svara på frågor i detta eller andra liknande forum. Men jag är nyfiken.
  • December 21 at 8:26pm · Like · 1
  • Martin Saar Roger Dahl jag har deklarerat min framtidsbild i en tidigare kommentar på denna tråd om jag minns rätt!
  • December 22 at 7:53pm · Like
  • Roger Dahl Martin Saar. Det är en lång tråd. Jag har inte uppfattat någon framtidsvision från dig. Men du kan väl kort tala om den här.
  • Hur ser den ut?

Jobben i framtiden

Dan Persson du berör två mycket intressanta frågeställningar.  Den ena är en tendens att fler och fler arbetar som företagare.  Överallt där jag befinner mig har jag mött enmansföretagare som på konsultbasis utför diverse olika arbetsuppgifter. Inom IT, verksamhetsutveckling, projektledning, processutveckling är detta mycket vanligt förekommande. Småföretagare som samverkar i kluster och nätverk.

För tio år sedan arbetade den här typen av människor i större företag. Men idag vill stora företag inte binda upp sig och har för många fast anställda. De vill kunna vara snabbfotade och snabbt kunna plocka in nya resurser för att kunna klara en snabbt föränderlig värld.  Stora företag anställer idag i allt högre grad bara nyckelpersoner. Resten köps in på konsultbasis.

Tendensen är, tror jag, att fler och fler kommer att arbeta som fristående konsulter som säljer sina tjänster på marknaden.  Det här skapar en helt ny typ av arbetsmarknad.  Vad detta kommer att leda till framledes vet vi naturligtvis inte. Ingen vet vad framtiden har i sitt sköte. Men tendensen är viktig att följa och kommer om den fortsätter att förändra arbetsmarknaden på ett dramatiskt sätt. Vi är redan inne i denna process.

Den andra frågeställningen du tar upp är att det skapas hela tiden nya jobb och gamla försvinner. Så har det alltid varit och så kommer det troligtvis att vara även i framtiden. Men ser vi på arbetssituationen i Europa i ett nutidshistoriskt perspektiv är situationen allt annat än ljus. Arbetslösheten har legat på mycket höga nivåer i Europa som helhet sedan mitten av 1980-talet.  I Sverige kom den höga arbetslösheten att bli fördröjd och slog till ordentligt i samband med finanskrisen i början av 1990-talet.

Sedan dess har arbetslösheten varit hög i hela Europa. Trots att politiker från olika utgångspunkter och med olika ideologiska glasögon gett jobben högsta prioriter, är arbetslösheten fortfarande mycket hög i Europa som helhet, även om det skiljer sig länderna emellan. http://www.europaportalen.se/tema/arbetsloshet

Så visst skapas det nya jobb, .men de räcker uppenbarligen inte för att sysselsätta Europas befolkning. Detta är en bister realitet idag och kan bli än mer accentuerad om vi blickar framåt 5 – 10 år.

Inte heller har småföretagandet har lyckats med att ändra på detta dystra faktum.

Anders Wijkman pekar på vad som kan hända när teknikutvecklingen fortskrider och allt fler kvalificerade jobb kan ersättas av modern teknik. En annan artikel som stöttar Anders Wijkmans resonemang är denna.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vara-hjarnors-arbete-ar-pa-vag-att-ersattas_3913762.svd

Episod 2.2 Stämpelklockan fortsätter

Tony Johansson inleder en tråd med följande referens:

http://tonyjohansson.eu/2013/12/09/stora-framgangar-trots-samre-resultat/

Här är hela den ordväxling som följer:

  • Lena Nockert Är detta vad vi ska diskutera i denna slutna grupp?
    Det känns som något som ska diskuteras offentligt.Om vi hela tiden fokuserar på dagspolitiken och striden mot borgarna kommer vi aldrig någon vart med att lösa problemen i vårt eget parti, och kan vi inte lösa de problemen kommer vi inte heller att vinna striden mot borgarna.

  • Tony Johansson Du behöver inte diskutera det, om du inte känner för det
  • Lena Nockert Men vad var ditt syfte att ta upp ämnet här? Du måste väl haft en tanke med det?
  • Tony Johansson Om det är så att denna grupp är inriktad på att endast diskutera penningsystemet så är förstås detta inlägg ointressant. Men om man menar att det ligger mer i visioner än just frågan om hur banksystemet ska se ut, så är det väl en central fråga hur regeringen använder sig av modeller för att motivera sin politik – och detta hänger i sin tur nära samman med S förmåga att driva oppositionspolitik idag. Man har helt enkelt inte förrän alldeles nyligen (fast egentligen är det LO och TCO-ekonomerna som gjort detta) förstått att ge sig på dessa modeller. Om förmågan att opponera i dagsläget inte anses relevant i i förhållande till socialdemokratiska visioner på sikt, så får du väl helt enkelt radera inlägget.
  • Lena Nockert Ja så kan man ju läsa texten. Jag läste den som en av de vanliga protesterna mot alliansens siffertrixande. Rätt i sak och tydligt beskrivet, men förhoppningsvis sådant som medlemmarna i denna grupp är medvetna om.Så hur går vi vidare från denna medvetenhet till en förståelse av sambandet med det nuvarande penningsystemet? För ett klart samband finns.

  • Roger Dahl Tony Johansson: Jag läser med stort intresse dina inlägg i denna Facebookgrupp. Det du tar upp i detta inlägg är synnerligen relevant.Att arbeta med modeller är en nödvändighet för att försöka få grepp om en komplex verklighet. Men alla modeller är baserade på antaganden. Utan att kritiskt granska dessa antaganden blir vi offer för modeller som framstår som sanningar och som inte kan ifrågasättas.

    Eftersom även S är fångade i samma relativt okritiska modelltänkande är det viktigt att lyfta denna fråga. Du avslutar ditt inlägg på följande sätt:

    ”Det är oerhörda summor som skulle ha kunnat gå till att anställa lärare och undersköterskor, eller till att investera i infrastruktur och satsa på forskning. Sådana satsningar skulle ge fler jobb än dessa massiva skattesänkningar gör. Kanske inte enligt Borgs modeller. Men i verkligheten, och det är trots allt verkligheten som spelar roll.”

    För en grupp som som heter Socialdemokratiska visioner är det viktigt att koppla visionerna till dagens verklighet. Annars svävar visionerna fritt och får ingen praktisk betydelse för den verklighet vi möter till vardags.

    Med en sådan inställning gör man sig själv helt irrelevant. Att koppla teorier och modeller med den verklighet som människor möter har historiskt varit den framgångsväg som den reformistiska arbetarrörelsen använt sig av.

    Det finns all anledning att fortsätta denna framgångsväg.

    Jag hoppas att du fortsätter skriva här.

  • Här har vi mycket att lära av Ernst Johannes Wigforss som just var av den uppfattningen. Man måste koppla ideologi och visioner till människors vardag. Annars kan man inte vara någon samhällsförändrande kraft.

Roger Dahl Tony Johansson: Jag vet inte om jag frågat dig tidigare. Jag hoppas att du inte har något emot att jag använder material som du publicerar här och på din blogg i mitt eget bloggande.

December 10 at 2:22pm · Like

Tony Johansson Självfallet inte. Ange källan bara

December 10 at 2:38pm · Like

Staffan Dryselius Tony Johansson, du är trött på talet om ”penningsystemet”. Men själv har du inte direkt tröttat ut dig genom att skriva i frågan.

Varför inte?

Du är ju gubevars nationalekonom, och borde ha ett och annat att tillföra diskussionen.

December 12 at 4:23pm · Like

Tony Johansson Trött, har jag skrivit det? Hur som helst. Jag är helt enkelt inte tillräckligt inläst på det. Om jag får ett halvår över någon gång, så lovar jag att ta tag i det.

December 12 at 4:31pm · Like

Lena Nockert Det var en dålig ursäkt.

December 12 at 4:55pm · Like

Tony Johansson Öh, jag är väl inte skyldig denna grupp att skriva nånting och behöver därför inte heller ursäkta något. Skriv själv.

December 12 at 4:56pm · Unlike · 1

Lena Nockert Har du inte läst vad jag skrivit i ämnet?
Du kanske kan tänka dig att medverka lite mer i diskussionerna här, inte bara lägga in länkar till din blogg.

December 12 at 4:58pm · Like

Tony Johansson Ok, jag spolar den här gruppen. Har inte tid att tjafsa om huruvida jag ska länka till min hemsida eller inte eller om jag har en skyldighet att skriva om penningsystemet eller ej. Ha det bra./T

December 12 at 5:01pm · Like

Lena Nockert Så ditt engagemang var inte större än så?

December 12 at 5:02pm · Like

Tony Johansson Har inte med mitt engagemang att göra. Jag bara påpekar att jag inte har tid att läsa in mig på den enorma litteratur kring frågan om ”penningsystemet” och följaktligen skriver jag inte om det heller. För detta ska jag tydligen be om ursäkt. Det är löjligt.

December 12 at 5:05pm · Unlike · 3

Roger Dahl Tony Johansson: Jag skrev ovan:

”Jag läser med stort intresse dina inlägg i denna Facebookgrupp. Det du tar upp i detta inlägg är synnerligen relevant.

Att arbeta med modeller är en nödvändighet för att försöka få grepp om en komplex verklighet. Men alla modeller är baserade på antaganden. Utan att kritiskt granska dessa antaganden blir vi offer för modeller som framstår som sanningar och som inte kan ifrågasättas.

Eftersom även S är fångade i samma relativt okritiska modelltänkande är det viktigt att lyfta denna fråga. Du avslutar ditt inlägg på följande sätt:

”Det är oerhörda summor som skulle ha kunnat gå till att anställa lärare och undersköterskor, eller till att investera i infrastruktur och satsa på forskning. Sådana satsningar skulle ge fler jobb än dessa massiva skattesänkningar gör. Kanske inte enligt Borgs modeller. Men i verkligheten, och det är trots allt verkligheten som spelar roll.”

För en grupp som som heter Socialdemokratiska visioner är det viktigt att koppla visionerna till dagens verklighet. Annars svävar visionerna fritt och får ingen praktisk betydelse för den verklighet vi möter till vardags.

Med en sådan inställning gör man sig själv helt irrelevant. Att koppla teorier och modeller med den verklighet som människor möter har historiskt varit den framgångsväg som den reformistiska arbetarrörelsen använt sig av.

Det finns all anledning att fortsätta denna framgångsväg.

Jag hoppas att du fortsätter skriva här.

December 12 at 5:07pm · Like

Lena Nockert Det är inte alls så enormt. Om jag kunnat förstå det relativt enkelt så bör det inte innebära någon större ansträngning för dig. Eftersom hela samhället är beroende av hur penningsystemet fungerar så bör det vara i ditt intresse att förstå det som bakgrund till de andra frågorna du diskuterar.

December 12 at 5:09pm · Edited · Like

Roger Dahl Att avkräva någon att skriva om ”penningsystemet” verkar ju inte vara en så bra strategi. Synd att du Tony Johansson lämnar denna grupp av den anledningen.

Dina inlägg finns ju på din blogg, så det går ju att nå dem ändå.

December 12 at 5:10pm · Like

Tony Johansson Som sagt: jag är inte skyldig dig eller någon annan några ursäkter gällande sånt som jag inte skriver om.

December 12 at 5:10pm · Unlike · 3

Roger Dahl Men att skriva om penningsystemet och inta en annan hållning än Lena och Staffan gör man inte ostraffat i denna grupp.

Då riskerar man bli beskylld för att använda härskartekniker, bedriva bankpropaganda och bli ombedd att dra åt helvete.

Så jag förstår allas tveksamhet att gå in i den diskussionen i denna grupp.

December 12 at 5:16pm · Edited · Like

Lena Nockert Ingen har ”straffat” dig Roger. Däremot har vi inte samma åsikt som du. Kanske du ser det som att du straffas?

December 12 at 5:18pm · Like

Roger Dahl Även om man har olika utgångspunkter och kommer till olika slutsatser behöver man ju inte behandla någon på detta viset:

”Då riskerar man bli beskylld för att använda härskartekniker, bedriva bankpropaganda och bli ombedd att dra åt helvete.”

Jag har samtalat och diskuterat med massor av människor under årens lopp. Aldrig någonsin har jag blivit behandlad på det viset.

Det är ju extra olyckligt att du agerar på detta sätt eftersom det är du som skapat denna grupp och borde visa lite självsanering istället för att sanera andras inlägg och kommentarer.

December 12 at 5:24pm · Edited · Like

Roger Dahl Dessutom har du inte vett om att be om ursäkt när du så flagrant överskrider gränsen för god samtalsetik.

December 12 at 5:28pm · Like

Lena Nockert Johan visade på vilka formuleringar som han uppfattade som härskartekniker. Det var ingen tom beskyllning. Vi hade oändliga diskussioner som jag gång på gång försökte avsluta med att vi hade olika uppfattningar och att vi borde acceptera det, men du vägrade att ge dig med mindre än att vi skulle byta åsikt till din. Så fungerar det inte när man diskuterar, ibland kan man enas – ibland inte. Det får man leva med.

December 12 at 5:31pm · Like

Roger Dahl Det du och några till vill göra är att skaffa dig en monopolställning på den ”sanna” uppfattningen om hur man ska se på ”penningsystemet”.

Jag har på en rad punkter påvisat en annan uppfattning i frågan. Men du och några till har en nära nog religiös inställning i denna fråga och då går det inte att föra ett sakligt resonemang.

Jag har bland annat konstaterat att det inte är rimligt att tror att det skulle gå att genomföra en förändring av skaparprocessen av pengar i Sverige eller något annat enskilt land, utan att det skulle få mycket negativa konsekvenser för landet i sin helhet.

Sverige är en mycket exportberoende nation. Om exportindustrins ägare som i stort är desamma som storbankernas ägare inte går med på förändringen blir det streck i debatten. Vad göra då?

Med bara baskunskaper i internationell ekonomi inses detta lätt. Vår globala ekonomi är idag så sammanflätat att det är mycket svårt att hitta lokala lösningar av den arten som en förändring av skaparprocessen av pengar skulle medföra.

December 12 at 5:47pm · Like

Lena Nockert Börja inte nu igen …

December 12 at 5:48pm · Like

Lena Nockert Ingen vill ta ifrån dig rätten till din uppfattning. Men vi som tycker på ett annat sätt har också rätt att ha vår uppfattning.

December 12 at 5:49pm · Like

Roger Dahl Men jag kräver inte att du ska inse detta.

Men hur får du det till att vara bankpropaganda?

December 12 at 5:50pm · Like

Roger Dahl Hur får du Staffan allt vad jag skriver som bankpropaganda?

Oavsett vad trådarna handlar om.

December 12 at 5:51pm · Like

Roger Dahl Ock varför ber du inte om ursäkt Lena för att du ber mig att dra åt helvete?

December 12 at 5:54pm · Like

Lena Nockert OK du slipper dra åt helvete.

December 12 at 5:54pm · Unlike · 1

Roger Dahl Tack Lena det värmer

December 12 at 5:56pm · Like

Roger Dahl Har fört ett långt samtal med Harald om samtalsetik. Då borde vi som vill något mer av S föregå med gott exempel hur vi behandlar människor.

December 12 at 5:57pm · Like

Roger Dahl Men förklara för mig vad som är bankpropaganda i det jag säger?

December 12 at 5:59pm · Like

Lena Nockert Nej det tänker jag inte förklara. Jag vägrar att diskutera banker och penningsystemet med dig. Vi har olika åsikter. Punkt.

December 12 at 6:33pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Roger, du har en förmåga att formulera dina egna spekulationer som absoluta sanningar, det kanske fungerar i vissa sammanhang där du som person har någon slags auktoritet men i detta fria forum så bryr vi oss inte om VEM som säger något och HUR det framförs utan just de sakliga argumenten…bortsett från när HUR:et används på ett sätt som kan rubriceras som klassisk härskarteknik (dvs där motdebattanten på något sätt ifrågasätts som person osv).

”Men du och några till har en nära nog religiös inställning i denna fråga och då går det inte att föra ett sakligt resonemang.” – är exempel på svartmålning av motdebattanten (precis som att kalla dig för bankkramare f.ö.)

”Jag har bland annat konstaterat att det inte är rimligt att tror att det skulle gå att genomföra en förändring av skaparprocessen av pengar i Sverige eller något annat enskilt land, utan att det skulle få mycket negativa konsekvenser för landet i sin helhet. ” – detta är rena personliga spekulationer och verkar ha lite empiriskt eller sakligt stöd. Huruvida det blir så beror nog på hur många som liksom du lobbar hårt för att reformen ska stoppas.

”Sverige är en mycket exportberoende nation. Om exportindustrins ägare som i stort är desamma som storbankernas ägare inte går med på förändringen blir det streck i debatten. Vad göra då?” – ointressant fråga innan det finns ett färdigt förslag och exportindustrin bjudits in till dialog. Innan dess mest spekulationer…

”Med bara baskunskaper i internationell ekonomi inses detta lätt. Vår globala ekonomi är idag så sammanflätat att det är mycket svårt att hitta lokala lösningar av den arten som en förändring av skaparprocessen av pengar skulle medföra.” – återigen, dåligt med stöd för denna uppfattning. Åtminstone så länge Svenska Kronor endast används i Sverige. En reform påverkar föga Sveriges betalningsförmedling med andra länder.

December 12 at 8:35pm · Edited · Like · 1

Roger Dahl Om du ska tala om empiri Johan då ligger ju bevisbördan hos dig Johan.

Då måste du kliva ner från ditt teoretiska ramverk och blicka ut i verkligheten. Det skulle vara en synnerligen nyttig resa för dig.

Om vi skulle tala om penningskaparprocessen utifrån ett empiriskt perspektiv då skulle den vid det här laget vara en ickefråga.

Var någonstans sedan 1930-talet – när frågan började diskuterades – hittar du länder som brutit sig ur penningskaparprocessen?

Vilka välgörande effekter har det fått?

December 13 at 10:44am · Edited · Like · 1

Johan Lindkvist Statligt penningskapande har väl aldrig varit lika legio som idag, QE i USA, UK och Japan. Vart pengarna sedan kanaliseras har givetvis betydelse för slutresultatet och besluten om vart vi kanaliserar kan vi återta demokratisk kontroll över.

December 13 at 3:57pm via mobile · Edited · Unlike · 3

Johan Lindkvist I USA räcker det att annullera Dodd-Frank så har de möjligheten till QEP (Quantative Easing for the Public). För Sveriges del gäller undantag i Lissabon-fördrag om jag inte misstar mig.

December 13 at 4:06pm via mobile · Edited · Like

Johan Lindkvist QE(P) tillsammans med införandet/höjandet av reservkrav löser jobbet för oss – det är inte mer komplicerat än så.

December 13 at 4:01pm via mobile · Like · 2

Staffan Dryselius Lissabon-bekymret bör om jag förstått saken rätt gå att komma förbi genom att använda en offentligägd bank.

Hur som helst handlar det om politisk vilja. Det går.

Nå. Som Johan skriver, är vägen för pengar in i ekonomin av intresse. Minst sagt. Det är ju helt avgörande! De flesta ekonomer har bekymmersrynkor för att de låga räntorna inte tycks göra att pengar som sätts till systemet letar sig fram till reella investeringar och till nya jobb. Samtidigt går snacket att man inte vågar röra stimulanserna för att man är rädd att störa ”återhämtningen”. Trots att de enda som verkligen gynnas är finansspekulanter. Jag tycker att de återhämtat sig fullt tillräckligt på samhällets bekostnad.

December 13 at 6:17pm via mobile · Like · 4

Roger Dahl Johan Lindkvist: ”Statligt penningskapande har väl aldrig varit lika legio som idag, QE i USA, UK och Japan. Vart pengarna sedan kanaliseras har givetvis betydelse för slutresultatet och besluten om vart vi kanaliserar kan vi återta demokratisk kontroll över.”

Det är ju skönt att du äntligen har kommit till den insikten. Det talade vi om för mer än ett år sedan. Då tog jag just upp dessa exempel. Det hjälper föga att staten tar över skaparprocessen. Det är vad staten sedan gör med denna som är det helt avgörande.

Skaparprocessen är ett samverkansprojekt mellan staten och bankerna och ser till att tillväxten hålls uppe. I ett kapitalistiskt samhälle så innebär det att de som har makten i samhället berikar sig på bekostnad av den övriga befolkningen.

Exempel är QE som just ser till att hålla börserna på gott humör.

Sådan är kapitalismen. Ska vi se empiriskt på möjligheterna att med röstsedeln rösta bort kapitalismen blir våra observationer inte så gynnsamma.

Var någon stans hittar du sådana goda karameller?

De som har försökt exempelvis i Chile under Salvador Allende fick snabbt komma till insikt var den egentliga makten ligger i en kapitalistisk värld.

Sådan ser den verklighet ut som vi måste förhålla oss till.

December 16 at 12:49pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Roger, du har då en märklig förmåga att tolka saker på ditt alldeles egna sätt för att lobba för bankernas oinskränkta makt att styra ekonomin för sina egna ägares fromma, och gång på gång sätta världsekonomin i brand…

December 16 at 12:48pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Exemplen var för att visa att statligt penningskapande inte är nåt konstigt. Med fullreservkrav blir effekterna långt mer gynnsamma för ekonomin i övrigt än vid QE – detta är argumentet varför fullreserv är vägen vi kommer att gå.

December 16 at 12:50pm via mobile · Like

Roger Dahl Du talar om empiriska studier i ditt tidigare inlägg. Empiri betyder att man gör observationer i verkligheten. Var någonstans har du sett att kapitalismen har gått att avsätta via röstsedeln eller genom massmobilisering?

Vad har resultatet av detta blivit i exempelvis Sovjet, Kina eller Chile?

När jag säger att skaparprocessen av pengar är till för att upprätthålla tillväxten och se till att att börserna hålls på gott humör, är detta inte något särskilt unikt påstående. Är det bankpropaganda?

Det historien har lärt oss är att det inte går att skapa någon socialism i ett land. Tråkigt nog. Det skulle vara enklare så.

Hur får du detta till att jag lobbar för banker. Vari ligger det sakliga i detta påstående Johan? Hur i hela världen kan du tolka in detta i mitt inlägg ovan?

Var har du dina empiriska exempel på att att det mot kapitalägarnas vilja går att genomföra reformer som är mot deras intressen?

December 16 at 1:05pm · Like

Roger Dahl Saltsjöbadsandan var ett vinna vinna projekt. Kapitalet fick arbetsro och slapp vilda strejker. Arbetarna fick bättre arbetsvillkor.

Det var kapitalet som sa upp dessa sociala kontrakt i hela västvärden inte arbetstagarrepresentanterna.

Det är den nordiska modellen som var så framgångsrik fram till 1970-talet, som S ledning nu försöker locka med kapitalet i båten igen.

Men denna klassamarbetspolitik vilar på kunskapen att det är kapitalet som ytterst bestämmer i ett kapitalistiskt land och i en kapitalistisk värld.

Det är inom dess ramar som S har möjlighet att bedriva politik. Om V skulle växa skulle de bli tvingande att acceptera detta ramverk också.

En penningreform som inte kapitalet accepterar blir därför en ickefråga.

Du och andra som driver denna kommer troligen att bli lika besvikna som den revolutionära vänstern blev på 1970-talet, när de började inse hur svårt det var att driva reformer som gick stick i stäv mot kapitalets intressen.

Denna besvikelse fick alla som trodde något annat bekräftat i och med att löntagarfonderna blev en så urvattnad kompromiss att den inte gjorde någon människa glad.

Hur får du detta till att jag lobbar för banker?

Vad skulle jag ha att vinna på det?

December 16 at 1:45pm · Edited · Like

Roger Dahl Det den revolutionära vänstern gjorde på 1970-talet var att de fullständigt missbedömde kraften hos sin motståndare. De trodde att det bara var att ha ett bra program och sedan gå ut och tala om för ”massorna” hur det låg till i samhället, så skulle den kapitalägande klassen störtas.

Även om vi inte ska ställa oss vid historiens slut så finns det väl idag inte mycket som pekar på att den kapitalägande klassens makt har minskat i samhället, eller hur?

Hur får du detta till att jag lobbar för banker?

Har du en annan uppfattning om hur det faktiskt förhåller sig i dagens sköna nya värld?

December 16 at 1:54pm · Edited · Like

Roger Dahl Vad är det som får dig att tro att möjligheterna att införa en penningreform i närtid skulle vara gynnsamma idag? Detta mot den kapitalägande klassens vilja.

Vad är det för empiriska studier du baserar din trosvissa sanning på?

December 16 at 2:01pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Synd att du inte kommit till insikt än och att du fortsätter vränga orden, slingra dig genom att ställa nya frågor som jag klart och tydligt besvarar varje gång. Vi hade tidigare en numrerad lista där du blev inmålad i ett hörn sedan var det tyst ett tag innan du startade med dina frågor igen. Nu har du tom påbörjat en historierevisionism som är riktigt osund. Första halvseklets framsteg för demokratin berodde givetvis på att arbetarrörelsen genom kunskap, organisation och engagemang tvingade till sig makt av inte bara kapitalister utan även de övriga besuttna – de var helt enkelt tvugna att släppa efter och hotet om en fullständig socialisering av hela samhället var ständigt närvarande, ty så stark var folkmakten under denna tid. Det var snarare pragmatiska socialister som insåg att för kontinuiteten är det smartare och effektivare att under en övergångstid föra en typ av blandekonomi. Nästa steg var löntagarfonderna..,jag tror du vet detta mkt väl.

December 16 at 2:00pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Empirin är tydlig med att staten är bättre på att styra ekonomin än bankerna – detta är inget nytt. Bubblor skapas av privata banker, inte av stater som investerar i att bygga upp samhället.

December 16 at 2:02pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist När tom Milton Friedman var för en penningreform så tror jag knappast att vi behöver vara rädda för kapitalet – om vi visar fördelarna i stället för att hårdnackat försvara nuvarande bankstyrda penningsystem så kommer det att vara så mycket enklare. 10-15% ökat BNP tror jag varken väljare eller kapital säger nej till. Dagens system är alltså väldigt dyrt och ineffektivt och ej heller långsiktigt hållbart – därav den sekulära stagnation som Summers och Krugman pratar om.

December 16 at 2:08pm via mobile · Like

Lena Nockert Statens makt över tillväxten är väldigt viktig idag när olja och en massa andra viktiga råvaror är på väg att ta slut. Då måste vi begränsa varuproduktion och lyxresande med flyg och istället investera i sådant som ger mänskliga värden.

Vi behöver investera i våra välfärdssystem, vår infrastruktur, energisparande i bostäderna, kultur m m. Sådant som kapitalismen inte kan utveckla på ett sätt som innebär livskvalité för människor.

December 16 at 2:19pm · Unlike · 2

Roger Dahl Istället för att svara på vad det är för bankpropaganda i det jag skriver så klistrar du nu på mig ett ytterligare epitet, Johan:

”Nu har du tom påbörjat en historierevisionism som är riktigt osund. ”

”Första halvseklets framsteg för demokratin berodde givetvis på att arbetarrörelsen genom kunskap, organisation och engagemang tvingade till sig makt av inte bara kapitalister utan även de övriga besuttna – de var helt enkelt tvugna att släppa efter och hotet om en fullständig socialisering av hela samhället var ständigt närvarande, ty så stark var folkmakten under denna tid. ”

Men sedan då Johan. Tappade arbetarrörelsen, sin förmåga till organisation och engagemang på 1970-talet. Eller kan det eventuellt finnas en annan förklaringsmodell till det som hände sedan.

Svaret är globaliseringen, Johan . I och med att företagen i allt högre grad blev globala tappade nationella politiker och fackliga organisationer sina tidigare maktpositioner och sina möjligheter att påverka kapitalet. De flyttade helt enkelt iväg om krav restes på dessa.

Det är därför som vi idag mer än någonsin behöver ha ett internationellt perspektiv för att återställa balansen mellan arbete och kapital.

I och med globaliseringen är det idag fullständigt omöjligt att driva en nationella agenda.

Om vi skulle driva genom en penningreform – mot kapitalets vilja- så kommer såväl det finansiella – som det reala kapitalet försvinna all världens väg. Sverige skulle bli ett Grekland. I bästa fall.

December 16 at 2:44pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Globalisering hade vi även tidigare Roger, så det räcker inte riktigt som förklaring. Bättre kan du! Vad mer hände på 70-80-tal som ledde till att Feldt och Åsbrink genomförde de mest långtgående nyliberala reformer som någon utan tvång tidigare genomfört?

December 16 at 2:46pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Roger det är väldigt vilken omsorg du har för finanskapitalets väl och ve. Tror du det var denna omsorg om indistrikapitalisterna som gjorde att arbetarna organiserade sig, blev skjutna och sedemera skapade det vi kallar för folkhemmet och välfärdssamhället?

December 16 at 2:50pm via mobile · Edited · Like · 1

Johan Lindkvist Roger, har du fått svar på de tidigare frågorna om om en penningreform?

1. Hur hantera de skenande skulderna?

2. Kommer penningmängden minska?

3. Hur ska bankerna nu få pengar att låna ut?

4. Hur ska bankerna klara höjd kapitaltäckning (reservkrav i detta fall)?

5. Kommer kapitalkostnaderna öka med en reform?

Är det fortfarande nåt som är oklart och som jag kan hjälpa att förtydliga?

Innan vi kan gå vidare ör det viktigt att vi är på det klara med svaren på ovan frågor. Har du funnit svaren än Roger?

December 16 at 2:54pm via mobile · Like

Roger Dahl Globaliseringen fanns redan Johan. Ja, men den satte rejält fart på 1970-talet för att lösa västvärldens kapitalistiska lönsamhetsproblem. Väst blev hårt konkurrensutsatta från inte minst Asien. Det var just det som Milton Friedman och Chicagoskolan skapade ett teoretiskt ramverk för. Men kravet kom från det västerländska kapitalet. M Friedman levererade bara det som efterfrågades.

Näringslivet i väst skulle få bättre möjligheter att go -global med hjälp av avregleringar. Dessutom skulle de få marknader genom privatiseringar av tidigare statliga monopol .

På detta sätt minskade de nationella facken och politikernas möjlighet att styra kapitalet. Därav den maktförskjutning som blev mellan arbete och kapital från 1970-talet och fram till våra dagar.

Det du och några till i denna grupp gör är att försöka låta bli att ta in globaliseringen i ekvationen.

Istället hittar du syndabockar hos diverse politiker som svikare.

Men det går väl inte att skylla nyliberaliseringen i hela västvärlden på Feldt och Åsbrink? Hur bra förklaringsmodell är det?

Att västvärldens kapitalism bröt samhällskontrakten med de nationalstater de verkade inom gällde för hela västvärden. Dessutom tog Kina under Deng starkt intryck av Milton Friedmans idéer.

Vi skiljer oss på några centala punkter du och jag Johan.

1.) Du förstår inte eller vill inte förstå vilka konsekvenser globaliseringen förde med sig på 1970-talet.

2.) Därför har du ett nationalistiskt perspektiv som inte är lösning på dagens utmaningar. Globala utmaningar måste lösas globalt.

2. Istället för att förstå de konsekvenser som förändringar i basen medförde på 1970-talet , så ser du hela problematiken i överbyggnaden, politiker och fackliga företrädare som svek sina ideal.

Förutom att detta är ett fullständigt omarxistiskt sätt att se på tillvaron, så ger det föga förståelse för vad som behöver åtgärdas idag. Till detta behövs en annan typ av analys än att det var några elaka representanter som svek.

Du har även en synnerligen idealistisk syn på politikens möjligheter inom ramen för det globala kapitalistiska samhällets ramverk.

Detta sammantaget leder dig tråkigt nog till ett synsätt på dagens verklighet som kännetecknade den revolutionära vänstern på 1970-talet som inte heller förstod sig på fienden utan underskattade den kapitalägande klassens makt.

December 16 at 3:17pm · Like

Roger Dahl När jag säger detta så klistrar du på mig det ena epitetet efter det andra. Jag bedriver bankpropaganda. Jag slingrar mig. Jag är historierevisionist. Jag bedriver härskarteknik.

Detta sätt att argumentera var dessvärre mycket vanligt hos den revolutionära vänstern på 1970-talet. Detta för att slippa diskutera sakfrågorna.

Istället för att vifta bort globaliseringen som förklaringsmodell tycker jag att du och några till här i gruppen ska ta sig en ordentlig funderare på vilka konsekvenser den medfört.

”Globalisering hade vi även tidigare Roger, så det räcker inte riktigt som förklaring. Bättre kan du!”

December 16 at 3:29pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Roger, i denna tråd är det endast du som säger att du ska avskaffa kapitalismen. Hur har ännu inte framgått.

Det är beklagligt att du som så många andra tidigare i historien klämt dig fast med näbbar och klor i det gamla paradigmet och inte ser din egen destruktiva roll i hindrandet av det pågående paradigmskiftet. Det är som du är helt blind för den förändring som håller på att ske. Tex, på en direkt fråga tror inte en majoritet i USA längre på att kapitalismen kommer skapa dem ett bättre framtida samhälle.

Tror f.ö. att jag mer än du levt och agerat i en global värld (eller åtminstone inte mindre). Bra att du också förstått att vi under några decennier levde under ett nyliberalt paradigm och där Feldt och Åsbrink bara var ett uttryck för detta.

Hursom, på vilket sätt leder en penningreform till kapitalismens avskaffande (som du i den meningen ser som ett problem)?

December 16 at 3:28pm via mobile · Like

Roger Dahl Men Johan om Kapitalet motsätter sig din penningreform. Måste du då inte avskaffa kapitalägarnas makt för att åstadkomma din reform? Var ligger min bankpropaganda i detta Johan?

December 16 at 3:36pm · Like

Johan Lindkvist Roger, ditt sätt att svärta ner den som kritiserar ditt förminskande språk påminner mycket om hur tom gamle Machiavelli lärde ut att ibland klä i sig offerrollen – fascisterna på 30-talet var duktiga på detta och tyvärr verkar vissa även i denna tråd använda sig av denna förmenta taktik – enda syftet är att avhumanisera och förminska ”motståndaren”. Själv har jag bildat mig en hel del inom just denna del av feminismen, dvs härskartekniker av Berit Ås. Att känna till dessa och att reagera på när de sker är oerhört viktiga för en demokratisk diskussion. Jag har vid ett flertal tillfällen påvisat när du använt dessa – de har varit tydliga, riktade om än subtilt mit person och inte främjande för diskussionen. Misslyckas själv ibland också, skall erkännas – men påtala då detta! Och inte att det är fel att upplysa om när härskartikniker används.

December 16 at 3:41pm via mobile · Like

Roger Dahl Om det reala kapitalet var med på reformen och du skulle få med dig Bill Gates, Warren Buffett ägare av Apple, SKF, Atlas Copco, E-lux, Ericsson mfl företag på tåget då skulle ju oddsen öka högst väsentligt för att kunna genomföra en penningreform.

Annars lär det bli lite motigt att få genom en reform inom ramen för kapitalismen.

December 16 at 3:42pm · Like

Johan Lindkvist Jag undrar ju lite varför du drar upp den revolutionära vänstern hela tiden och dessutom i väldigt svarta ordalag…

December 16 at 3:42pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Roger, jag är helt övertygad om att det reala kapitalet kommer vara med på banan, bara vi fortsätter med kunskapsspridningen!

December 16 at 3:44pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Förresten, ser du mina medvetna exempel på härskarteknik ovan (nr 3 och 4 baklänges räknat, av mina inlägg högre upp)? Och hur känner du när du läser det?

December 16 at 3:49pm via mobile · Edited · Like

Roger Dahl Johan du skriver: ” Roger, ditt sätt att svärta ner den som kritiserar ditt förminskande språk påminner mycket om hur tom gamle Machiavelli lärde ut att ibland klä i sig offerrollen – fascisterna på 30-talet var duktiga på detta och tyvärr verkar vissa även i denna tråd använda sig av denna förmenta taktik – enda syftet är att avhumanisera och förminska ”motståndaren”.

Du ger mig epiten: Jag bedriver bankpropaganda. Jag slingrar mig. Jag är historierevisionist. Jag bedriver härskarteknik.

Nu fortsätter du att ytterligare ge mig epitetet ovan men anstrykning mot fascisterna på 30-talet:

Och du tycker att jag svärtar ner dig. Hur menar du?

Den som borde moderera den här typen av argumentation, skaparen av denna grupp, ser uppenbarligen inga problem med att du klistrar på mig dessa epitet. Jag har ju fel åsikt i frågan om penningsystemet. Då får ändamålet helga medlen.

Det som skiljer oss Johan i sak är att du inte har förståelse för att vi lever i en global värld och att nationella politiker och nationella fackföreningar har en mycket begränsad makt idag i förhållande till det internationella kapitalet.

För att göra något åt detta behövs internationella institutioner som har kraft och styrka att motverka det internationella kapitalet.

Det finns inom ramen för det kapitalistiska samhället en hel del reformer som går att genomföra på nationell nivå.

Men att genomföra reformer som inte kapitalet går med på låter sig inte göras inom ramen för ett kapitalistiskt samhälle.

December 16 at 4:06pm · Edited · Like

Lena Nockert Roger Dahl skriver ”Den som borde moderera den här typen av argumentation, skaparen av denna grupp, ser uppenbarligen inga problem med att du klistrar på mig dessa epitet. Jag har ju fel åsikt i frågan om penningsystemet. Då får ändamålet helga medlen.”

Du Roger går hela tiden till personangrepp och undviker att besvara frågor i sak. Istället upprepar du hela tiden frågor du redan har fått besvarade flera gånger. Jag har många gånger funderat på att avstänga dig från gruppen, men avstått just därför att vi har olika åsikter och det skulle kunna uppfattas som åsiktscensur. Men idag har du gått över alla gränser. Jag ger dig nu en varning. Om du inte ser till att skärpa dig kommer jag att avstänga dig från gruppen under en vecka.

December 16 at 4:13pm · Like · 1

Roger Dahl Johan du skriver: ” Roger, jag är helt övertygad om att det reala kapitalet kommer vara med på banan, bara vi fortsätter med kunskapsspridningen!”

De stora aktörerna inom den reala ekonomin har idag omvärldsbevakning och är mycket kunniga i vad som händer in världen runt omkring.

Om penningreformen skulle gynna dessa aktörer hade vi nog inte behövt invänta ditt, Staffan och Lenas dokument om detta.

Då hade det redan varit förstasidesrubriker. En ny penningreform som gynnar den reala ekonomin. Den köper vi rakt av.

Du liksom den revolutionära vänstern på 1970-talet underskattar kapitalägarna helt orimligt.

Dina slutsatser bli dessvärre därefter.

December 16 at 4:20pm · Edited · Like

Johan Lindkvist Bra Roger, du fann mina exempel.

Jag kan fortfarande inte acceptera att man uttrycker som följer

”detta sätt var dessvärre vanligt hos den revolutionära vänstern på 1970-talet. Detta för att slippa diskutera sakfrågorna”.

”Det den revolutionära vänstern gjorde på 1970-talet var att den fullständigt missbedömde kraften hos sin motståndare. De trodde det bara var att ha ett bra program och sedan gå ut och tala om för massorna hur det låg till i samhället så skulle den kapitalägande klassen störtas”

Om du inte ser problemet i dessa formuleringar då har vi ett problem.

December 16 at 4:21pm via mobile · Like

Johan Lindkvist Nu får du sluta Roger, du gör bort dig!

December 16 at 4:22pm via mobile · Like

Roger Dahl Men det är ju precis så du agerar, Johan Det du gör att att skjuta på budbäraren och sätta ett antal epitet på mig.

Du agerar dessvärre lika aningslöst som den revolutionära västern gjorde på 1970-talet.

Du har ingen koll på globaliseringens konsekvenser. Du kan inte förstå att nationella politiker och fackliga ledare har avsevärt mycket mindre att säga till om än tidigare.

För att motverka detta behövs internationella institutioner som har makt och befogenheter att agera motvikt mot det internationella kapitalet.

Du viftar bort globaliseringen med att vi hade den redan innan 1970-talet, utan att förstå vilken revolutionär kraft globaliseringen skapade åt kapitalet på 1970-talet och fram till idag.

Du tror att det går att använda gårdagens nationella verktygslåda på dagens och morgondagens utmaningar.

När jag påtalar det tycker du att jag gör bort mig och klistrar på ett antal epitet på mig. Se ovan.

December 16 at 4:32pm · Like

Johan Lindkvist Det är f.ö. tydligt att stora delar av kapitalet faktiskt glömt lärdomarna från 30-talet och kunnandet om penningsystemets inverkan på makroekonomin är helt klart bristande. Det är därför inget konstigt att penningreformfrågan ännu inte är förstasidestoff. Vi inom rörelsen ansåg att stora steg framåt togs under förra året efter flera års upplysningskampanj när både SVT, SR och dagstidningar tog upp den nya förståelsen av vårt monetära system. Sedan dess har alltfler artiklar publicerats, ekonomer svängt och journalister och politiker fått upp ögonen. Det är liksom ett tåg som inte går att stoppa nu, även om det är en bit kvar…

December 16 at 4:33pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Jag viftar endast bort globaliseringen för att den inget har med vårt nationella penningsystem att göra och du har fortfarande inte visat på vilket sätt en penningreform skulle påverka vår handel med varor, tjänster och kapital med omvärlden.

December 16 at 4:37pm via mobile · Like · 1

Johan Lindkvist Roger, vi har tidigare svarat på fråga 1-5 (mestadels finns svaren i Kumhofs rapport) utan att du motsagt, nu återstår 6.

1. Hur hantera de skenande skulderna?

2. Kommer penningmängden minska?

3. Hur ska bankerna nu få pengar att låna ut?

4. Hur ska bankerna klara höjd kapitaltäckning (reservkrav i detta fall)?

5. Kommer kapitalkostnaderna öka med en reform?

6. Kommer vår handel med omvärlden påverkas negativt av att Sverige nationellt inför fullreservkrav?

December 16 at 4:44pm via mobile · Edited · Like

Roger Dahl Du skriverJohan: ”Jag viftar endast bort globaliseringen för att den inget har med vårt nationella penningsystem att göra och du har fortfarande inte visat på vilket sätt en penningreform skulle påverka vår handel med varor, tjänster och kapital med omvärlden.”

Det är ju här ditt feltänk ligger. Om vi skulle genomföra en penningreform på nationell basis mot kapitalets vilja, skulle såväl det finansiella som det reala kapitalet försvinna till mer lukrativa platser på jorden.

Det är så globaliseringen fungerar. Det är detta faktum som våra politiska och fackliga ledare måste förhålla sig till.

Det var därför som såväl politiker och fackliga ledare till slut kom fram till det urvattnade löntagarfondsbeslutet.

Om Meidners ursprungliga förslag gått genom hade vi med alla säkerhet inte haft någon exportindustri kvar i Sverige.

Sverige skulle på nolltid bli ett nytt Grekland. I bästa fall.

Kapitalet såväl det finansiella som det reala söker sig till de platser på jorden den den bästa riskjusterade avkastningen erhålles.

Om du vill ha empiriska belägg för det jag säger är det bara att titta på hur det idag ser ut i Grekland, Spanien, Italien och Portugal.

Du kan även titta på de asiatiska tigrarna på 1990- talet eller det som hände i Latinamerika dessförinnan.

Litteraturtips. Stefan de Vylder. Världens springnota. Där behandlar han allt detta.

När kapitalet bestämmer sig för att det finns bättre jaktmarker då bär det utför för nationalstaterna som drabbas.

Idag är det finansiella och reala kapitalet så integrerat med varandra och dessutom med nationalstaterna att det inte går att skapa någon kil mellan dem – det finansiella och det reala – som du tror. De finns båda med på de finansiella marknaderna.

Var hittar du empiriskt belägg för att det skulle gå att göra så?

Var någonstans på jorden ligger det finansiella kapitalet i fejd med det reala kapitalet?

Hur kan du få det jag säger till bankpropaganda?

December 16 at 5:10pm · Edited · Like

Roger Dahl Det behövs förvisso ett helikopterperspektiv för att förstå dagens globalt sammanlänkade värld. Men då kan vi inte utgå från ett nationellt perspektiv.

För att förstå globaliseringen måste vi ha ett internationellt perspektiv och därifrån ha ett helikopterperspektiv.

December 16 at 5:09pm · Like

Lena Nockert Sammanfattning: Roger Dahl anser att kapitalismen och globaliseringen utgör ett absolut hinder för en penningreform.

Johan Lindkvist anser att en nationell penningreform är möjlig även i en globaliserad värld och att ” det reala kapitalet kommer vara med på banan, bara vi fortsätter med kunskapsspridningen!”.

Det är uppenbart att debatten är helt låst och att vidare meningsutbyte inte leder någon vart. Jag sätter därför streck i debatten här. Ytterligare inlägg i tråden kommer att tas bort oavsett innehåll.

December 16 at 5:33pm · Edited · Like

En världsregering

Folke Tersman skissar i sin bok ”Tillsammans” en världsregering. http://pamflett.wordpress.com/2009/11/20/varken-manniskans-natur-eller-moral-hindrar-en-losning-pa-klimatkrisen%E2%80%A8-recension-av-folke-tersmans-bok-%E2%80%9Dtillsammans%E2%80%9D/

Hur världen ska utformas på demokratisk väg blir upp till alla människor på jorden att bestämma.  Åtminstone de som har rösträtt. Därför är det naturligtvis inte så viktigt hur vi idag ser på vad som behöver göras i denna regering. Det blir upp till den att fatta beslut om.

För att mänskligheten ska kunna överleva krävs dock att rörelseriktningen är klar. En mer långsiktigt hållbar värld, ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Hur rimligt är det att vi ska införa en sådan regering i närtid? Ja rent tekniskt är det inte så stora problem. Vi har redan FN. Det vi behöver göra är att reformera FN till en mer demokratisk organisation.

FN kan inte bli starkare än vad de tongivande länderna medger, sa Jan Eliasson på ett möte som Maria Södra Stations S-förening anordnade på Södermalm i Stockholm innan han fick sitt FN uppdrag. https://rogerdahl.wordpress.com/2012/03/07/minnesanteckningar-jan-eliasson-pa-sodermalm/#comments

Som vanligt handlar det om makt. Hur ska makten över hur jordens ska styras övergå i hela folkets händer? Vi kan fråga oss: Hur realistiskt är det att det ska ske en maktförskjutning till hela världens befolknings fördel i närtid? Är inte kapitalismen starkare än någonsin? Ja oddsen är inte alltför höga.

Om vi ska göra en global klassanalys och se till vilka som har makten i världen idag är det naturligtvis skillnad mellan mitt lilla företag SC Synergy Creation i massagebranschen och Microsoft, Huawei, Ericsson, Google, China Petroleum, Nestlé, och andra transnationella företag. Det är ju inte vi småföretagare som styr världen.

I USA är det topp 1 procenten som styr över resten av befolkningen:

” Of the 1%, by the 1%, for the 1 % lyder rubriken på en artikel i majnumret av Vanity Fair skriven av nobelpristagaren Joseph E Stiglitz som på 1990-talet var ekonomisk råd­givare till president Bill Clinton och chefs ekonom på Världsbanken. Han menar att precis som folken i Mellanöstern tvingats se hur ländernas tillgångar samlats i händerna på ett fåtal människor kontrollerar nu en exklusiv liten grupp allt större delar av den amerikanska ekonomin. En procent av amerikanerna tar i dag 25 procent av inkomsterna och äger 40 procent av rikedomarna. Deras del av kakan har ökat dramatiskt de senaste 25 åren och inkomstgapet i USA ligger nu på ungefär samma nivå som i Ryssland. I stort sett alla senatorer och många i representanthuset tillhör topprocenten, tar emot ekonomiska bidrag av topprocenten och vet att de när de lämnar politiken kommer att belönas av topprocenten, skriver Stiglitz. [1] Artikeln kan även läsas i Vanity Fair. [2]

Kina ligger idag 2:a i miljardärsligan efter USA. Kina drivs idag som en jättekoncern, och i en koncern har demokratin en högst undanskymd plats – om vi med demokrati en person en röst. Här är det maktförhållanden som är helt avgörande. Samma sak gäller i praktiken för Ryssland.
Andra starka globala aktörer är exempelvis det Saudiska Kungahuset och eliterna i de övriga tillväxtländerna.
Det är inom dessa maktsfärer som den verkliga globala makten finns. Det råder självklart ständiga konflikter inom och mellan dessa eliter, men skulle det framträda ett folkligt krav om att exempelvis nollställa ekonomin skulle det vara ett dödligt hot mot deras gemensamma hegemoni. Eftersom det är dessa maktgrupper som också har världens militärtekniska komplex till sitt förfogande skulle ett sådant krav skulle världens makteliter inte sitta med händerna i kors och invänta att deras förmögenheter och därmed makt försvinna.


[2] http://www.vanityfair.com/contributors/joseph-e-stiglitz

Situationen ser med andra ord inte alltför ljus ut för mänskligsegheten att lyckas med att skapa en världsregering som  skulle ha som uppgift att utjämna klyftorna i världen och hushålla med de knappa resurser som jorden har att erbjuda.

Men!

Min motfråga blir. Finns det något annat alternativ? Att hoppas att ”socialism i ett land” ska göra susen är en mycket tveksam lösning om vi tittar på de försök som gjorts. Det är väl idag inte många som vill beskriva den före detta Sovjetstaten, Kina och Nordkorea som socialistiska mönsterstater.  https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/internationalen-at-alla-lycka-bar-och-sa-lenin/

Även det socialdemokratiskt reformistiska försöket att inom nationalstatens ram försöka skapa en mer anständig kapitalism har fått det mycket motigt att hitta en väg framåt. Världens internationalisering har helt enkelt omöjliggjort detta. Detta måste lösas med en internationell politik.

Keynes och Stockholmsskolan socialliberala teorier bygger liksom det liberala idégodset på tillväxt och är skapade i en västerländsk kontext. Men på ett jordklot där öst och syd växer och väst stagnerat känns det som om nya modeller borde växa fram.

Peak everything är idag ett reellt hot. En ständig tillväxt på en ändlig planet är inte lösningen. Keynes teorier är därför inte lösningen på tillväxtproblematiken. Detta oavsett om vi energieffektiviserar och återanvänder aldrig så mycket. Det finns gränser för vår jord och några avancerade lösningar att kolonisera rymden har lyst med sin frånvaro hittills.

Vad framtiden har i sitt sköte vet vi naturligtvis inte. Men av det vi vet idag verkar en världsregering vara det enda rimliga alternativet.

Mitt hopp ligger i att mänskligheten på alla nivåer på Jakobs stege ska inse att vi är dödligt hotade som art och att det därför är lika viktigt för såväl fattig som rik att hitta en väg ur vår arts dilemma.

Hur ser ni som läser detta på en världsregering?

Bilaga 1: Önskelistan

Roger Dahl Om jag fick önska skulle staten ha ett avgörande inflytande över såväl bank, försäkring som finansinstitut. Det ända rimliga vore naturligtvis att förstatliga hela detta komplex. Den här verksamheten är ju alldeles för viktig för att drivas privat. Det har ju finanskrisen år 2008 och de stödpaket till banker som statsmakter tvingades göra påvisat. De stora bankerna är helt enkelt för viktiga för hela det globala samhällsbygget för att de ska tillåtas gå i konkurs. Det innebär att bankernas ägare kan ta stora risker och tjäna grova pengar och när det sedan visat sig att risktagningen varit för stor, får skattebetalarna stå för kalaset.

Men för att denna reform ska få någon effekt så behövs en helt annan typ av statsmakt än den nuvarande som har sin huvudsakliga uppgift att stötta kapitalet. Då menar jag inte mitt lilla företag SC Synergy Creation. Mina småföretagarkompisar har ingen som helt global makt.

En penningreform inom en sådan statsmakt blir ett slag i luften. En ny fräsch global statsmakt som har som sin huvudsakliga uppgift att verkställa hela världsbefolkningens önskan skulle vara en nåd att stilla be om. Här finns min vision om en bättre värld.

Kanske något vi skulle önska oss i julklapp. Det har jag redan gjort ända sedan 1970-talet. Så nu börjar det vara dags att få denna önskan i uppfyllelse.

Det är klart att införandet av penningreform är en teknikalitet i teorin. Det skulle vara fullt möjligt i teorin. Men vad händer om bankernas ägare säger nej?

Vad gör vi då? Det var ju precis det som hände på 1930-talet. Då blev det ingen Chicagoplan och penningreform.

Vad är det som får oss att tro att bankerna makt har minskat sedan dess?

Det är då vi ska ut och mobilisera. Men om du skulle lyckas så skulle detta scenario med all sannolikhet inträffa. https://rogerdahl.wordpress.com/…/internationalen-at…/

Därför menar jag att stora ingrepp i ekonomin måste ske på den internationella domänen i dagens globala och sammanflätade kapitalism.

Ser fram mot en kommentar om ”Internationalen åt alla lycka bär och Lenin”.

https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/internationalen-at-alla-lycka-bar-och-sa-lenin/

Den är den drömmen som håller min låga vid liv. ”Internationalen åt alla lycka bär”.

Bilaga 2: Dröm och verklighet? Det tredje alternativet

Gapet mellan vision och verklighet är idag mycket stor. I en drömvärld är det bara att önska sig så ska du få. Be ska du få, sa Jesus i Bibeln. I visionernas världs finns det heller inga begränsningar inga hinder. Där är det bara fantasin som sätter gränser.

Ju fler människor som börjar önska sig en världsregering som har som syfte att skapa en långsiktigt hållbar värld, ekologiskt, socialt och ekonomiskt, desto större är möjligheten att förverkliga visionen.

Motsvarande gäller. Ju fler människor som tror att det bara finns pest och kolera att välja mellan, desto större är risken att något av dessa två scenarion inträffar.

Pest: Vid stagnation eller nedväxt ser vi vad resultatet blir i stora delar av Europa idag. Massarbetslöshet och framväxande ultranationalistiska strömningar. Välfärden rustas ner och det finansiella kapitalet hittar nya och mer lönsamma jaktmarker.

De historiska exemplen på nedväxt och stagnation är inte heller så uppmuntrande. I 1930-talskrisens spår uppstod fascism/nazism och det andra världskriget.

Idag har mänskligheten massförstörelsevapen som kan utplåna oss och ta med ett antal andra arter i fallet. När människan blir stressad blir vi mindre rationella och då finns det risk för att ledande personer trycker på knappar som de inte borde göra. Då kan det vara slut för mänskligheten. Detta är med andra ord den hotbild som vi ser med nedväxt.

Kolera är att fortsätta som nu. Vi sitter alla bildligt på Titanic och börjar ana ett isberg i horisonten. Vi måste börja lägga om kurs. Men frågan är: Hur ska detta gå till?

Så risk för undergång finns i både pest och kolerascenariot. Vi måste hitta alternativ till dessa. Annars går vi nog en mycket dyster framtid till mötes.

Det tredje alternativet till pest och kolera är en världsregering.

Bilaga tre: En världsregering är bara en av flera beslutsinstitutioner

De som tror på att en penningreform ska gå att göra i närtid och på nationell basis verkar inte vilja se hur världen ser ut idag.

Jag har fått frågan ett antal gånger vad mitt alternativ är till en penningreform. Vid varje tillfälle har jag svarat att globala frågor måste lösas på en global nivå. Nationella på en nationell nivå och lokala frågor på en lokal nivå.

Vi ska naturligtvis sträva efter att så många frågor som möjligt ska lösas så lokalt som möjligt.

Men i dagens internationellt sammankopplade värld måste de stora frågorna som exempelvis att ta ett samlat grepp om ekonomin lösas globalt. Här behövs ett helikopterperspektiv. En världsregering är lösningen på detta.

Samma sak gäller för de ekologiska och när det gäller globala  fördelningsfrågor. Till detta krävs en världsregering.

Roger Dahl EU- projektet har varit ett lärorikt sådant men Europa är en alltför begränsad arena för att kunna spela någon avgörande roll för att lösa de globala utmaningar vi ser idag.

Det innebär självklart inte att vi ska sitta med armarna i kors och invänta en eventuellt kommande världsregering. Det finns mycket att göra inom de ramar som den globala kapitalismen erbjuder. Se vidare ”I väntan på en världsregering” https://rogerdahl.wordpress.com/2013/12/04/vad-kan-vi-gora-i-vantan-pa-en-varldsregering/

Bankpropaganda del 1

Kapitel 2: Bankpropaganda och min utgångspunkt

Del 1:

Min tidigare yrkeslivserfarenhet inom bank och försäkring tycks – bland några inom Facebookgruppen Socialdemokratiska visioner – uppfattas som synnerligen belastande.

Min roll har varit att arbeta med verksamhetsutveckling, utredningar och IT på en högst beskedlig position och borde väl knappast behöva stå till svars för hur företagen, Folksam och Swedbank, i dess helhet bedrivit sin verksamhet. Det har jag inte haft någon möjlighet att påverka. Besluten fattas på en helt annan nivå en där jag har befunnit mig på. Men att överhuvudtaget ha arbetat på bank tycks vara en belastning. Här är en av kommentarerna från en deltagare i gruppen:

”Konsten att tänka fritt är nog förunnat dom som står utanför.
Att genomföra en penningreform är alla andra reformers moder. Utan den reformen så kan vi försöka reglera/kontrollera/kvalitetssäkra bäst vi vill. Det löser ändå inget. ”

Det vi talar om här framstår klart av Andreas Cervenkas blogginägg: http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

” Vad sägs om att trolla bort både statsskulder och privata skuldberg, öka tillväxten, avskaffa inflationen, eliminera risken för framtida bankkriser och miminera finansbranschens makt över samhället? Allt på en gång?

Dessa minst sagt sensationella löften kommer från två forskare, Jaromir Benes och Michael Kumhof, som lagt fram en ny radikal plan som långsiktigt sägs kunna lösa den skuldkris som nu tynger hela västvärlden.

Innan vi går vidare bör det nämnas att forskarna inte spånat fram detta i en skrubb på University of Middle of Nowhere. Duon arbetar på übermäktiga Internationella Valutafonden, IMF.

För det andra är planen långtifrån deras egen eller ens ny, den togs fram redan 1936 av två andra ekonomer, Henry Simons och Irving Fisher, i kölvattnet av 30-talskrisen.”

Det är dessa löften och mer därtill erbjuder Chicagoplanen. Dessutom kommer den även att ge en bättre kontroll över konjunkturcykler som inte är direkt förorsakade av den reala ekonomin. Dessutom eliminerar den risken för bankrusningar. Det innebär att om alltför många människor samtidigt skulle ta ut sina pengar från banken skulle pengarna inte räcka till, eftersom bankernas kapitaltäckningsgrad inte medger det. (Sidan 6 i rapporten.) Med full kapitaltäckning finns inte den risken.

Vilken människa med förståndet i behåll säga nej till detta. Här utlovas guld och gröna skogar. Hur dum får man vara? Säga nej till ett sådant erbjudande. För att genomföra den måste vi gå ut och informera människor som ännu inte vet om den. Andreas Cervenka gör mänskligheten en jättetjänst. Hans informationskampanj har blivit mycket uppskattad. Ja så till den milda grad att han blivit SvD:s affischnamn nummer 1 och var en reklampelare i Stockholms tunnelbana våren 2013. Har SvD blivit en systemkritisk tidning?

Fredagen den 16:e november 2013, fick jag ett privat kort på posten med hälsningar från Andreas Cervenka. Han berättar att han utanför Riksbankens fästning mitt i Stockholm. Han anslutar kortet med: ”Följ mina krönikor och min blogg i SvD så lovar jag hålla dig uppdaterad. Hälsningar Andreas Cervenka, näringslivsreporter, SvD.” Som avslutning var han vänlig nog att tala om följande: ” Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs mer i Svenska Dagbladet. Läs nyheter och analyser från SvD i mobilen, datorn och tidningen för endast 205 kr i månaden. ”

ä

Social demokrati kontra plutokrati

Social rättvisa

Social demokrati, med en konstpaus mellan orden, sa Håkan Juholt och satte fokus på  två bärande begrepp för S. Social rättvisa och demokrati är två honnörsord som burit upp rörelsen historiskt och har fortfarande samma idéburna slagkraft.

På ett seminarium den 14 april 2011 på kulturhuset i Stockholm deltog Thomas Pogge, [1] professor vid Yale University, USA. I snabb takt rev han av ett antal powerpointbilder som alla visade att ojämlikheten hade ökat i USA sedan 1970- talet.  Det är en liten superrik elit som blivit än rikare.  Tomas Pogge är i gott sällskap.

I program ‘Left behind’ på CBC (Kanadas motsvarighet till BBC, public service radio/teve) beskrevs den ekonomiska utvecklingen i USA och Kanada från 1950-talet och fram till idag. Ojämlikheten har sedan 1980-talet ökat i Tyskland, Sverige, México och Japan. Men epicentrum för den ojämlika utvecklingen är i USA. De rikaste 400 personerna i USA äger mer än 150 miljoner människor äger tillsammans. Genomsnittslönerna i USA har stagnerat sedan 1970-talet. Sedan 2001 har åtminstone 50 procent av befolkningen, inflationsjusterat, haft stagnerade eller minskade inkomster i USA. Den rikaste procenten tjänade på 1970-talet omkring 9 procent av den totala nationalinkomsten i USA. Nu tar den rikaste procenten in mer än 20 procent av BNP. Mitt i recessionen under finanskrisen 2007, tog den rikaste procenten in 23.5 procent av den totala nationella inkomsten. Enligt Robert Reis har vi inte sett så stora inkomstskillnader sedan 1928 året innan den stora finanskrisen på 1930-talet. Den stora inkomstskillnaden var en huvudsaklig orsak till 1930-talskrisen. De flesta arbetare tjänade inte tillräckligt för att få ekonomin att fungera (keep the economy going). Istället för att investera i jobbskapande aktiviter stoppade de rika in sina pengar i aktiemarknaden och skapade en ohållbar tillväxt på Dow Jones. Detta tillsammans med en avreglerad finansmarknad skapade det kraschen på Wall Street 1929. [2]

För att få fart på ekonomin och komma ur depressionen skapade Franklin D. Roosevelt the New Deal. Den nya given innebar stöd till industrin, jordbruket och igångsatte offentliga arbeten, bland annat vägbyggen. Bönderna fick låna pengar för att köpa moderna maskiner till jordbruket. Fackföreningarna fick rätt att förhandla om löneavtal för sina medlemmar och man stiftade lagar om socialförsäkringar. [3]

För att se till att inte en liknande katastrof skulle inträffa igen skapade Franklin D. Roosevelt ett antal lagar som bland annat gav ålderpensioner och reglerade bankerna. Den här politiken möjliggjorde den gyllene åldern efter kriget. Vi rörde oss mot jämlikhet säger Robert Reich. Orsaken var starka fackföreningar, förstklassig infrastruktur och god utbildning. Det var förvisso så att kvinnor och minoriteter hade det sämre ställt men på 1960- och 70-talet började nationen ge allt fler större möjligheter.

Även Kanada började en gyllene era efter kriget. Under efterkrigstiden och fram till slutet på 1970-talet närmade sig Kanada USA när det gäller BNP (Bruttonationalprodukten) och gick om USA när det gäller välfärdssatsningar. Det var den tiden när människor gick med i facket och krävde högre löner, bättre arbetsmiljö och bättre förhållanden på arbetsplatserna. Välståndet var baserad på sociala kontrakt mellan affärsverksamheten, arbete och regeringen. Reallönerna i Kanada dubblerades mellan 1950 -1970. Det var ok att företagen tjänade pengar, men i gengäld skulle företagen ge anständiga löner och betala skatt. Tillväxten medförde att utbildning, hälsovård och pensioner kunde förbättras. Den gyllene eran var baserad på en hel del samverkande faktorer. Företagen var lönsamma och var nöjda med att vara i Kanada. Regeringar var inriktade att se till de stora befolkningsgruppernas behov. Det fanns ett hot från kommunismen. Företagarna ville visa att arbetare kunde behandlas anständigt under kapitalismen som hade ett legitimitetskrav från människor. En kapitalism med ett mänskligt ansikte.

På 1970-talet började företagen i USA och Kanada att få lönsamhetsproblem. Oljekrisen och internationell konkurrens från Tyskland och Japan var bland annat orsak till dessa problem. Den här krisperioden skapade en stagflation. Stagnation, hög inflation och hög arbetslöshet samtidigt. Människor började säga att vi inte längre har råd med välfärdstaten. Keynes idéer kom ut modet och Milton Friedmans och Chicagoskolans idéer började ta över det ekonomiska tänkandet. Den nyliberala eran tog sin början. Politiskt var det Ronald Reagan, Margret Thatcher och i Kanada Martin Brian Mulroney som stod för nytänkandet.

Regeringen skulle inte längre hålla på med det som de tidigare gjorde. Istället skulle de lämna över så mycket som möjligt till marknaden. Det är den här politiken som går under namnet Washington Consensus, nyliberalism eller globaliseringen. Välfärdspolitiken och staten framstod nu som ett problem för företagande snarare än som en naturlig del av kontraktet mellan arbete och näringsliv. Företagen behövde expandera för att återfå sin lönsamhet.

Den nya ordningen möjliggjordes av att den tekniska utvecklingen skapade en ökad automation. Produktiviteten, produktion per arbetad timme ökade. Många av de arbetsuppgifter som var tämligen välavlönade automatiserades. Andra försvann med globaliseringen till låglöneländer. Även här var det ett teknikskifte som möjliggjorde utflyttningen. Ny teknik med salteliter och global IT, tillsammans med bättre fartyg och hamnhantering möjliggjorde att varorna producerades i låglöneländer och transporterades tillbaks till Nordamerika för konsumtion. En växande del av produktionsapparaten började flyttas till låglöneländer.

Regeringarna Reagan, Thatcher och Mulroney hjälpte till i denna process för att förhindra fackföreningar att ställa sig i vägen för utvecklingen. Fackföreningarna marginaliserades och människor fick hitta nya ställen att försörja sig på. Nya jobb dök upp. Mot slutet av 1970-talet började finanssektorn att avregleras. Denna process fortsatte sedan under 1980 – och 90-talet. Finanssektorn började generera enorma belopp som lockade till sig människor. Som symbol för de nya jobben står ”Yuppien” young urban professional” eller ”young upwardly mobile professional”. Unga välutbildade medelklass personer började arbeta inom finanssektorn som växte dramatiskt. En ny klass av investerare och hedgefondsförvaltare växte fram. Finanskapitalet kom allt mer att leva ett liv vid sidan av den traditionella bankrollen, som är att låna ut pengar till företag och privatpersoner.

Dessutom växte det fram en ny välutbildad elit som arbetade inom marknadsföring, public relation (PR), media, underhållning, juridik, ekonomi och inom den kunskapsbaserade ekonomin. Andra grupper som blev vinnare i den globala dansen var idrottsstjärnor och mediakändisar som tävlade med finansknuttar om att tjäna mest pengar. Västvärlden skulle plocka jobben som låg högst i förädlingskedjan, resten skulle fasas ut genom automation eller go global. Den här gruppen bildar den nya eliterna och är sammankoppad med de riktigt superrika.

Växte gjorde även den arbetsintensiva servicesektorn. I den här gruppen har vi alla människor som arbetar med andra människor exempelvis skola, vård och omsorg. Men ännu mer växte dagvaruförsäljning, caféer, restauranger och diverse serviceyrken. Lönerna var här ofta så låga att det krävdes flera arbeten för att kunna få ekonomin att gå ihop.

Flexibiliteten var nyckelordet. Företag ville i mindre utsträckning ta ansvar för fast anställd personal. Istället blev allt fler ”fria agenter” småföretagare som fick sälja sin arbetskraft på den fria marknaden. Unga med hög utbildningen hade en ganska bra resa, men det var en katastrof för äldre och lågutbildade.

I Europa höll exempelvis Tyskland, Frankrike och de skandinaviska länderna mot denna utveckling med ett relativt högt skatteuttag med progressivitet som dämpade effekten av ojämlikheten. Dessutom var fackföreningarna starkare i Europa än i USA och Kanada.

Medelklassen fick allt svårare att få ekonomin att gå ihop och börjar leva på lån för att kunna behålla sin levnadstandard. Efter finaskrisen 2008 är nu ojämlikheten i USA i partitet med Rwanda och Uganda. Trots att USA är en avancerad demokrati. Utvecklingen i Europa börjar allt mer likna den i USA och Kanada.   

I programmet ställer man frågan: Hur kan man i en demokrati få genom en politik som så uppenbart missgynnar 99 procent av befolkningen? En befogad fråga som ställs i programmet. Svaret som Tomas Frank ger är att man inom eliten satsade rejält med pengar på tankesmedjor och lobbyverksamhet för att ändra människors normsystem. Republikaner och demokrater hade dessförinnan varit överens om välfärdsstatens betydelse. Nu började välfärdsstaten ifrågasättas. Den kostade för mycket och tvingade människor att betala för mycket i skatt. Sedan dess har skatterna minskats så att de redan mycket rika har blivit ännu rikare som Warren Buffett, konstaterar ovan. Ronald Reagan blev symbolen för den nyliberala ekonomiska politiken. Men nyliberalismen var inte tillräckligt säljande i sig.

De rika startade det kulturella kriget som man talar om i USA. För att lyckas få en majoriter för sin politik riktades marknadsföringen istället främst till de värdekonservativa idéerna. Det kulturella kriget går tillbaks till 1960-talet. Udden riktades mot avvikare i samhället; vänsterradikala, kulturarbetare, mediemänniskor, Hollywood stjärnor, Vietnamkrigsmotståndare, drogmissbrukare, homosexuella, transvestiter, ”dropouts”, feminister, sexuell lössläppthet, brist på religiösa värden och brist på normer och brist på ordning och reda. Det var med denna infallsvinkel som Richard Nixon blev vald. Mot allt detta som skapade oordning ställdes mot moral, normer och ordning och reda som Nixon och Ronald Reagan stod för. Han symboliserade även den starka handlingskraftiga mannen, som inte bara pratar utan får saker gjorda. Han lyckades ställa USA rätt igen med start i Kaliforninen. Han drev en hätsk kampanj mot de ovanstående uppräknade grupperna. Det värdekonservativa budskapet kopplades till amerikansk religiositet och individualism. Marknaden framställdes som en mer demokratisk form än den politiska demokratin. Vetenskapen ifrågasattes och kristna värden sattes i dess ställe. Bibelns skapelseberättelse fick ökat spelrum och vetenskapliga förklaringar ifrågasattes av ledande republikanser. Modernismens relativa värden ifrågasattes. En kristen höger kom med enkla svartvita förklaringar till livets alla skeden. Marknaden målades upp i religiösa termer och var tillsammans med Gud svaret på alla livets frågor, såväl i stort som i smått. Med den här marknadsföringen, att tala om moral istället för ekonomi, lyckades eliten hålla fokus ifrån att klyftorna mellan de superrika och resten av befolkningen ständigt växte. Oppositionen blev också alltmer fragmenterad. NGO:s drev sina frågor utan att ha ett helhetsperspektiv på de politiska händelserna. Ju mer de olika minoritetsgrupperna agerade desto mer stärkte de konservativa motkrafterna, ”Verklighetens folk” för att använda KD-ledaren Göran Hägglunds uttryck.

De frågor som den kristna högern tar upp är mycket varierande. En av dem är motståndet mot fri abort. De många republikanska tankesmedjorna har varit synnerligen framgångsrika i deras marknadsföring. De har tillgång till ofantliga summor pengar för att sprida denna information i media. Dessutom spelar media med i denna dramaturgi och är part i målet. Den politik republikanerna gynnar främst är den rikaste procenten av det amerikanska folket. Men genom att starta krig mot den kulturella eliten har de istället hittat en ny fiende. Det är diverse Hollywoodmediala människor, studerande på college, homosexuella, kulturmänniskor och feminister som är de verkliga bovarna för ”verklighetens folk”. De tror att de vet bättre än du. Här har vi eliten som måste hållas kort. Idag är klimatfrågan en sådan symbolfråga. En elit som ska komma och tala om för oss vanliga människor att vårt klimat är hotat. Vem tror de att de är? Det finns inga bevis. Det är bara propaganda från eliten och den verkliga eliten spelar med i denna skickligt dramaturgiska teaterföreställning  och skänker villigt stora belopp till dessa grupper och tankesmedjor som ihärdigt pumpar ut det värdekonservativa budskapet.

I Kanada är situationen nästan lika ojämlik som i USA. Det menar Linda McQuaig som under många år arbetat med ekonomiska fördelningsfrågor i Kanada. När det gäller välfärdstatssatsningar låg Kanada före USA i under de gyllne åren från krigsslutet till slutet på 1970-talet. Det har därför tagit lite längre tid att rusta ner välfärden. För topprocenten har det skett en drastisk förändring. På 1960-talet hade topmanagement löner som var 20-30 gånger så höga som genomsnittslöner. Det tyckte många var oanständigt höga löner då. Idag har de löner som är 200-250 gånger så höga. Än värre om blir klyftorna om vi tittar på den lilla grupp superrika promillen av Kanadas löntagare ser vi att det är de som har blivit helt oanständigt rika. Deras andel av den totala nationella inkomsten är större än någonsin tidigare i historien. Om vi ska göra bokslut efter 30 år av nyliberalism så har det inte riktigt blivit som vi blivit lovade. Det var inte åt alla lycka bär. En liten grupp superrika har berikat sig men medelklassfamiljer tvingas arbeta mer för att hålla sin levnadstandard. Jämför vi med 1950 – talet kunde en familj leva på en inkomst, det går för de flesta människor inte idag. Kanada är hack i häl med USA när det gäller ojämlikhet. Ojämlikheten växer dessutom snabbare i Kanada än i USA sedan mitten på 1990-talet. De 20 åren som ledde fram till finanskrisen tog topprocenten en tredjedel av nationalinkomsten.

På 1970-talet hade det varit omöjligt att motivera så kopiösa löneskillnader. Människor skulle ha reagerat på det omoraliska i dessa klyftor. Om man arbetar mycket kan man möjligen vara värd några gånger mer i lön. Men det finns ingen som kan vara värda 200-250 gånger mer. Löneökningen gick inte att motivera på några sakliga grunder. Top management hade inte blivit 250 gånger så produktiva. Genom att pressa tillbaka fackföreningar och förändra människors normsystem, med en massiv medial påverkan, lyckades eliten med konststycket att ta över det republikanska partiet och ändra amerikanernas norm och värdesystem. De som kritiserade de kolossala klyftorna uppfattades som avundsjuka och förstod inte att stora klyftor gynnade tillväxten i samhället och jobben. Skatten har även blivit allt mindre progressiv.

På samma sätt som i USA har det skett ett skifte i Kanada från industrijobb till servicejobb. Otryggheten för stora grupper av arbetskraften har inte varit så stor sedan välfärdstaten började byggas på 1930 talet. Det är lätt att åka ur den ordinarie arbetsmarknaden. Linda McQuaig pekar på de skandinaviska länderna som föredömen. Men nu är vi på väg åt samma håll. I programmet hävdas att vi i Skandinavien och Tyskland lyckats med att upprätthålla de sociala kontrakten, mellan företag, arbete och staten. Det har man inte i Kanada. Men hur är det egentligen i Tyskland? Arbetskraften har fått hålla tillbaka sina lönekrav och näringslivet har blivit mer konkurrenskraftiga. Hur står det till i Sverige? SNS-rapporten (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) om inkomstfördelningen i Sverige, pekar på att klyftorna har ökat i Sverige sedan 1980-talet. Orsaken är främst inkomsten av kapital.

Nedan finns en referenslista som jag bifogar från CBC:s hemsida.

Resources

Left-Behind Participants

Neil Brooks, professor of tax law and policy at Osgood Hall Law School, and co-author of The Trouble With Billionaires.

Alex Himelfarb
, Director of the Glendon School of Public and International Affairs at York University and former clerk of the Privy Council.

Robert Frank, professor of economics at Cornell University and author of The Darwin Economy: Liberty, Competition and the Common Good.

Thomas Frank, columnist for Harpers Magazine and author of Pity the Billionaire: The Hard-Times Swindle and the Unlikely Comeback of the Right.

Anne Golden, president of The Conference Board of Canada.

James Laxer, professor of Political Science at York University and author of Beyond The Bubble: Imagining a New Canadian Economy.

Linda McQuaig, columnist for the Toronto Star and co-author of The Trouble With Billionaires.

Robert Reich, former US Secretary of Labor in the Clinton Administration and author of Aftershock: The New Economy and America’s Future.

William Watson
, professor of economics and McGill University and columnist for The National Post and the Ottawa Citizen.

Richard Wilkinson, epidemiologist and author of The Spirit Level: Why Equality if Better for Everyone [4]

Ett framtidsperspektiv

När Tomas Pogge började tala om framtiden så menade han att om vi för utvecklingen i tangentens riktning kommer globaliseringen att utjämna mellan olika grupper och världsdelar, mellan väst och tillväxtländerna, mellan olika etniska grupper och mellan män och kvinnor. Däremot kommer klyftorna inom dessa grupper att öka markant. Klyftorna kommer att öka inom nationalstaterna, inom världsdelar, inom etniska grupper och inom grupperna män och kvinnor. Möjligen kommer det att ske en förändring i Kina, där man nu börjar fokusera på att även få med de fattigaste i utvecklingen och inte bara en allt mer välmående över – och medelklass. I Brasilien har de extremt fattiga lyfts upp en liten bit ur fattigdomsträsket under ledning av Lula de Silva. Olika organisationer kan även vara med och bidra till att även de Tomas Pogge fattigaste får möjlighet att lyfta sig ur deras armod. Men tendensen är ändå tydlig menar Tomas Pogge.

Enligt Leif Pagrotsky har Europa haft den sämsta ekonomiska utvecklingen i världen sedan EU sjösattes. Det är denna svaga utveckling som nu visar sig i stora delar av Europa.  Andra delar av Europa har den ekonomiska utvecklingen däremot gått mycket bra. Tyskland är den stora vinnaren av eurosamarbetet och har även pga att hålla nere lönerna lyckats att klara den internationella konkurrensens.  Men det innebär att fackföreningsrörelsen tvingats på reträtt och klyftorna i landet ökar.  Sverige har klarat sig bra i den internationella konkurrensen på grund av att vår exportindustri gått så bra, inte minst på grund av att vi inte är med i eurosamarbetet och fått konkurrensfördelar med vår svagare krona. Nu har kronan istället stärkts. Men klyftorna i Sverige ökar och har ökat sedan början av 1980-talet. Det här är väl inte direkt den utveckling som en socialdemokrat kan skratta sig lycklig åt.

Demokratin eller plutokrati

Hur står det då till med demokratin i världen?  USA som historiskt tagit på sig rollen att vara demokratins internationella försvarare har uppenbara problem på hemmaplan.

Anna Laestadius Larsson skrev i sin kolumn i SvD i våren 2011 under rubriken ”Revolutionen rycker fram i dagens USA”:

I Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien, Jemen och Bahrain har folket rest sig mot sina diktatorer, krävt frihet och jämlikare samhällen.

Trots den grönskande våren och solen som värmer i nacken är väl kanske inte allt så tipp topp här hemma heller. Det finns en del att diskutera när det gäller skolan. Och integrationspolitiken. Inkomstskillnaderna ökar. Och vi har fått ett nytt politiskt ­begrepp: utanförskapet. Men om någon skulle få för sig att fråga svenska folket om vi tror att det kommer att bli en revolution i vårt land de närmaste hundra åren skulle nog de flesta, efter att det första nervösa skrattet lagt sig, svara ett rungande nej.

När CBS News i samarbete med Vanity Fair i slutet av februari ställde frågan till närmare tusen amerikaner svarade 45 procent ja. Nästan hälften av amerikanerna tror att det kommer att bli en ny amerikansk revolution inom de närmaste hundra åren. [5]

Ganska många jag talat med har tagit upp revolutionerna i norra Afrika och ser det som en början till något som även kan smitta av sig till Kina. Det finns en stark tilltro till att demokratin kommer att segra i dessa länder. Även i Kina kommer demokratin till slut att slå genom. Däremot är Anna Laestadius Larssons infallsvinkel inte förekommande bland de jag talat med. En ny amerikansk revolution i det demokratiska USA kan låta främmande. Det är väl bara att använda röstsedeln om de är missnöjda och rösta fram ett alternativ. Anna Laestadius Larsson fortsätter:

”Of the 1%, by the 1%, for the 1 % lyder rubriken på en artikel i majnumret av Vanity Fair skriven av nobelpristagaren Joseph E Stiglitz som på 1990-talet var ekonomisk råd­givare till president Bill Clinton och chefs ekonom på Världsbanken. Han menar att precis som folken i Mellanöstern tvingats se hur ländernas tillgångar samlats i händerna på ett fåtal människor kontrollerar nu en exklusiv liten grupp allt större delar av den amerikanska ekonomin. En procent av amerikanerna tar i dag 25 procent av inkomsterna och äger 40 procent av rikedomarna. Deras del av kakan har ökat dramatiskt de senaste 25 åren och inkomstgapet i USA ligger nu på ungefär samma nivå som i Ryssland. I stort sett alla senatorer och många i representanthuset tillhör topprocenten, tar emot ekonomiska bidrag av topprocenten och vet att de när de lämnar politiken kommer att belönas av topprocenten, skriver Stiglitz.” [6]

Artikeln kan även läsas i Vanity Fair. [7] När nobelpristagare Joseph Stiglitz skrev detta i Vanity Fair fanns det bara teapartyaktivister ute på gatorna och demonstrerade. Nu har de fått konkurrens av nya grupper som visar sitt missnöje mot finanskapitalet och arbetslösheten. Det kan utveckla sig till en mycket dramatisk valkamp i USA nästa år. Men frågan är om det gör så stor skillnad om demokrater eller republikaner vinner. Det verkar vara viktigare att det dyker upp fler med Warren Buffett, Bill Gates, Georges Soros, Percy Barnevik och PG Gyllenhammar bland näringslivets folk. Det är ju bland dessa entreprenöriella matadorer som de verkligt avgörande besluten fattas. Money talks.

USA är även i gott sällskap.  De länder som idag växer och får en allt mer ekonomiskt dominerande ställning har väl inte demokratin som det mest högprioriterade.  Kina och Ryssland bedrivs idag som jättekoncerner och bedömer den internationella agendan från strikt affärsmässiga grunder. I en koncern är demokration inte på något sätt någon viktig framgångsfaktor.  I Indien är korruption och kastväsendet hinder för att en demokrati värt namnet ska utvecklas. Ett Europa på dekis ekonomiskt sätt, kommer att få det allt motigare att sprida budskap och demokrati och mänskliga rättigheter. Vem bryr sig?

Inte heller på det demokratiska området har den internationella utvecklingen gått S väg. Den internationella socialdemokratiska berättelsen och social rättvisa och demokrati stämmer inte alls med hur världen faktiskt håller på att utvecklas.  För några år sedan hade vi en studiecirkel inför EU-valet. Studiematerial var skrivet av Margot Wallström och Anders Färm om ”Folkets Europa”.  Idén var att Europa skulle utvecklas från ett elitprojekt till ett socialt Europa.  Om vi idag skulle åka till Grekland, Spanien, Italien, Portugal eller Irland och tala om ett socialt Europa skulle vi nog antagligen bli betraktade som lite efterblivna och uppe i det blå. Vad är det för värld S talar om? Kom ner på jorden och se hur saker och ting verkligen förhåller sig istället för at berätta sagor. EU har just de senaste åren visat sig vara just det elitprojekt som ligger så långt från S värderingar man någonsin kan komma.  Som reaktion mot den ökade ojämlikheten växer det sig fram allt starkare högernationalistiska rörelser som är motståndare till en alltför stor invandring, men framförallt börjar dessa grupperingar samla missnöjet mot ett EU-projekt i fritt fall.

Det ska bli intressant att se hur S denna gång ska lägga upp valstrategin inför EU-valet 2014.  Vad har framtidspartiet S att säga om utvecklingen i Europa?  Hittills har det varit mycket tyst från S sida. Det helt orimliga att till alla pris rädda tyska och franska banker borde väl inte vara så svårt för S att skapa en motpolitik mot.  Men det är tystnad tagning som gäller.

Istället kommer kritiken lite oväntat från helt andra håll.  På World Economic Forum i Davos, där världens eliter samlas, har kapitalismens kris diskuterats i flera år. Financial Times tar upp liknande tema. IMF-rapporter tar upp ojämlikheten som en orsak till finanskrisen. Men S verkar vara oförmögna att formulera en egen ekonomisk politik.

I Sverige får vi läsa Andreas Cervenka och Anna Laestadius Larsson i SvD för att få systemkritik presenterad för oss.  På A-smedjan och i Dagens Arena kan vi av och till läsa en del klarsynta artiklar, men de verkar hittills inte lätt till en likaledes klarsynt ekonomisk politik från S-ledningen. De verkar istället vars fullt upptagna med att lappa ihop ett sargat parti. Sedan gäller det att manövrera sig i valen 2014. Politiken verkar få komma i tredje hand.  Förhoppningsvis sker en del analys av nuläget, med ett perspektiv, igår – idag – imorgon inom S som ännu inte har lett till praktiska åtgärder. Det behövs verkligen för att S ska komma från sin hoppiga och osammanhängande ekonomiska politik.

Morgondagens utmaningar

De krafter och rörelser som vill tillhöra morgondagen måste redan idag presentera en politik som för in i morgondagen. Sedan Romklubben presenterade sin rapporet på 1970-talet har det stått klart för alla som följt någorlunda följt med i debatten att vår civilisation står inför mycket stora utmaningar.  Erich Fromm som på 1970-talet läst Romrapporten baserar sina slutsatser på detta.  Idag mer än 30 år senare inser vi att det är samma problem som vi idag brottas med som det Erich Fromm skrev om. Ändlösa internationella konferenser för att upprätthålla skenet av att världssamfundet är handlingskraftiga.  I själva verket är det mest prat och mycket lite verkstad. När det gäller hållbarheten – ekologisk, social och ekonomisk behövs en kraftsamling om vår civilisation ska ha någon långsiktig framtid att se fram emot.

Hur vi ska komma från prat till verkstad återkommer jag med i nästa blogginlägg.

Kommande blogginlägg: Vår tids största utmaningar. Lösningen på globala utmaningar måste hittas på global nivå.

 

 

 

Oligopolisering – staten och kapitalet

Photo

Fria ekonomier är bara en myt. Idag är det plutokratin som styr i världen. I USA, en allt större del av Europa i Kina, Indien och Ryssland överallt är det pengarna som styr. Det är de som har makten över pengarna och råvarorna som bestämmer. Fria ekonomier finns bara i läroböcker i ekonomi och i västerländsk retorik.

Afrika är den kontinent där tillväxten är störst idag. Men inte är det någon jämn fördelning av den tillväxten som gäller. Det är istället plutokratin som breder ut sig. Money Talks.

Det är någon promille av världens befolkning som styr över de resterande 7 miljarderna. Detta måste vi ändra på om vi tror på att demokratin och jämlikheten ska ha någon framtid.

Dick Carstens Nu var det ju inte jag som skrev om en fri marknad, jag skrev, och kvoterar ”minst fria ekonomier”. Jag är helt med på att vi inte har helt fria marknader någonstans, och jag härleder våra problem till omfördelningspolitiken som förs, eftersom historien visar att när man ger någon den makten kommer den att nyttjas av någon.
Jag tror inte på demokrati, jag tror på jämlikhet. Dvs alla skall behandlas lika av lagen, oberoende hudfärg, kön, religion, förmögenhet mm. Demokrati ser bara till att någon kan förtrycka några andra.
Roger Dahl Jag tror – lite naivt kanske – både på demokrati och jämlikhet. Men det råder idag en skriande brist på såväl demokrati och jämlikhet. Orsak: makten globalt ligger idag hos en mycket liten grupp människor som helt enkelt inte prioriterar vare sig jämlikhet eller demokrati.

Frihetsbegreppet tappar i den belysningen allt väsentligt innehåll om vi vill förstå de globala trenderna.

Frihet är något som vi får pyssla med på fritiden. Men någon fri marknad eller fria ekonomier finns inte på världskartan.
Dick Carstens Nej, jag håller med, vi har olika vikt av frihet, men inte helt fria, mera. Problemet är att människor som har det bra ställt tenderar till att vilja byta ut sin frihet mot en lovad säkerhet. Och allt som oftast infinner sig inte den lovade säkerheten, men den berövade friheten står oftast dyrt.

Den s.k västvärlden är ett nyligt exempel på hur man gett sin frihet till politiker och byråkrater som lovat att ta hand om alla bara de får makten att göra som de vill. Vi har mera orättvisor idag än någonsin trots att vi har så många lagar och beskattningar att det är omöjligt för en enda människa att hålla reda på det.

Det är t.o.m så tokigt i Finland, att regeringen börjar ha svårt att själva hålla reda på vad de stiftat för lagar. Det stiftas i medeltal en ny lag oftare än var 7:e timme dygnet runt, veckorna igenom. Det säger sig självt att man inte kan stifta lagar med kvalitet om man stiftar dem i så rasande takt. Sedan andra världskrigets slut är medeltiden per stiftad lag eller reglering ca 8 timmar dygnet runt veckorna igenom. Så fria är vi ju inte på något vis mera.

Roger Dahl Det ligger en hel del i dina farhågor om byråkrati och politikermissbruk. Men som jag sagt så har politikerna makt enbart om de gör såsom de mäktiga inom näringslivet säger. Att skaffa ett krångligt regelverk är något som de stora företagen och banker har resurser till att gå runt. De har även möjlighet att ta ut kostnaderna på konsumenterna.

De som blir drabbade är de mindre företagen. Det är en av orsakerna till att monopoliseringen och oligopoliseringen världen över ökar så dramatiskt. Med oligopolsituationer tappar vi som konsumenter möjligheten att prispressa.

Det är även därför som vi har det läge som bilden visar. Det är de stora företagen och bankerna tillsammans med statsapparaterna runt om i världen som skapat en styrande elit som styr och agerar oavsett vilka politiker som sitter vid makten.

S historiska roll har varit att påskynda denna utveckling, Saltsjöbadsandan och den solidariska lönepolitiken gynnade de stora och bärkraftiga företagen på bekostnad av de små. Det gav löntagarna möjlighet att kräva högre löner. Idag famlar S i hela Europa efter en ny ekonomisk politik. Hur den kommer att se ut står skrivet i stjärnorna.

Mathias Wallander Tror definitivt inte på någon überliberalism – har alla samma rättigheter och skyldigheter löser allting sig. Hobbs och kompany ger jag inte mycket för. Det är så vansinnigt att jag inte ens orkar argumentera för det. Oavsett form av styre kommer det aldrig bli perfekt och då tror jag på ansvarsfull representativ demokrati, men tyvärr fungerar den just nu inte av olika skäl – och så var vi tillbaka till bilden…
Roger Dahl Det som håller på att hända i världen är en utjämning mellan kontinenter. I USA och Europa ökar fattigdomen i övriga världen minskar fattigdomen. Klyftorna i alla länder ökar och en liten superrik elit äger alltmer och har även makten i länderna. Den makten blir alltmer sammanflätad mellan staten och kapitalet. http://www.youtube.com/watch?v=rVc1xbTT4J8
Så har vi fått den bild som vi ser ovan. En liten elit styr och ställer, en medelklass växer upp i syd och öst. I väst håller medelklassen på att belåna sig till bristningsgränsen för att ah råd att skaffa sig ett boende och för att konsumera. Fattigdomen breder ut sig i väst.

Och här: http://www.svd.se/naringsliv/staten-och-kapitalet-till-sist-forverkligad_6435232.svd

Ett nytt paradigm: Den västerlänska människans ha-begär och det stora globala skiftet

Under hela vår kända historia har ha-människan plundrat och tillgodogjort sig de svagares tillgångar. Den västerländska människan varit enastående framgångsrik att lägga under sig andra militärt svagare kulturer och tagit deras tillhörigheter och till och med tagit människor från dessa kulturer som slavar för att tillgodose vårt behov av att skapa oss välstånd och bekvämlighet på andra människors bekostnad.

Indianerna i Nord – och Sydamerika blev offer för vårt ha-begär. Samma sak hände i runt om i världen: Kulturer i övriga delar av världen blev utplånades och lever i idag som små spillror med ett konstant utanförskap i vår civiliserade värld.  Befolkningen i Australien, Afrika och Asien gick samma bistra öde till mötes när de drabbades av vårt ha begär. Vårt framgångsrecept har varit ackumulation genom fråntagande. När Kina nu växer i styrka kommer de ihåg den stora förnedring som de drabbades av när västerlänningarna drogade ner befolkningen med opium för

Kina lärde sig en läxa. För att kunna försvara sig mot de rovgiriga européerna måste de skaffa sig militära muskler. Det är till slut det som räknas. Indien och Kina var stora civilisationer som låg långt före oss européer, men som ändå led förkrossande nederlag när de blev konfronterad av en övermäktig militärmakt.

Idag håller världen gå in i ett nytt skede, där Öst och Syd börjar ta över som det ekonomiska centret i världen.  Frågan är då: Vad som kommer hända med vår kultur?  Europa har haft den sämsta tillväxten i världen under en 20 års period. Ingenting ser för närvarande ut att ändra detta faktum.  Vi håller helt enkelt på att bli utkonkurrerande på vår egen hemmaplan i vår egen specialgren  Våra konkurrenter är mer Ha-orienterade än vad vi är. Hur ska vi då kontra?

Ha-människorna i Öst och Syd håller på att ta över herraväldet i världen.  I närtid beräknas Kinas ekonomi gå om USA:s. År 2025 beräknas den vara dubbelt så stor som USA:s.

I Kina är unga människor extremt målinriktade för att skaffa sig ett bättre liv. Även högutbildade människor ägnar en stor del av sitt vakna liv till arbete. I detta läge känns det sådär bra att vi ska svara med arbetstidsförkortningar och skapa bättre balans mellan arbete och fritid. Att börja vara mer Vara- orienterade lär inte förbättra våra odds i den internationella konkurrensen. Det känns istället att vi måste anpassa oss till våra utmanares modell och börja jobba hårdare och flera timmar för att klar den globala konkurrensen.

Allt fler i väst börjar inse att en oändlig tillväxt inte är en hållbar lösning för vår civilisation. Människor i andra delar av världen anser att de nu vill har sin rättmätiga del av det vår planet har att erbjuda.  Här råder en mycket stark målkonflikt. Vi har bara ett klot att dela på.

Om väst håller tillbaka vår tillväxt till förmån för övriga världen uppstår stora spänningar i inom de västerländska staterna. Det är just detta som är den underliggande orsaken till Europas nuvarande kris. Det leder till starkt nationalistiska rörelser växer fram och arbetslösheten når nya ”all time high”. Det västerländska kapitalet investeras istället i tillväxtländerna och skapar arbetstillfällen i dessa länder. Europa har kommit in i en mycket negativ spiral, som det inte verkar finnas några genomgripande tankar om hur den ska vändas.

Politiker är fullständigt handlingsförlamade inför detta hot och mantrat är fortfarande att Europa ska spara sig ur krisen. Sparandet kommer bara ytterligare förvärra Europas kris.

När vi talar om ett paradigmskifte måste vi ta hänsyn till detta globala skifte. Det påverkar våra liv vilket vi vill det eller inte.

En ny ekonomi för en bättre värld

I gruppen ”En ny ekonomi för en bättre värld”  initierar jag en tråd om att vi har ett ankdammsperspektiv på vår värld. Här är ett av mina inlägg.

Viktiga frågor: Varför har Kina världens största budgetöverskott? Här är det inte fråga om någon skuldkris. Kina klarade finanskrisen avsevärt mycket bättre än västvärden. Varför? Kina har fungerat som motor för den globala kapitalismen under 2008 och fram till idag.

Wallstreet började läsa ”Das Kapital” för att försöka förstå om Karl Marx hade några svar. Men Karl Marx har inga svar på den kinesiska typen av kapitalism. Bara att kapitalackumulationen kommer att intensifieras. Men det visst finansanalytikerna redan. Det är ju deras jobb att följa finansmarknaderna.

USA har istället världens största budgetunderskott. Varför? Varför har Europa så stora problem med sin Ekonomi? Detta har pågått sedan EU skapades. Jag tror inte att EU i sig själv är den huvudsakliga skulden till detta. Det finns andra grundläggande ekonomiska orsaker.

Kina beräknas i närtid gå om USA som världens största ekonomi. Kina ligger idag 2:a i miljardärsligan efter USA. Miljardärerna blir allt rikare både i Kina och USA. Det är pengarna som styr de båda supermakterna. Valen i de båda supermakterna är ett spel för gallerierna när viktiga kapitalintressen bevakar och styr händelserna i bakgrunden.

Det här är bara en liten början för att vi ska börja flytta fokus från dåtid till nutid och framtid. Utan den fokusförskjutning lär vi inte ha en analys som bär för att kunna skaffa oss en rimlig bild av vår framtid.

Allt detta kan vi fundera på utan att blanda in Marx eller någon annan historisk gubbe. Det är bara att följa de ekonomiska och finansiella trenderna de senast 50 åren och fram till nu. Utan en analys av nuläget blir ju lösningsförslag om framtiden för en bättre värld mest tomma ord och vilda önskningar.

Utan analys kan vi naturligtvis välja någon käpphäst som lösning och sedan pumpa på med den lösningen i tråd efter tråd. Men det leder ju inte samtalet framåt. Vi kommer istället in på diverse detaljer som vi kan nagelfara och dissekera i minsta detalj. Men vad hjälper det?

Första steget måste vara att göra rätt saker. Nästa steg blir att göra sakerna rätt. Är det någon i denna tråd som känner sig blivit klok på varför Asien håller på att ta över det ekonomiska herraväldet även västvärlden? Är detta fenomen ointressant för vår analys.

Måste vi inte försöka begripa varför Kina har varit och fortfarande är så ekonomiskt framgångsrik? Jag menar inte att Kina är en mönsterstat som vi ska försöka kopiera. Tvärtom. Det finns massor med saker i det kinesiska systemet som jag som socialdemokrat inte alls sympatiserar med. Men vi måste börja försöka förstå vad som händer i världen om vi ska försöka hitta lösningar på ”En ekonomi för en bättre värld”.

Om jag var ung idag så skulle jag sätta igång och läsa på om vad det är som händer i världen. Det är viktigt för val av plats att växa upp på och yrkesval. Detta för att se till individnyttan.

För att vara med och bidra i en grupp med den anspråksfulla namnet ”Ny ekonomi för en bättre värld” är det ett nödvändigt att ändra fokus från västerländska historiegubbar till att vända blicken utåt.

Från nyliberalism till geoliberalism i en global värld

Inledning

I Facebookgruppen ”Ny ekonomi för en bättre värld” för vi en mycket engagerande debatt. Vi är inte så många som deltar, men de som är med är desto mer engagerade. http://www.facebook.com/groups/nyekonomi/

I en tråd som jag initierade med titeln: Ett ”paradis” på jorden, hade jag förhoppningar om att vi skulle kunna lyfta blicken och blicka framåt och se vilka mål och visioner vi har om den nya sköna nya världen.

”Hur vill vi att den nya sköna världen ska se ut? Som jag ser på ekonomin är det ett medel – dock ett mycket viktigt sådant – för att uppfylla våra mål.

Vi måste först veta vad vi vill och var vi ska någonstans. Annars blir det ju inte lätt att hitta fram. Det är lätt att fastna i – ismer och vänster – höger låsningar som snarare försvårar för oss att tänka i nya banor. Om vi försöker sätta visionsmålet så högt vi kan och spåna friskt, kan denna tråd säkert bli en spännande upplevelse för oss alla.

Vad har vi för visioner om en bättre värld? Om vi inte har pengar som vår vision vad sätter vi istället i visionen?

Om vi inte vet vad vårt mål är hur ska vi då någonsin hitta dit? Om vi vill till London då måste vi ha målet satt dit. Annars vet vi inte var vi kommer. Då måste vi veta var London ligger. Vi måste veta hur vår nya sköna värld ska se ut för att nå dit. ”Hämtat från: http://www.facebook.com/groups/nyekonomi/

Några började fundera på visioner om framtiden med visionära glasögon. Hur ser vår bästa vision om en framtida värld ut? Andra har fullt upp med att fundera på hur de ska ta klivet från en nyliberalism till någonting nytt. Någonting som bättre stämmer de de krav som dagens sköna nya värld ställer på oss.

I skrivande stund är det 331 inlägg i tråden. Den mesta tiden går åt till att avhandla det som står att finna på denna hemsida:
http://www.landskatt.se/det-geolibertarianska-samhaumlllet.html

Det geolibertanska samhället

På hemsidan läser vi:

”Sveriges Georgistiska Riksförbund är en organisation under bildande som vill verka för att sprida kunskap om den geoklassiska ekonomins principer för hur offentligheten bör finansieras och marknaden struktureras. ”

Dess principer blir vi lite bekanta med när vi läser detta:

” Planeten jordens gåvor tillhör oss alla.

Geolibertarianismen – en förening av frihetlighet och välfärd.

Det du själv skapar tillhör bara dig.Georgismen frigör individen men avgiftsbelägger privata monopol:Låter naturresurserna lägga grunden för offentliga intäkter.

  • Alla privata monopol som berövar andra människor tillgång till grundläggande resurser avgiftsbeläggs.
  • Arbetets frukter tillfaller helt individen.
  • Uppehåller en fri och lågt reglerad marknadsplattform.
  • Penningsystemet blir antingen konkurrensutsatt eller helt förstatligat.
  • Staten lämnar individen i fred så länge hen inte förstör för andra eller miljön.
  • Staten tillhandahåller grundläggande materiell trygghet för alla utan tvång, byråkrati och moraliska pekpinnar via en förutsättningslös basinkomst.
  • Främjar harmoni och balans mellan människans och naturens olika samhällen. ”

För att få en lite bredare bild hänvisar jag till hemsidan: http://www.landskatt.se/index.html

Jag ska i detta blogginlägg skapa en bakgrundsförståelse till hemsidan, samt  sätta hemsidan i kontrast till ett  globalt perspektiv.  För att förstå vad den ansvariga gruppen  står, tror jag att det är viktigt att läsa genom detta som jag hämtat från hemsidan. Under fliken: Nyliberalismens blinda fläck hittar vi en bild på Joseph_Stiglitz: Se vidare: http://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_Stiglitz

Picture

Under fliken hittar vi ” Nyliberalismens blinda fläck” hittar vi även denna textmassa:

”Jordräntan är klassklyftornas generator.

Det ska löna sig att arbeta. Detta är grundprincipen bakom den nyliberala ideologi som dominerat västvärlden de senaste tre decennierna.

Att ingen vill arbeta gratis åt någon annan och känna sig ägd och kontrollerad av en överhet, det är lärdomen som dragits utifrån att bevittna problem hos de nationer som genom historien tillämpat de mest rena formerna av statssocialism, som t.ex. Sovjetunionen och kommunist-Kina. För när frukten av den ena människans arbete utan förbehåll används för att tillse andra människors behov uppstår lätt en moralisk kris. En moralisk kris där människor som arbetar utnyttjas av människor som väljer att inte arbeta. Det skapas ett incitament till att inte arbeta, och till sist kollapsar samhället av passivitet och korruption.

Av det skälet såg nyliberalismen länge ut att vara den ideologi som skulle skapa ett ihållande välstånd över världen. Fokus lades på individens förmåga till egen självförsörjning, men även på individens äganderätt och förmåga att förvalta många av samhällets bärande institutioner och resurser utifrån eget vinstintresse.

Det paradoxala tycks dock vara att i takt med att nyliberala reformer förts allt längre, så tycks det löna sig allt mindre att arbeta. Reallönerna har de senaste decennierna sjunkit, och på många ställen har även högt kvalificerade yrken fått se en stor reduktion i reallön. Unga nyutexaminerade studenter kan inte ens få ett första jobb, och många unga har inte råd med bostad. Vad är det som har hänt?

Problemet är den starka äganderätten över mark och naturresurser som gör det lönsamt, inte att arbeta, utan att äga resurser som andra behöver för att arbeta. Detta har gjort det möjligt för en allt mindre grupp att äga allt mer och därigenom tjäna ännu mer pengar på andra människors arbete.

Vi ser därför en utveckling mot allt större rikedoms-klyftor vilket är ett resultat av detta. Idag är det i runda slängar 8% av jordens befolkning, som äger 80% av världens all rikedom, och detta är en utveckling som bara fortskridit mot mer ojämlikhet de senaste tre decennierna. De senaste årens finanskriser har även accellererat den här utvecklingen till nivåer där till och med kapitalistiska förespråkare måste erkänna ojämlikheten som ett problem. Man skulle kunna säga att det har återuppstått ett närmast feodalt ägandeförhållande tack vare nyliberal politik.

Statliga välfärdssystem fungerar bara som värktabletter och bandage mot privata marknadsmonopol som oavbrutet genererar passiva hyres- och ränteintäkter. Den grundläggande orsaken till orättvisorna kvarstår oavsett bidragsformer för att kompensera de fattigare samhällsklassernas sjunkande inkomster. Därför blir det värre hela tiden och det går inte att arbeta sig ur denna fattigdomens rävsax.

Men det gamla problemet med nyliberalismen är egentligen inte tanken om att man ska ha en låg eller obefintlig inkomstskatt. Det är bra om det lönar sig att arbeta! Problemet med nyliberalismen är just bara den naiva synen på resursägande. Tanken om att en individ ska kunna äga stora mängder naturresurser, utan att det ställs några motkrav från samhället. Så på så vis utgör idén om landskatt den pusselbit som fattas, för att man ska kunna skapa ett samhälle där det verkligen lönar sig att arbeta, och som samtidigt förblir någorlunda jämlikt! Då har vi dock bytt politisk hemvist från ”nyliberalism” till ”geoliberalism.” ”

Här får vi en god bild vad som skiljer ”nyliberalism” från ”geoliberalism”

För den oinvigda kan det vara bra att känna till lite grand om begreppet ”nyliberalism”.

En begreppsförklaring

Nyliberalism är det populärnamn på den ekonomiska teoribildning som startade med Chicagoskolans nytänkande för rädda och får fart på en stagnerad kapitalism i USA på 1970-talet. Ledande gestalt på skolan var Milton Friedman.

Se vidare: http://sv.wikipedia.org/wiki/Chicagoskolan_%28ekonomi%29

På samma sida hittar vi även en koppling till begreppet ”nyliberalism”:

”Nyliberalism eller libertarianism är en politisk ideologi som bygger på det klassiskt liberala idéarvet från 1600- och 1700-talet.[1] Begreppet introducerades under sista fjärdedelen av 1900-talet och kan anses stå i kontrast till socialliberalismen.

I en vid betydelse (på engelska neoliberalism) är nyliberalism ett motstånd till keynesianism och statliga ingripanden i ekonomin, där man i stället förespråkar lägre skatter och färre statliga regleringar. Dessa idéer företräddes politiskt i USA av president Ronald Reagan och i Storbritannien av premiärminister Margaret Thatcher.[2] ”  

Se vidare: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyliberalism

Kärt barn har många namn. Ett annat begrepp som använt för att förklara samma företeelse är ”Washington Consensus” http://en.wikipedia.org/wiki/Washington_Consensus

Vad står nyliberalism för?

Det finns mycket att säga om nyliberalismen, som varit helt dominerande såväl i den ekonomiska debatten som i det politiska livet världen över, allt sedan 1970-talet. Jag ska här begränsa mig till att räkna upp några karaktäristiska drag.

Nyliberalismen var svaret på en amerikans stagnerande ekonomi som dessutom drabbades av en växande inflation. Målet för nyliberalismen var att få igång den amerikanska ekonomin genom inflationsbekämpning och att se till att amerikanska företag och amerikanskt kapital skulle få fritt tillträde till övriga världen. ”Go global” var slagordet.

För att lyckas med det var det viktigt att ta bort alla exportrestriktioner genom avregleringar.

Privatisering och utförsäljning av statlig egendom världen över var något som avkrävdes låntagarländer som kommit på obestånd av Världsbanken och IMF. På detta vis öppnades nya marknader för västerländska företag.

En käpphäst för den nyliberala skolan är att staten ska minska sina åtaganden och lämna över dessa till en mer effektiv mekanism, marknaden.

Individens roll betonas också. Margret Thatcher beskrev detta på det mest rättframma sättet:
”I think we’ve been through a period where too many people have been given to understand that if they have a problem, it’s the government’s job to cope with it. ‘I have a problem, I’ll get a grant.’ ‘I’m homeless, the government must house me.’ They’re casting their problem on society. And, you know, there is no such thing as society. There are individual men and women, and there are families. And no government can do anything except through people, and people must look to themselves first. It’s our duty to look after ourselves and then, also to look after our neighbour. People have got the entitlements too much in mind, without the obligations. There’s no such thing as entitlement, unless someone has first met an obligation.” http://briandeer.com/social/thatcher-society.htm

En annan portalfigur för den individualismen som ledstjärna var Ayn Rand: http://en.wikiquote.org/wiki/Ayn_Rand

För att komma åt den höga inflationen var det viktigt att ha en, från politiker, oberoende centralbank som skulle använda sig av effektiva styrmedel för en central uppgift: inflationsbekämpning. http://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation

I USA har FED dock två uppgifter, arbetslöshets – och inflationsbekämpning. http://en.wikipedia.org/wiki/Federal_Reserve_System

När vi idag talar om globalisering så är det den ovan beskrivna agendan som gäller. Adams Smiths lära om arbetsdelning ingår också som en viktig del av hela konstruktionen:

”I Wealth of Nations försöker Adam Smith reda ut vad som skapar väldstånd för en nation. Slutsatsen han drar är att det är arbetsdelningen som gör det möjligt. Arbetsdelningen definerat som att produktiviteten kan höjas om människor specialiserar sig på olika uppgifter istället för att försöka behärska flera olika arbetsprocesser. För att detta ska vara möjligt krävs dock att de olika arbetsmomenten och de färdiga produkterna knyts ihop och samverkar, detta genom den fria marknaden. ”

http://ekonomisk-historia.r76.se/biografi/adam-smith-liberalismens-fader/

Genom att föra ut denna arbetsdelning globalt skulle effektiviteten öka för alla världsmedborgare. Med alla dessa åtgärder var nyliberalismens löfte till världsmedborgarna att välståndet skulle öka för alla individer världen över.

 En nulägesbeskrivning – USA

Efter finanskrisen 2008, där tilltron på den självreglerande marknaden varit den helt dominerande idéströmningen sedan mitten på 1970-talet i västvärlden, har världssamfundet börjat ifrågasätta den nyliberala agendan.

Människor som tidigare varit besjälade av ”nyliberalism” börjar nu hitta nya hemvister. En sådan är ”geoliberalism”.

Den utvecklingen måste sägas vara ett sundhetstecken. Ett system som lett fram till att hela det kapitalistiska systemet sattes i gungning och fick lov att räddas av nationalstaterna i väst kan knappast fungera som ett alternativ för långsiktigt hållbar världsekonomi. Vi behöver någonting nytt. Det är det många som är överens om idag. Ett system där samhället får gå och städa upp efter en kraschad kapitalism och ge bidrag till amerikanska banker, som bara något år tidigare tjänat ofattbara belopp på just risktagning, fick nu se sig nödsakade att krypa till korset.

Kapitalisera vinster och socialisera förluster blev den nya tidens melodi. Och detta i kapitalismens högborg USA. Det var inte bara bankerna som fick stöd, Amerikas stolta bilindustri var också på fallrepet. Såväl GM och Ford såg länge ut att kunna gå i KK, men räddades av den amerikanska staten. Resultat av dessa räddningspaket gjorde att USA byggde på deras redan ofantliga skuldberg.

Men bilindustrin var helt enkelt för viktig för USA för att de skulle få gå i KK. Samma sak gällde storbankerna som JM Morgan och Goldman Sachs. ”To big to fail” löd slagorden.

Efter att Lehman Brothers hade försatts i konkurs, och fått hela det kapitalistiska systermet i gungning, var det nu ingen politiker som vågade experimentera med att se vad som skulle hända om den kreativa förstörelsen fick ha sin gilla gång.

Begreppet kreativ förstörelse

Begreppet ”Kreativ förstörelse” myntades av Joseph Schumpeter. I Wikipedia läser vi:

”För Schumpeter var entreprenören den fundamentala faktorn bakom den industriella revolutionens utveckling. Hans definition av entreprenörskapet är någon som genomför nya kombinationer och innovationer av en redan existerande produkt.

Schumpeter skilde på radikala (omvälvande) och inkrementella (stegvisa) innovationer. Han menade att radikala innovationer medför en nödvändig nedbrytning av existerande strukturer. Nödvändig nedbrytning för att ny utveckling och nytt kunskapsbyggande ska kunna få utrymme. Han kallade detta för kreativ förstörelse. Resonemanget gick ut på att samtidigt som innovation är nödvändigt för nya utvecklingssteg, medför radikal innovation att existerande kunskap och existerande strukturer görs mindre värdefulla genom att nya kunskaper och strukturer utvecklas. ”

I Sverige har vi fått följa hur företag och hela branscher som inte hängt med i den globala utvecklingen blivit utslagna av företag som har framtiden för sig. Vår textilindustri, varvsindustri blivit utslagna av konkurrenter från Asien. Då var det bara att sätta sig på skolbänken och utbilda sig till något nytt, ett arbete som har framtiden för sig.

Istället dök nya företag i nya branscher upp; telecom, IT, läkemedel och biotec är exempel på branscher som avlöst de gamla. Svensk fackföreningsrörelse har ställt sig positiva till den kreativa förstörelsen. De gamla jobben har försvunnit och nya, bättre betalda har kommit i dess ställe.

Men nu gällde inte längre den kreativa förstörelsens obönhörliga lag. Nu var den ersatt av ”to big to fail”.

Det stora globala skiftet

Utöver nationalstaterna i väst var det tillväxtländerna, främst Kina, som fungerade som motor och upprätthöll kapitalismen när den finanskrisen 2008 nådde sitt epicentrum och hela det kapitalistiska samhället var på fallrepet. Åtminstone var det så vi såg det.

Den övriga världen drabbades inte alls lika hårt av finans krisen som västvärlden gjorde.

Kina som haft en formidabel ekonomisk utveckling sedan 1978 när DengXiaoping tog över rodret.  http://sv.wikipedia.org/wiki/Deng_Xiaoping
Kinas ekonomi beräknas gå om USA:s redan om några år. Flera asiatiska länders ekonomier beräknas växa dramatiskt de närmaste 10 åren.

Europa har haft den sämsta tillväxten av alla världsdelar sedan EU startades. USA ligger synnerligen risigt till med sitt enorma budgetunderskott och ägs idag i praktiken av Kina och andra länder som köper amerikanska statsobligationer.

Det vi håller på att se just nu är ett globalt skifte som kommer att få oerhörda konsekvenser för världsekonomin. Detta faktum är det synnerligen tyst om i en Facebookgrupp som heter ”En ny ekonomi för en bättre värld.” Men för att ha någonting att säga om framtiden måste vi rimligen analysera nuläget.

Förutom i Asien så ser vi idag den största tillväxten i Afrika. Även i Latinamerika börjar tillväxten ta fart. Brasilien har under ett antal år vuxit fram som en allt tyngre global spelare och ingår i de snabbväxande BRIC länderna. (Brasilien, Ryssland, Indien och China) Turkiet beräknas även tillhöra de stora tillväxtnationerna.

Ska vi ha något att säga om framtiden får vi nog ställa om våra glasögon till de nya händelsernas centrum. Om denna utveckling står det inte ett enda ord på hemsidan.  http://www.landskatt.se/hur-skapas-pengar.html

Vad som står på denna hemsida är ju i och för sig inte på något sätt vägledande för vad vi ska tala om i gruppen. Jag ger alla, unga såväl som äldre, rådet att börja gå utanför vår egen ankdamm och sätta fokus på där det händer saker i världen. Utan ett globalt perspektiv kommer vi att bli en kulturhistorisk företeelse. Jag har ingenting emot kulturhistoria men ska vi ha något väsentligt att säga om framtiden  då får vi nog åtminstone befinna oss i nutid.

Därom inte sagt att det inte är viktigt att hämta inspiration och idéer från historien och med förnuft ta med sin in i vår samtid. Utan att ah ett historiskt perspektiv har vi svårt att lära oss av den. Då är det lätt att vi går på samma minor som våra förfäder gjorde.

Men risken är att vi låser oss i en historisk bild som gör att vi ser samtiden utifrån vår favoritaktör exempelvis: Adam Smith, Karl Marx, Henry George eller någon anarkosyndikalistisk ledargestalt. Då ser vi samtiden från ett historiskt prisma som snarare fördunklar än kastar ljus på vår observation av nuläget.

Det gör även att vår framtidsvision tappar i slagkraft och träffsäkerhet.